Dubbelt så många avfallsbränder med icke godkända deponeringar
Av de dioxinutsläpp som 2020 orsakades av avfallsbränder stod branden i Think Pinks avfallshög i Kagghamra i stort sett för alla. Det visar nya beräkningar från Naturvårdsverket, som efter Sveriges Naturs granskning ändrat så att även avfallsbränder som den i Kagghamra räknas med.
Enligt Naturvårdsverket släppte den kraftiga avfallsbranden i Kagghamra, i Botkyrka kommun utanför Stockholm, ut 0,2 gram dioxinekvivalenter i luften. Utsläppen redovisades för året 2020 då kategorin avfallsbränder totalt stod för 0,28 gram dioxinutsläpp i luften.
Det ska jämföras med året innan, 2019, då utsläpp från avfallsbränder totalt stod för 0,05 gram dioxinekvivalenter. Året efter, 2021, var utsläppen 0,06 gram.
– Branden i avfallsupplaget i Kagghamra var omfattande och pågick under flera månader, säger Hakam Al-Hanbali på Naturvårdsverkets luftenhet.
Läs också: Obetald nota för avfallsbranden i Kagghamra
Ändrade efter Sveriges Naturs avslöjande
2021 avslöjade Sveriges Natur att utsläppen från avfallsbränder som den i Kagghamra inte ingick i Naturvårdsverkets statistik över dioxinutsläpp till luft eftersom avfallslagret inte var en godkänd deponeringsplats. Då var det bara bränder på registrerade deponier som togs med i statistiken.
Sedan dess har Naturvårdsverket tillsammans med Myndigheten för säkerhet och beredskap (MSB) uppdaterat så att även avfallsbränder som den i Kagghamra ingår. Det har i sin tur inneburit att ungefär dubbelt så många bränder nu finns med i det statistiska underlaget.
Även när avfallsbränder på avfallsupplag som exempelvis Kagghamra och Hova räknas med är dioxinutsläpp från kategorin deponibränder liten, bara cirka tre procent av hela avfallssektorn. Det utgör drygt hälften av Sveriges totala dioxinutsläpp till luft.
Läs också: Utsläpp från svensk avfallsförbränning ökar
Gifta utsläpp från sopor
Avfallsbränder släpper ut dioxiner, fettlösliga gifter som är långlivade och mycket skadliga. När dioxiner tas upp i näringskedjan förs de snabbt vidare. Det är till exempel anledningen till att barn och kvinnor i fertil ålder inte bör äta fet fisk från Östersjön. Foster och ammande spädbarn får i sig miljögifterna via moderkakan och modersmjölken.
Dioxinerna misstänks påverka hjärnans utveckling, immunförsvaret och orsaka cancer. Därför har EU:s motsvarighet till Livsmedelsverket kraftigt sänkt värdet för mängden dioxin som en människa klarar av att äta varje dag.
Samtidigt har Sverige undantag består. Tänkbara utsläppskällor är därför oerhört viktiga att identifiera.
Läs också: Ökat behov av sanering efter Think Pink