Den olagliga palmoljans väg till Sverige
På plats i Indonesiens regnskogar kan Sveriges Natur visa hur det största svenska företaget inom livsmedelsframställning, AAK, döljer affärer som hotar både arter och skog. De köper palmolja från minst 20 kvarnar som hämtar palmfrukter från illegala plantager i skyddade naturreservat.
Read full article in English here
Den här artikeln har uppdaterats sedan första publicering (se slutet av reportaget).
Vägen blir sämre och sämre ju smalare den blir. Då och då tvingas chauffören att stanna bilen för att gå ut och bedöma det bästa sättet att parera alla de stora hålen i marken.
Det är en torr grusväg med snårig vegetation på båda sidor. Vi är djupt inne i Indonesiens djungel, på ön Sumatra. Här i gränslandet till ett av Indonesiens största naturreservat, Tesso Nilo, lever vilda djur som tigrar, orangutanger och giftiga ormar, men att vi ska få syn på dem är inte troligt.
– De är utrotningshotade, säger fixaren som i hemlighet hjälper Sveriges Natur in i området.
Snart rullar vi genom en liten by som inte ens finns utmärkt i bilens gps. Utefter vägen står flera lastbilar parkerade.
Fixaren varnar för att stanna och gå ur. Det är alltför farligt eftersom den verksamhet som pågår här är olaglig.
Lastbilarna längs vägen väntar på att åka upp på stora platåer och lastas fulla med palmfrukt som har odlats och skördats olagligt i naturreservatet, bara ett stenkast bort. Platåerna, eller uppsamlingsplatserna, är 27 till antalet.
Det här är hjärtat för den förbjudna handeln med palmolja i Indonesien. En handel som är långt mer omfattande än vad många andra granskningar har kunnat påvisa.
Efterfrågan driver illegal avverkning
Med sig har Sveriges Natur en lista med 20 kvarnar som processar olagligt odlad palmfrukt till palmolja för vidare transport ut i världen.
Kvarnarna levererar alla palmolja till en rad internationella företag, bland annat svenskdanska AAK (tidigare Aarhus Karlshamn). AAK är Sveriges största företag inom livsmedelsframställning och tar fram vegetabiliska oljor som säljs i matbutiker både i Sverige och utomlands.
När det i ett reportage i Expressen för tre år sedan framkom att AAK köpt palmolja pressad ur illegal palmfrukt från Tesso Nilo slog företagets vd Johan Westman ifrån sig. ”Vi har under lång tid arbetat systematiskt för att förhindra skogsavverkning i vår leveranskedja. Sedan går det inte att helt garantera att enskilda aktörer inte bryter mot överenskomna principer”, sade han till Dagens Industri.
Läs mer: Trots illegal palmolja stöttar svenska fondbolag AAK
I stället talade han sig varm för AAK:s hållbarhetsåtaganden och försäkrade att företaget omedelbart skulle vidta nödvändiga åtgärder för att stoppa all olaglig palmolja i sin leverantörskedja.
Palmoljeindustrin har i åratal stoltserat med miljömärkningar och garantier om ansvarsfulla inköp. Så gott som alla företag tar liksom AAK avstånd från palmolja som kommer från skövlad regnskog, men när Sveriges Natur går igenom företagets registrerade underleverantörer i Indonesien saknar tre av fyra märkning med branschens egen hållbarhetscertifiering RSPO (se faktaruta).
På satellitbilder går det att följa den systematiska skogsavverkningen i Indonesien. De senaste 15 åren har mer än 28 miljoner hektar skog avverkats i landet, som är världens största producent av palmolja, enligt organisationen Global forest watch. Förlusten av djungelområden har gjort att djurarter som orangutanger, tigrar och elefanter är allvarligt utrotningshotade.
”Efterfrågan är enorm”
I utkanten av Tesso Nilo ligger den lilla byn Bukit Kusuma. Här och i övriga delar av reservatet är det sedan 2016 totalförbud på handel med palmolja för att skydda det som fortfarande är kvar av regnskogen i Tesso Nilo.
– Men det struntar alla i. Det är big business att sälja palmolja från naturreservatet, säger en man som arbetat med att sälja palmfrukter från Bukit Kusuma i över 30 år.
