Dokumentär skildrar miljöskandal om PFAS

Det var den 16 december 2013 som Sveriges radio rapporterade att 5 000 invånare i det lilla samhället Kallinge via dricksvattnet kunde ha fått i sig ”den farliga kemikalien PFAS, som bland annat kan påverka levern…”. Kemikalierna kom från Försvarsmaktens flygflottilj F17 i Kallinge, som låtit släckskum rinna ut i vattendrag där det sedan letat sig ner i grundvattnet och vidare ut i lokalinvånarnas vattenkranar.

Saknades kunskap om PFAS

Händelsen skildras i en ny dokumentär, ”Förgiftade” som publiceras i dag, den 15 september, i Sveriges radio P1. Bakom dokumentären står journalisten Daniel Värjö, till vardags reporter på Vetenskapsradion Klotet, och som följt PFAS-fallet i Kallinge i tio år.

För tio år sedan var kunskapen om PFAS mycket liten. Livsmedelsverket hade inte med PFAS på sin lista över ämnen som svenska vattenverk var skyldiga att undersöka. Det fanns inte heller något gränsvärde för PFAS.

– Det fanns inga riktlinjer från Livsmedelsverket som sade att vi skulle ta prover på PFAS, säger Conny Miketinac, vatten- och avloppschef på Ronneby kommun i dokumentärens inledning .

Han beskriver också vattentäkten utanför Kallinge som en av de största i södra Sverige.

I dag har Livsmedelsverket satt gränsvärdet för PFAS till 4 nanogram för dricksvatten. I det renade vatten som Kallingeborna drack 2013 uppmättes 10 380 nanogram PFAS, enligt dokumentären.

Läs också: PFAS – hotet mot svenskt dricksvatten (Sveriges Natur 2-2015)

Stora utsläpp i USA

Några av de drabbade Kallingeborna berättar i dokumentären hur de i brist på information först inser hur illa ställt det är via nyheter från USA. I Parkersburg, i delstaten West Virginia ska 70 000 människor ha utsatts för PFAS-förgiftning i dricksvattnet via utsläpp från företaget DuPonts teflonfabrik under perioden 1960-1990.

I USA visade forskningen en möjlig koppling mellan utsläppen och sex kategorier av sjukdomar: förhöjt kolesterol, den allvarliga tarmsjukdomen ulcerös kolit, sköldkörtelsjukdomar, testikelcancer, njurcancer och havandeskapsförgiftning. Med hjälp av advokaten Robert Bilot, som senare fick svenska Right Livelihood Award (2017), ställde 1 000-tals av de drabbade DuPont inför rätta.

Läs också: Robert Bilott synade lögnerna (Sveriges Natur 5-2020)

Det ska dock visa sig att utsläppen i Kallinge är mycket värre än i Parkersburg. De blodprov som invånarna kring flygflottiljen tar visar att halterna av PFAS i blodet är bland de högsta i världen.

Lollo Karlsson, då 40 år, vittnar i radioprogrammet om att hennes värden år 2014 är 160 gånger högre än vad den Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten bedömer som säkert hälsomässigt.

– Vi har skyhöga värden av de här kemikalierna i kroppen. Min dotter har så pass höga värden så det kommer ta 30-40 år innan hon är nere på det man kallar normala bakgrundsnivåer. Jag själv kommer aldrig bli av med dessa kemikalier, så pass högt är det, säger hon.

Cancer och hälsoproblem

Det visar sig snart att Lollo Karlsson fått cancer, har en förstorad sköldkörtel, högt blodtryck och återkommande tarmproblem. Alla hälsoeffekter som kan härledas till PFAS, enligt Blekinge tingsrätt som i ett domslut i april 2021 anser att 165 Kallingebor har rätt till skadestånd för de skador de åsamkats.

Rättsprocessen har då pågått i fem år. Bakom stämningen står den lokala PFAS-föreningen som startades i Kallingebon Herman Afzelius kök 2015. Medlemmarna består av lokalinvånare som vill ha mer information, stöd av kommunen och att någon tar ansvar för vad som har hänt.

Läs också: Skumt skum när räddningstjänsten släcker bränder med PFAS (Sveriges Natur 3-2019)

När allt fler invånare diagnostiseras med cancer eller andra hälsoproblem som kan kopplas till de farliga kemikalierna försöker PFAS-föreningen utkräva ansvar, men såväl Försvarsmakten som kommunen slår ifrån dig. Till slut stämmer 174 av invånarna det kommunala vatten- och avloppsbolaget Ronneby Miljöteknik. När tingsrättens dom faller 2021 har några av de kärande gått bort.

