Efter avfallsskandal: ”vi fick tömma brunnen”

Även i snöyran ger den mässingsfärgade Skultunaskylten ifrån sig ett varmt sken till alla som besöker det lilla samhället norr om Västerås. Men glansen falnar snabbt. Bara några hundra meter därifrån ligger hundratals väderslitna, turkosa ensilagebalar staplade som en gigantisk snöborg.

Inuti balarna finns tonvis av gammalt byggavfall och bakom dem ligger fyra stora avfallsberg med ännu mer gammal mjukplast, hårdplast och träbalkar. Då och då sticker delar av Think Pinks ökända, rosa avfallssäck upp. Exakt vad avfallet består av kan ingen säga med säkerhet.

– Det är inte förrän vi flyttar på högarna och återvinner soporna på rätt sätt som vi vet vad de verkligen innehåller. Kanske upptäcks gamla batterier eller farligt avfall under bal nummer 324? Vad vet vi? frågar sig Monica Nordin-Stolpe.

Läs också: Ökat behov av sanering efter Think Pink

Hon berättar att de prover som kommunen tagit inte visar på några alarmerande halter av farliga ämnen. Svartån, som ligger intill, är ännu inte förorenad eftersom den har ett så stort vattenflöde.

– Men avfallet ska självklart bort.

Monica Nordin-Stolpe är centerpartistiskt kommunalråd i Västerås och ordförande i stadens miljö- och konsumentnämnd.

– Jag känner mig lurad, förd bakom ljuset. Think Pink var ett hyllat företag som skulle använda platsen för att sortera avfallet, men nu vet vi att det aldrig var deras intention. De ville bara lura till sig pengar och i stället är det vi skattebetalare som får betala för att ta hand om deras skit.

I december 2023 blev det klart att det kommer kosta skattebetalarna i Västerås minst 66 miljoner kronor att forsla bort avfallet. Det är 23 miljoner kronor mer än budgeterat och något som kommunen nu begär i skadestånd av Think Pink.

– Vi hade verkligen behövt de här pengarna till något vettigare, säger Monica Nordin-Stolpe.

Skyhöga blyhalter i dricksvattnet

Ungefär 15 mil åt sydväst flyter Kagghamraån genom Botkyrka kommun ut i fjärden med samma namn. Ån anses ha höga naturvärden med bland annat en unik havsöringsstam och är klassad som riksintresse för naturvård.

Avfallsdumpningen i Skultuna och Kagghamra är tätt sammanvävda. Bara 150 meter från Kagghamraån tornar en av Think Pinks avfallshögar upp sig.

Så här års är den täckt av snö, men för mer än tre år sedan brann den kraftigt och frän rök täckte området under flera månader. Ibland nådde röken hela vägen in till centrala Stockholm 3,5 mil bort.

Det skulle dröja drygt två månader innan räddningstjänsten till slut lassade tonvis med sand på den brinnande högen för att på så sätt kunna kväva branden, men då hade oåterkalleliga hälso- och miljöskador redan inträffat. Under vissa dagar då branden pågick uppmättes kraftigt förhöjda halter av skadliga kemikalier som exempelvis tungmetaller, särskilt bly och polyaromatiska kolväten (PAH), enligt en ny studie från Stockholms universitet.

– Röken låg tjock här. Det fanns ingen luft som vi kunde andas och behövde vi gå ut och skotta snö så använde vi ansiktsmask, säger Willy Novak.

Han bor med sin fru Eva och hunden Tristan på Söderängstorp, bara några hundra meter från avfallshögen.

Willy Novak berättar att kommunen försökte tona ned farorna med den brinnande avfallshögen och sade att risken för otjänligt dricksvatten var liten.

Paret Novak tog saken i egna händer. De tog prover på brunnsvattnet och analysföretagets mejlsvar kom snabbt. Med stora röda bokstäver stod det: Drick inte vattnet!

– Blyhalterna var skyhöga. Vi fick tömma brunnen, säger Willy Novak.

Paret Novak har också besökt vårdcentralen som konstaterat att deras njurfunktioner är nedsatta. Eva Novak har analyserat sitt hår som visade sig innehålla höga halter av kadmium, arsenik och bly.

Läs också: Dubbelt så många avfallsbränder med icke godkända deponeringar

Dyrt reningsarbete i Kagghamarån

Nedanför avfallshögen står två mörkblåa containrar. De är en reningsanläggning som installerades i slutet av 2021 då man upptäckte ett dräneringsrör som ledde lakvatten från avfallshögen rätt ut i Kagghamraån.

När kommunen tog prover på lakvattnet innehöll det bland annat höga halter av PFAS och förhöjda halter av mangan, nickel, magnesium, natrium och kalium. Man uppmätte också halter av bensen, etylbensen, xylener samt PAH-L och PAH-M, under riktvärdena, liksom dioxiner.

Reningsprocessen kostar kommunen 200 000 kronor varje månad. Hur länge den måste fortsätta vet man inte. Kommunstyrelsens löften om att högen ska bort har ännu inte infriats.

Kommunen vill göra nya mätningar

Ett par kilometer från Kagghamra ligger flera andra snötäckta avfallshögar, i Kassmyragropen intill Segersjös vattenskyddsområde. De här högarna har bytt ägare flera gånger.

Lennart Agén, presschef på Botkyrka kommun, vill se skarpare lagstiftning kring avfallshanterng och kraftiga sanktionsavgifter i stället för utdragna skadeståndsprocesser. Även här har avfallshögarna brunnit, men det är inget som syns denna soliga, kalla vinterdag.

Enligt Lennart Agén, som är presschef på Botkyrka kommun, ska det har tagits miljöprover av privata aktörer på intilliggande marker som inte visat på några miljöföroreningar.

– Men vi är inte helt övertygade, säger Lennart Agén.

Kommunen vill att en oberoende aktör ska göra mätningarna. Eftersom det ska byggas nya bostäder på tomterna intill högarna vill kommunen med all säkerhet veta att det inte finns några farliga föroreningar i marken.

Vad som kommer att hända med Kagghamrahögen vet inte Lennart Agén.

– Just nu söker vi ytterligare pengar för sanering och bortforsling av högen i första hand, men har ännu inte landat i exakt belopp.

Botkyrka kommun har hittills begärt 125 miljoner kronor i skadestånd av Think Pink för avfallshögarna i Kassmyra och Kagghamra. Utöver Västerås och Botkyrka har också Laxå kommun begärt skadestånd efter skandalen, på 9,5 miljoner kronor.

Rättelse: I en tidigare version angavs inblandade tredjepartsföretag i Kassmyraområdet. Dessa företag har inget med detta ärende att göra.