Då han är orolig för sin egen säkerhet vill han inte gå ut med sitt namn. Han äger flera lastbilar och köper och livnär sig på att sälja olagligt skördade palmfrukter från uppsamlingsplatser i Bukit Kusuma till närliggande kvarnar. Han beskriver sig som en av ”palmfruktens mellanhänder” i regionen.
– Alla häromkring vet att palmfrukten i Bukit Kusuma är olagligt skördad inne i naturreservatet, säger han.
Den illegala palmoljan ingår i en stor försäljningskedja som gör det svårt att spåra var exakt den kommer ifrån. Lastbilar fraktar skörden till uppsamlingsplatserna där den blandas med lagligt odlad palmfrukt från andra plantager i regionen, för att därefter skickas vidare till närliggande kvarnar.
Från kvarnarna förs palmoljan vidare till stora hamnar för att fraktas med fartyg ut på den internationella marknaden. Enligt uppköparen har internationella palmoljeföretag inte koll på hur deras egna leverantörskedjor ser ut i produktionsledet.
– Om de hade koll skulle ingen palmfrukt från Bukit Kusuma kunna säljas över huvud taget. Verkligheten är precis tvärtom, efterfrågan är enorm.
Han säger att volymerna för de olagligt odlade palmfrukterna är så stora, i förhållande till de lagligt odlade, att han alltid tjänar på att handla palmfrukt från uppsamlingsplatserna i Bukit Kusuma. Trots att de ligger längre bort än andra uppsamlingsplatser.
– För att få ner bensinkostnaden vill man helst köpa hela sin frakt från en och samma uppsamlingsplats. Den olagligt skördade palmfrukten från Bukit Kusuma är det bästa alternativet för det.
Läs mer: Livsmedelsjättar använder illegal palmolja
Uppgifterna bekräftas av en ägare till en laglig uppsamlingsplats i grannbyn Pangkalan Gondai.
– Det är helt omöjligt för oss att konkurrera med de volymer som försäljare av den olagligt skördade palmolja kan erbjuda.
Han uppger att palmfrukten från Bukit Kusuma just för tillfället säljs för ungefär 1 krona och 60 öre per kilo. Genomsnittspriset för den lagligt odlade palmfrukten från närliggande plantager är i genomsnitt 20 öre dyrare per kilo.
Under skördeperioden är lastbilstrafiken med palmfrukter ut från Bukit Kusuma konstant, dygnet runt. Från ett gömställe, i skydd av mörkret, räknar Sveriges Natur till 13 fullastade lastbilar på en halvtimme.
De mindre lastbilarna tar 12 ton frukt. De större 35 ton. Sammanlagt lämnar 202 ton palmfrukter byn den halvtimme som Sveriges Natur är på plats. På tolv timmar blir det nästan 5 000 ton och under ett dygn närmare 10 000 ton.
För att se vart lastbilarna tar vägen skuggar Sveriges Natur en av dem på en dammig grusväg. Efter ungefär 45 minuter kommer lastbilen fram till en stängd port till vad som ser ut som ett övergivet fabriksområde.
Utanför porten står ett tiotal lastbilar på kö. På en skylt står namnet på en av kvarnarna på listan: PT Mitrasari Prima.
Vakterna ser misstänksamt på vår bil, men fixaren kliver ur och låtsas ta ut pengar i en bankomat en bit bort. Samtidigt öppnas porten och lastbilarna kör in för att lasta av sina frukter.
Myndigheter ser mellan fingrarna
Inne i naturreservatet Tesso Nilo träffar vi ägaren av en illegal plantage. Han ställer upp på en intervju mot löfte om att få vara anonym.
Intervjun görs på ett område där ”obehöriga ej har tillträde”. Plantageägaren säger att hans palmer växer på ett cirka 300 hektar stort område inne i reservatet Tesso Nilo.
Själv äger han bara 80 hektar och får betalt av den förmögna ägaren till de övriga 220 hektaren för att förvalta även hans mark. Ägaren är en välbeställd man från huvudstaden Jakarta.
Generellt är många ägare av plantager i området personer med höga positioner i det indonesiska samhället, ofta med starka band till både regeringen och polisen. Handeln med palmolja från Tesso Nilo är bara möjlig genom omfattande korruption, enligt en av Greenpeace lokala utredare.
Den lokala plantageägaren säger att han under högsäsongen kan skörda 2,5 ton per hektar med palmfrukt. Bra dagar går det transporter till kvarnarna tre till fyra gånger.