Enligt radiodokumentären är det PFAS-föreningens advokater som anser att det är bättre att stämma dem som ansvarar för att producera och leverera dricksvattnet än Försvarsmakten.

– Vi ville ju inte ens hamna i den här rättsprocessen, vi var ju tvingade till slut för vi fick inga svar. Det var verkligen ingen som ville ta i detta överhuvudtaget . Vi försökte få till en trepartsdialog med kommunen, vattenverket och Försvarsmakten. Men det ledde aldrig någonstans. Det de fokuserade på var att få nytt friskt vatten. Det var ingen som funderade så mycket på hälsan på dom här tusentals människorna. Tyvärr, säger Herman Afzelius.

Försvaret slår ifrån sig

Försvarsmakten började använda släckskum med PFAS i slutet av 1980-talet. Men allt sedan de höga halterna av farliga kemikalier uppdagades i Kallinge har myndigheten hävdat att den följt gällande lagar, regler och anvisningar.

Det stämmer inte, framkommer i dokumentären efter en granskning av radioprogrammet Kaliber. Vittnen berättar att släckskum blåste iväg under övningar eller rann ner i marken från betongplattor där bränder släckts eller att skummet användes på bar mark ute i skogen. Någon uppsamling av skummet ska inte ha skett.

”Ytterst beklagligt”

Enligt de säkerhetsdatablad från 1994 och 2004 som medföljde skummet står det att man ska samla upp spillet och undvika spridning till ytvatten- och grundvattensystem. Något som Tommy Pettersson, divisionschef på F17 i Kallinge 2008-2011 och flottiljchef 2019-2022, också säger att man gjort.

– Min bild är att vi följde alla regler och anvisningar som gällde vid tillfället. Sen är det ytterst beklagligt att det ändå läckte ut ned till grundvattnet, säger han i dokumentären.

Det råder alltså inget tvivel om att Försvarsmakten orsakat utsläppen, men i rätten avgörs nu om kommunen kan krävas på skadestånd för att genom dricksvattnet förgiftat lokalinvånarna kring Kallinge.

Domen överklagas

Efter tingsrättens domslut 2021 överklagade Ronneby Miljöteknik till Hovrätten som i december 2022 rev upp domen. Hovrätten ansåg inte att förgiftningen kunde anses vara en personskada, såsom tingsrätten dömt. I stället hävdade den högre instansen att varje enskild person måste bevisa att den fått en skada eller sjukdom på grund av PFAS-förgiftning, vilket ingen i PFAS-föreningen kunnat bevisa.

I våras stod det klart att Högsta domstolen kommer att pröva Hovrättens domslut. Beredningen av fallet i högsta rättsinstans inleds i oktober.

Samtidigt kämpar flera av dem som drack det förgiftade vattnet kring Kallinge med cancer och svåra hälsoproblem. Och kemikalierna i marken kring F17 finns kvar. Grundvattnet kan inte användas utan omfattande och dyr rening.

Läs också: Svenskarnas vatten innehåller för höga värden av PFAS

”Förbjud PFAS”

På Naturskyddsföreningen följer man Kallingefallet nära.

– Det här fallet är otroligt viktigt för det lyfter problematiken med den här förgiftningen av vår närmiljö av PFAS. Det lyfter upp det på den höga nivå där det borde vara. De här människorna är verkligen drabbade och behöver få hjälp. Vi ser att man har spridit PFAS i många olika delar av landet och att det är något vi kommer behöva hantera under lång tid framöver, och hjälpa de människor som blivit exponerade för höga halter. Och vi måste framför allt stoppa tillförseln av mer PFAS, säger Therese Börjesson chef för hav, vatten och miljögifter på Naturskyddsföreningen.

Just nu ligger ett förslag om att totalförbjuda PFAS inom EU. Naturskyddsföreningen uppmanar den svenska regeringen att driva på för att få igenom ett förbud.

Höga halter i livsmedel

Naturskyddsföreningen har analyserat PFAS i olika typer av livsmedel och kan se att halterna ibland är låga, men allt för ofta för höga eller i närheten av värden som inte kan anses säkra eller till och med över.

– Vi har spridit en massa PFAS som vi får i oss. Inte bara vid extrema punktkällor som i Kallinge, utan många får i sig PFAS via dricksvatten och mat. Det är ett faktum som vi inte kan gömma bort. Utan det här är något vi måste hantera, vi måste rena, sanera och sluta sprida det, säger Therese Börjesson.