Ordförande Beatrice Rindevall och generalsekreterare Karin Lexén. Foto: Jens Sølvberg.
Dråpslag i tuffa tider
Svenskarna använder betydligt mer resurser än vad naturen hinner återskapa. För att produktion och konsumtion ska ligga inom planetens gränser krävs satsningar – inte de neddragningar vi ser i dag. Det skriver Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall och generalsekreterare Karin Lexén.
I april svenskarna slut på vår årliga ranson av jordens resurser. Just nu tar vi ut mer naturresurser än vad naturen hinner återskapa.
Det gäller till exempel skogar, sötvatten, matjord och fisk. Råvaror som inte är förnybara, som metaller och fosfor, riskerar att ta slut.
För att lyckas krävs förändringar
Förutom alla växthusgasutsläpp som vår konsumtion leder till bidrar det också till förlust av biologisk mångfald. Tre fjärdedelar av alla arter på jorden riskerar att försvinna under de närmaste århundradena och vi hotar själva fundamentet för ekosystemen och mänsklighetens överlevnad på jorden.
Vår produktion och konsumtion måste hållas inom de planetära gränserna, men så är det inte i dag. För att lyckas ändra det krävs förändringar.
Det kan ske på olika sätt, genom exempelvis lagstiftning, överenskommelser, föregångare, konsumentmakt eller andra styrmedel. Ofta samverkar flera av sätten när förändringar sker.
Konsumentmakt är inte hela lösningen
I dag läggs mycket ansvar på konsumenten, och även om konsumentmakten är en viktig del av paletten är den svår. Det finns inget enhetligt och tydligt informationssystem kring varors klimatutsläpp, kemikalieförbrukning eller påverkan på biologisk mångfald. Det gör det svårt att veta vilka varor som är bättre eller sämre än andra.
Second hand eller miljömärkningar som Bra miljöval är ett bra stöd för konsumenter, men det är i övrigt inte lätt att ta ansvar i handeln, särskilt inte med den nuvarande bristen på öppenhet.
Regeringens nedskärningar ett dråpslag
Därför blir utformningen av politiken avgörande för att kunna uppnå förändringen som krävs. Men i stället för att skärpa styrmedel och öka krav på ansvar och transparens och öka stödet till konsumenter gör regeringen nu tvärtom.
Ett exempel är det halverade budgetstödet till organisationer som främjar konsumenters intressen, från 14,5 miljoner kronor förra året till 7 miljoner i år. Nästa år ska stödet tas bort helt. Detta har med rätta kommit att kallas ”ett dråpslag” i redan tuffa tider.
Konsumentstödet i hållbarhetsfrågor är mer akut än någonsin. Tillströmningen av ärenden till Allmänna reklamationsnämnden har ökat med drygt 90 procent mellan 2016 och 2022.
I stället för att införa styrmedel som stärker skyddet för konsumenter har reeringen aviserat införandet av en anmälningsavgift på 150 kronor för reklamationsärenden.
Även när det handlar om företagsansvar för produktionen agerar regeringen märkligt. I EU har ett direktiv som reglerar företags ansvar för miljö och mänskliga rättigheter i länder utanför unionen förhandlats fram. I december 2023 nåddes en överenskommelse mellan medlemsländernas regeringar och Europaparlamentet.
Sverige säger nej
Den slutgiltiga omröstningen för att godkänna lagtexten, vanligtvis en ren formalitet, skulle ske i februari i år, men i sista stund började några länder vackla. Sverige är det enda land som tydligt meddelat att man tänker rösta nej, vilket både är djupt olyckligt och förvånande.
Vi har nu några få år på oss att ställa om till ett hållbart samhälle. Om vi ska lyckas måste det till kraftfulla politiska åtgärder för att minska överkonsumtionen.
Än så länge är vi långt från det som behövs, men Naturskyddsföreningen kommer att fortsätta kräva hållbar produktion och konsumtion och slåss för styrmedel som gör det lätt att göra rätt. Till dess fortsätter vi att tipsa om second hand, klädbytardagar och miljömärkt.