Det är ett hårt arbete. Från klockan sex på morgonen till sena eftermiddagen så ska så mycket som möjligt hinna skördas innan lastbilen plockar upp palmfrukten för att sälja vidare till kvarnarna.
Med långa pinnar med vass böjda knivar på toppen går unga arbetare mellan de höga palmträden och skär av roten på den hängande frukten. En efter en faller palmfrukt efter palmfrukt ner till marken från de höga träden. Det tar någon minut eller två att få loss en palmfrukt. På varje palm växer flera klasar.
När frukten fallit till marken plockas den upp på en skottkärra som körs från träd till träd tills den är full. Då lastas den av i utkanten av plantagen.
– Vi samlar skörden vid vägkanten så att det blir lätt för lastbilar att hämta upp den. Målet är att minst fylla en lastbil om dagen med mellan 10 och 15 ton, säger plantageägaren.
Han bekräftar att de 20 kvarnar som Sveriges Natur har på sin lista alla handlar med illegal palmolja från hans plantage i Bukit Kusuma.
– Det är inga som helst problem att sälja palmfrukt från naturreservatet till någon av dessa kvarnar. Om någon hävdar annat så är det en lögn, säger han
Han säger också att relationerna mellan plantageägarna i Bukit Kusuma och kvarnarna i regionen är goda. Uppköparna på kvarnarna vet exakt varifrån frukten kommer.
Så har det inte alltid varit. Bara för fem år sedan var det svårt att sälja frukten, berättar han.
Då fanns tydliga regler och riktlinjer för kvarnarna att tvingas neka all illegalt skördad palmfrukt. Runtom i regionen fanns tydliga varningsskyltar om att det var förbjudet att handla med palmfrukt som var skördad i Tesso Nilo.
– Vi var tvungna att åka långt bort från regionen för att över huvud taget kunna sälja något från våra skördar. Det var dyrt och knappt lönsamt, säger han.
Sen ökade efterfrågan i hela världen.
– Kvarnarna fick så stort behov av våra skördar att det till slut blev omöjligt för dem att neka våra leveranser.
I sin mobiltelefon visar han textmeddelanden mellan honom och flera av kvarnarna. Där framgår det att det pågår ett hemligt budkrig mellan AAK:s underleverantörer om att få köpa hans illegala palmfrukt. Kvarnarna höjer priset för att matcha varandra, en efter en, i sms efter sms.
Han visar ett kvitto från kvarnen PT Mitrasari. Utöver detaljer om själva köpet finns signatur och kvarnens stämpel.
Plantageägaren hyser inga förhoppningar om att skogen i naturreservatet kommer att få stå skyddad. Efterfrågan på palmolja är helt enkelt för stor.
– Det poppar upp nya plantager hela tiden i reservatet. Det verkar inte finnas något stopp på hur mycket skog som försvinner, säger han.
”Företagen vet att de köper illegalt”
Att en kvarn skulle säga nej till palmfrukter från Tesso Nilo finns inte på kartan, säger en person i ledande ställning på en av de kvarnar som finns på Sveriges Naturs lista.
Han arbetar med kvalitetskontroll av de palmfrukter som kvarnen köper in och vill liksom många andra av säkerhetsskäl vara anonym. Han kan också bekräfta att alla kvarnarna på listan hanterar palmfrukter från skyddade områden där det är förbjudet att odla och skörda palm.
Det är helt enkelt nödvändigt för att möta den internationella efterfrågan på palmolja. Utanför den kvarn där kontrollanten arbetar väntar ständigt nya lastbilar oavsett tid på dygnet.
Han säger också att det inte stämmer när internationella palmoljeföretag hävdar att de övervakar sina produktionskedjor.
– Om det vore så skulle ju en stor del av den palmolja vi producerar aldrig kunna säljas vidare. Företagen vet såklart att de köper illegal palmolja men blundar medvetet för det, säger han.
Exakt hur mycket palmfrukter från naturreservatet han köper dagligen vet han inte, men att det är stora volymer råder det ingen tvekan om. Det rör sig om hundratals lastbilar som åker fram och tillbaka hela tiden.
– Om världen nu vill ha palmolja i så många av sina produkter måste alla förstå att miljön tar skada. Det är den krassa verkligheten, det finns inga andra alternativ.
