Domstol ger tillstånd för gruva i Vittangi

Bakom Talga AB står det australienska företaget Talga resources, som säger att grafitfyndigheten kring Vittangi är världens mest höghaltiga. Det ska handla om grafit som ska kunna användas för att tillverka batterier till eldrivna fordon och därmed bidra till omställningen till förnybar energi.

Bolaget söker bearbetningskoncession i fyra områden, utöver Nunasvaara södra även i Nunasvaara norra, Niska södra och Niska norra. Miljötillstånd har bara sökts för Nunasvaara södra och där avgjorde mark- och miljödomstolen den 5 april att tillstånd kan ges.

I området finns flera riksintressen. Talma sameby har sina åretruntmarker i området för den planerade gruvan, men även Saarivuoma och Gabna samebyar kan påverkas på grund av det hinder och störning som gruvan kommer att innebära. Området ligger dessutom i ett Natura 2000-område.

Tagit ställning mot

Naturskyddsföreningen i Norrbottens län samt den lokala kretsen, Naturskyddsföreningen i Kiruna, har tagit tydlig ställning mot gruvplanerna. En viktig del av kritiken handlar om att miljökonsekvenserna för hela projektet, med alla de fyra ansökta koncessionerna, utreds tillsammans.

När Sveriges Natur når Björn Lundquist, vice ordförande för Naturskyddsföreningen i Norrbotten har han precis läst hela domen.

– Jag är väldigt besviken. Man ger tillstånd trots våra kraftiga ansträngningar att försöka få domstol att inse att det inte är fråga om en gruva med fyra små gruvhål, utan en hel gruvverksamhet som omfattar hela området mellan Torne och Vttangi älvar, säger han.

Naturskyddsföreningens huvudargument mot gruvan har varit att bolaget söker tillstånd för en gruva och inte alla fyra. Björn Lundqvist säger att tidigare exempel visar att det kan vara enklare att få ytterligare miljötillstånd när man redan fått ett.

Eftersom bolaget inte redovisar effekterna av de övriga projekten så kan inte Mark- och miljödomstolen ta ställning till den samlade effekten av projekten, enligt Naturskyddsföreningen.

Kan påverka älvar

Föreningen har också pekat på brister i naturvärdesinventeringarna och risken för påverkan på Torne och Vittangi älvar som flyter ihop strax norr om Vittangi by. Därför har Naturskyddsföreningen i första hand velat att ansökan avvisas och i andra hand att den avslås.

– Men domstolen har bara gått på bolagets hävdanden och lyssnat mindre på andra sakskäl. Samebyarna har varit utomordentligt tydliga i sina redovisningar och att man inte tog hänsyn till det är fullständigt obegripligt, säger Björn Lundquist.

Samtidigt med domstolsprocessen pågår ett arbete med kommunal detaljplan för gruvområdet i Kiruna. Det största partiet, Socialdemokraterna, tog nyligen ställning mot den planerade gruvan med knapp majoritet. Eftersom Vänsterpartiet, Feministiskt initiativ och Samelistan tidigare tagit ställning finns i kommunfullmäktige en politisk majoritet som är emot gruvetablering.

Naturskyddsföreningen utreder nu om en överklagan ska göras. Den måste i sådana fall lämnas in inom tre veckor.