När våren inleds tidigare förlängs också pollensäsongen. Bild: Getty.
Det våras för längre pollensäsonger
Många svenskar välkomnar våren med snuva, rinnande ögon och huvudvärk. De senaste åren har mängden pollen ökat, en utveckling som väntas fortsätta. Ett varmare klimat ger längre och intensivare pollensäsonger.
I Sverige har pollensäsongen blivit betydligt längre de senaste decennierna. Samtidigt har andelen pollenallergiker ökat. I dag uppges omkring var fjärde svensk ha besvär med pollenallergi, vilket är omkring 20 procent fler än år 1990.
Åslög Dahl är forskare inom botanik och ekologi och ansvarig för pollenlaboratoriet i Göteborg. Hon säger att förändringarna i växtrikets pollenvanor märks extra tydligt bland vissa arter.
– Hasseln har fått en betydligt längre pollensäsong. Innan år 2000 brukade den inte börja blomma förrän i mars men de senaste 20 åren har det hänt ganska många
gånger att den kommit i gång i december, ett par gånger till och med i november. I år dröjde det till februari på grund av den kalla vintern.
De flesta vårblommande växter inleder sin pollensäsong tidigare än för 40 år sedan. Redan år 2006 såg man denna trend på hela norra halvklotet.
Mindre björkpollen spås 2024
Våren 2023 har beskrivits som ett rekordår för pollen. Det berodde framför allt på stora mängder björkpollen. Enligt prognoser för 2024 ser den kommande säsongen bli lugnare för björkarna – något som inte bara styrs av temperaturen.
– Efter ett år med mycket pollen brukar det oftast komma ett lugnare år där björkarna återhämtar sig lite efter den föregående säsongen, säger Åslög Dahl.
Dubbelt så mycket gräspollen
Efter träden kommer gräsen. För många gräsallergiker är timotej, hundäxing och engelskt rajgräs värstingar, eftersom de är stora pollenproducenter.
– Gräsen brukar komma i gång i slutet av april och för dem har inte säsongen ändrats lika mycket som för träden. Däremot har mängden pollen från gräs ökat kraftigt, i dag registrerar vi ungefär dubbelt så mycket gräspollen som vi gjorde 1979. Det verkar ha med både klimatförändringarna och markanvändningen att göra.
Gräsens pollenspridning märks mer i södra Sverige men i takt med att temperaturen ökar så ökar gräsens påverkan alltmer också längre norrut.
Malörtsambrosian – ny värsting för allergiker
På sensommaren börjar de korgblommiga växternas pollensäsong, en av dem är gråbo – en malört som trivs i dikesrenar men ofta får fäste också på skräpiga platser där inget annat verkar kunna överleva.
De senaste åren har det pratats om en ny skräck för de pollenallergiker som reagerar på just korgblommiga växter, nämligen malörtsambrosian – en art som har potential att förlänga pollensäsongen ända fram till första frosten. Den kommer från början från Nordamerika och har spridits till Europa med utsäde och nu fått fäste i bland annat Östeuropa.
– Malörtsambrosian är ofta ett ogräs i solrosodlingar och har importerats ofrivilligt till Sverige via fågelmat bland annat. Vi förväntar oss att den kommer förlänga pollensäsongen på hösten eftersom den kan blomma också när det är kallt. Men vi hittar den faktiskt inte lika ofta längre som vi gjorde för tjugo år sedan, säger Åslög Dahl.
