Det kan vi förvänta oss av klimatmötet COP28

COP28 pågår mellan 30 november och 12 december i Dubai, Förenade Arabemiraten. Trots hård kritik mot placeringen av mötet samt att konferensen leds av oljebolagschefen Sultan Al Jaber ser årets klimatmöte ut att bli det största av sitt slag med omkring 75 000 anmälda deltagare.

En av dem som ingår i Sveriges delegation till COP28 är klimatforskaren Markku Rummukainen. Han är Sveriges kontaktperson för FN:s klimatpanel IPCC och klimatrådgivare på SMHI. Han kommer däremot inte resa till Dubai utan deltar virtuellt.

Varför väljer du att vara med på mötet på distans?

– Jag har varit med på flera tidigare COP-möten och nu förberedande möten inför COP28. De senaste åren har det varit tekniskt görbart att vara med virtuellt på ett sätt som jag tycker fungerar nästan lika bra som att vara fysiskt på plats, vad gäller vissa frågor och roller. Vid det här mötet går de frågor som jag ansvarar för att följa digitalt. Jag var med virtuellt på förra årets klimatmöte i Egypten också och det gick bra. Jag kommer givetvis följa mötets gång, ta fram analyser och underlag när det behövs.

Läs mer: Den obekväme experten

Placeringen och ledningen av mötet har fått en hel del kritik och en del aktörer har valt att inte delta, vad tänker du om det?

– Det verkar som att det bli det folktätaste COP-mötet någonsin med över 70 000 anmälda deltagare. Men det är givetvis synd om och när det inte blir ett så brett deltagande som möjligt, ifall aktörer uteblir.

Läs mer: Miljöorganisationer nobbar COP28

”Kan bli en utmanande kombination”

Markku Rummukainen tycker inte att det är konstigt i sig att COP28 anordnas i Dubai, eftersom mötet sker i olika länder varje år.

– Men det kan vara en utmanande kombination med klimatmöte och årets värdland och ordförandeskap. Värdlandet sätter tonen för konferensen och ska jobba med att lösa extra svåra knutar och liknande. Vi ser hur det blir när mötet väl börjat. Vad värdlandet och ledningen gör bakom kulisserna vet jag inte mer om än det som går att läsa i nyheterna.

Läs mer: Ny oljeskandal för klimatmötets ordförande.

Fokus för mötet beskrivs som ”en global översyn av klimatarbetet” och ”en utfasning av fossila bränslen”. Det här känns bekant från tidigare COP-möten, och samtidigt inte så konkret. Vad betyder det egentligen?

– Det är lite olika delar. I översiktsbesluten pekar man ut en riktning åt vilket håll vi ska röra oss för att realisera Parisavtalets mål om att minska utsläppen och klimatanpassa samhället. Det är inte så längesen det kom in formuleringar om fossila bränslen i beslutsunderlagen. Då handlade det om att kol skulle trappas ner. En utfasning som gäller alla fossila bränslen skulle vara att gå ett steg längre.

Vill se modiga beslut

– Det handlar om viktiga frågor som kräver modiga beslut. Det här kommer inte lösas helt i något enskilt möte men det kommer förhoppningsvis ta oss framåt en bit på vägen med mål och verktyg i lite mer utvecklad form.

Ja, det var klimatmötet 2021, COP26, som ledde till en formulering om att den globala användningen av kol ska fasas ned, i stället för fasas ut. Olja och gas finns dessutom inte med i det målet, varför?

– Jag kan tänka mig att ned- eller utfasningsdiskussionen kommer fortsätta. Vetenskapen är tydlig med att alla fossila bränslen måste minska, i slutändan måste de fasas ut men det kan börja med en nedfasning. Men förutsättningarna gör att vi först måste få bort kol, sen olja och slutligen gas. Kolkraft för elproduktion kan man ersätta relativt enkelt med sol och vind på ett effektivt sätt, många gånger är det till och med billigare, så där finns det bra alternativ. Men till exempel transportsektorn tar längre tid att helt ställa om.

Inför mötet har det varit mycket snack om att en stor del av fokus kommer ligga på så kallad CCS-teknik, att fånga in och lagra koldioxid. Hur stor roll spelar CCS när det kommer till att leva upp till Parisavtalet?

– CCS kan i bästa fall minska utsläppen vid användning av fossila bränslen, men inte helt till noll. Även om någon säger att de ska använda sig av CCS besvarar det inte nödvändigtvis hur mycket utsläppen i slutändan påverkas. Tekniken är dyr och än så länge finns det inte CCS på gång i tillräckligt stor skala. Det kommer dröja innan det eventuellt skulle kunna finnas så pass bra och mycket CCS att det spelar någon roll för utsläppsnivåerna.

Men varför får CCS så stort utrymme i debatten då? Det ingår ju dessutom i planen för att minska utsläppen.

– På sikt och i vissa fall kan CCS bidra, till exempel som en brygga mellan dagens energisystem som kommer att leva ett tag till och när klimatomställningen är klar. En del olje-gas och kolkompanier pratar gärna om CCS som en lösning, och det har också plockats upp i media, och kan verka som en större sak än vad det faktiskt är.

Läs mer om CCS här.

– Det viktigaste just nu är att minska användningen av fossila bränslen och på så sätt minska utsläppen, sen i bästa fall kan CCS och tekniker för negativa utsläpp bidra till snabbare utsläppsminskningar.

Okej, men utsläppen av växthusgaser, fortsätter att öka. Vad tror du COP egentligen spelar för roll?

– Jag tycker att de globala klimatförhandlingarna är jätteviktiga men allt avgörs inte av dem. Det är på de här mötena världens länder sätter upp och ser över gemensamma mål och arbetar med vad länderna kan göra för att stötta varandra. Det är viktigt att samarbeta eftersom alla utsläpp spelar lika stor roll samtidigt som alla länders förutsättningar att minska sina utsläpp ser olika ut.

”Genomförandet sker mellan mötena”

Även om klimatmöten fyller en viktig funktion sker genomförandet av de faktiska utsläppsminskningarna sker mellan mötena, säger Markku Rummukainen.

–  Det är varje land som själva bestämmer vilka mål, styrmedel och principer som ska gälla i just det landet. Där kan de globala förhandlingarna hjälpa till men det är samhället inklusive politik, företag och medborgare i respektive länder som realiserar de förändringar som behövs.

Omvärldsläget är minst sagt oroligt. Hur tror du att det kommer påverka klimatförhandlingarna?

– Det behöver inte påverka så mycket, och jag hoppas att det inte kommer göra det. Något land skulle kunna använda klimatförhandlingarna som en arena för att även driva andra frågor men det är ganska sällsynt att sådant tar plats. Vi har sett till exempel att Kina och USA närmat sig varandra i klimatfrågan trots att det finns många frågor i vilka de inte är direkt nära vänner. Vi har också sett Ukraina och Ryssland i samma förhandlingssal. I klimatkonventionen är det konsensusbeslut som gäller, så alla måste stå bakom besluten som fattas.

Slutligen: vad tror du vi kan förvänta oss av mötet?

– Just nu fortsätter utsläppen att öka och fler och mer påverkas av klimatförändringens effekter. Ambitionsnivån behöver helt enkelt trappas upp. Jag hoppas på framsteg på alla fronter, ett bra avslut på den globala översynen och en tydlig uppmaning om att alla länder ska höja sina ambitioner. Världen behöver komma till nästa steg även i arbetet med anpassning och klimatfinansiering inklusive den fonden för skador och förluster som skapades vid förra COPen.

Läs mer om fonden för klimatskador och COP27 här: Svagt resultat på klimattoppmöte