Eftersom många av dem som Sveriges Natur har pratat med för att göra detta reportage bett om att vara anonyma har ytterligare en ägare, Jamaluddin, av en uppsamlingsplats i Bukit Kusuma kontaktats, liksom en mellanhand, Randi Arkhan, som köper och transporterar olagligt odlad palmfrukt för försäljning till kvarnar på Sveriges Naturs lista. De bekräftar båda två uppgifterna i reportaget.
AAK: ”Vi har full spårbarhet”
När Sveriges Natur kontaktar AAK hävdar företagets hållbarhetschef Tim Stephenson att företaget har 100 procent spårbarhet för all palmolja i området kring Tesso Nilo.
Det är ett uttalande som inte stämmer överens med företagets hållbarhetsprofil. Som reportaget visar köper man uppenbarligen palmolja från kvarnar som pressar frukt från illegalt odlad palm inne i naturreservat.
Tim Stephenson säger också att AAK inte köper direkt från alla sina leverantörer och att han därför inte har information om hela leverantörskedjan till och från varje specifik kvarn. Både han och företagets kommunikationschef Carl Ahlgren ber Sveriges Natur skicka listan på de kvarnar som granskats så att AAK kan ”se över sitt arbete” med dessa.
Det står också klart att AAK inte har brutit med eller förbättrat situationen på någon av de kvarnar som uppmärksammades i ett reportage i Expressen redan för tre år sedan. De finns nämligen kvar på den lista som Sveriges Natur granskat även i år: Segati (Mitra Unggul Pusaka), Rigunas Agri Utama (Peranap) och Ukui 1 och 2.
Av de 20 kvarnar Sveriges Natur har information om finns en med på AAK:s svarta lista med kvarnar och underleverantörer som granskas av företaget. Två kvarnar ska redan ha granskats.
– Jag har inte information om dessa specifika kvarnar, men vi behöver vara engagerade för att stötta dem att bli bättre så att vi kan hjälpa lokala småbrukare att röra sig i rätt riktning.
Något mer ansvar än så tar inte AAK, utan hävdar att det är bättre att de odlare och kvarnar som handlar med olagligt odlad palmfrukt som hotar regnskogen säljer till AAK. Detta eftersom företaget är mer ansvarstagande än andra, enligt Tim Stephenson. AAK:s målsättning är att ”förändra palmoljeindustrin till att bli helt avskogningsfri”.
Företaget har ett eget mål om att ha en helt avskogningsfri leverantörskedja till 2025. En rimlig målsättning, tycker Tim Stephenson, trots de uppenbara utmaningar som Sveriges Natur kan avslöja.
Efter att detta reportage publicerats har AAK mejlat till TT nyhetsbyrå och hävdat att Tim Stephenson blivit felciterad (länk till TT-artikel i Aftonbladet). Det stämmer inte. Här nedan följer en utskrift av de delar av intervjun där han säger att bolaget har 100 procent spårbarhet för palmolja från området kring Tesso Nilo (på originalspråk, engelska).
Sveriges Natur: Me and Sveriges Natur have followed an illegal trade of palm oil from the nature reserve Tesso Nilo, which you probably know about, to various mills in the region. And our investigation on site shows that at least 20 mills of your suppliers are dealing with palm oil harvested in this nature reserve. Do you know about these mills who are using palm oil that has been harvested on land that is supposed to be rainforest?
Tim Stephenson: Of course, we don’t know which mills you are referring to specifically because you have not shared that with us at the moment. But when we get any information related to new allegations we will deal with as we do with all our grievances and follow that through. We knew since your last article [artikel i Expressen] we are not working in that area, we have obtained, have have got 100% traceability to plantation within that area, so we know where it is coming from.
Senare i intervjun återkommer Sveriges Natur till detta för att få bekräftat det han säger.
Sveriges Natur: And you said you have 100 % traceability around Tesso Nilo, correct?
Här hoppar AAK:s pressekreterare Carl Ahlgren in: To mills, right, Tim?
Tim Stephenson: Yes, definitely to mills but I think they have confirmed to us that it is traceable. But we don’t maintain every link to every smallholder. But we are advised by our Tier 1 smallholder that there are traceability to plantation. Particularly since Tesso Nilo is a special case to the natural reserve, right.