”En hållbar omställning är hela regeringens ansvar”

Annika Strandhäll var inte förhandstippad som miljöminister när statsministern presenterade sin nya regering i slutet av november. Hon har lång facklig erfarenhet och har tidigare varit socialminister, men är inte känd som någon grön profil.

− Jag är född och uppvuxen i Bergsjön utanför Göteborg så jag är barn av en betongförort. Samtidigt är det läckert med Bergsjön att det finns ganska mycket fin natur, i form av skog och grönska, och en jättefin sjö, berättar hon för Sveriges Natur över länk från arbetsrummet på Miljödepartementet.

Numera bor Annika Strandhäll på Värmdö utanför Stockholm, för att ha nära till skogar och vatten som ger henne ett stort lugn. Men hon är inte den sortens naturmänniska som har någon särskild favorit bland växter och djur.

− Pratar man om natur i form av växtlighet eller grönska eller så… nej så är det nog inte, jag tycker om att promenera i skogen. Jag tycker om granar och sådant där.

Åker gärna kollektivt

Som ”barn av betongen” var det naturligt att åka kollektivt och det var inte självklart för Annika Strandhäll att ta körkort när hon fyllde 18.

− Och sedan så blir det ju liksom inte av helt enkelt. Det är väl inte alls ideologiska skäl egentligen, inte från början i vart fall. Sedan kanske jag på senare år har känt att det har varit mer av ett medvetet ställningstagande att inte ta det där körkortet.

Hon trivs med att åka kollektivt men säger också att det för med sig en del utmaningar när man bor på Värmdö.

− Som minister har man särskilda säkerhetsarrangemang, men jag har ju också haft perioder som inte har sett ut så riktigt.

Sedan Annika Strandhälls sambo gick bort 2019 bor hon själv med sina två döttrar, som är 12 och 17 år. Utnämningen till miljöminister kändes lite extra betydelsefull eftersom döttrarna är väldigt intresserade av de här frågorna, säger hon.

− Jag har ju tidigare haft ansvarsområden som socialpolitik och idrott, men det här smäller klart högre i relation till barnen hemma, så mycket kan jag säga. Det är ju frågor som är så enormt närvarande i unga människors liv i dag.

Båda barnen har gjort särskilda arbeten om Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling, och sådant diskuteras ofta hemma vid köksbordet. Den här sortens ”bredare miljöfrågor” är vad Annika Strandhäll brinner mest för. Som socialminister ledde hon regeringens delegation till FN:s högnivåmöte i New York för de globala målen 2019.

Fackförbundet Vision var tidigt ute med att satsa på hållbarhetsfrågor och blev Sveriges första ”Fair Union” under Annika Strandhälls tid som ordförande.

− En av riktigt de stora kongressfrågorna, herregud det här minns jag så väl, det var ju när vi skulle gå över från att erbjuda kött som huvudalternativ på våra konferenser till att erbjuda vegetariskt alternativ. Sällan har det blivit så mycket engagemang och diskussion i någon fråga, säger Annika Strandhäll och skrattar.

Orolig för klimatkrisen

Utöver arbetet med de globala målen känner hon särskilt starkt för cirkulär ekonomi, havsmiljö och, inte helt förvånande, klimatfrågor.

− Lika mycket som jag känner en otrolig oro för klimatkrisen så känner jag också en väldig spänning inför potentialen i den omställning som Sverige har möjlighet att leda. Regeringen har ambitionen att vi ska bli världens första fossilfria välfärdsland, och det präglar inte bara mitt bord utan alla ministrars bord.

Näringsministern är positiv till att öppna nya gruvor och har sagt att det kommer en rad beslut i närtid, men att han kommer att diskutera saken med dig. Finns det något som du kan säga redan nu att du inte kompromissar med i de diskussionerna?

− Vi befinner oss mitt i den gröna omställningen, och en del i att klara detta är att säkra tillgången på innovationskritiska metaller och mineraler. Det finns alltid alternativet att importera från länder som ställer lägre miljökrav, och ur det perspektivet vill vi ju göra detta på ett sätt som är hållbart utifrån våra egna tillgångar. Men vägen framåt kan inte vara att genomföra omställningen genom att tumma på krav på en massa olika sätt. Det får inte handla om att försämra dricksvatten eller förstöra viktiga miljöer. Om man vill ha en omställning som är rättvis, hållbar och smart, då måste vi alla ta ett ansvar för det i regeringen.

Ett av de hårdast kritiserade gruvprojekten finns i Gállok, och där handlar det inte om innovationskritiska metaller utan om järn. Gör det att du ser annorlunda på den?

− Ja, jag är helt medveten om det. Det är ju en fråga som har diskuterats under lång tid så vi lär behöva komma tillbaka till det. Formellt sett ligger frågan på näringsministerns bord.

Bland andra frågor som ligger högt på dagordningen nämner Annika Strandhäll Stockholm +50, en FN-konferens om miljö som ska hållas i juni 2022.

− Sedan har jag också den lilla frågan om slutförvaret som vi ju också har arbetat en del med på senaste, lägger hon till med ett snett leende.

Oppositionspartierna hotar med en misstroendeförklaring om beslutet dröjer. Många miljöorganisationer anser att beslutet måste få ta tid med tanke på att det gäller 100 000 år framåt i tiden. Naturskyddsföreningen pekar bland annat på osäkerheter som Kärnavfallsrådet har lyft när det gäller hållfastheten i gjutjärnet som ska innesluta kärnbränslet.

− Vi tar hänsyn till många olika faktorer i beslutsprocessen. Regeringen förlitar sig på sina expertmyndigheter, säger Annika Strandhäll.

Förre miljöministern Per Bolund har kritiserat henne för att forcera beslutet om slutförvar, där hon har utlovat besked den 27 januari.

− Per kommunicerade i slutet av augusti att beslutet låg ett antal månader fram i tiden. Jag kunde bara konstatera att beslutet var redo för slutkommunicering när jag tillträdde. Vi är redo att gå till beslut och lämna besked till de aktörer som har rätt att få besked.

Värnar aktivt skogsbruk

Ytterligare en het miljöfråga är skogspolitiken.

− Vi vill verkligen värna ett aktivt skogsbruk som skapar jobb och tillväxt i hela Sverige men det måste också vara miljömässigt hållbart. Vi ska ha ett balanserat skogsbruk med skydd för den skyddsvärda skogen.

Hur går det ihop med att Skogsstyrelsen inte länge registrerar den mest skyddsvärda skogen, nyckelbiotoperna, och till och med har börjat avregistrera det som tidigare klassats som nyckelbiotoper?

− Jag kan inte gå in i den exakta detaljfrågan, utan det är något jag i så fall måste titta närmare på hur det har utvecklats. Det handlar om att vi måste analysera vidare vad det här kan innebära och eventuellt komma tillbaka med nya initiativ, men jag har egentligen inga andra besked i dag än att den politik som regeringen tidigare aviserat på det här området ligger fast. Skyddsvärd skog ska inte avverkas, utan bevaras antingen genom formella skydd eller frivilliga avsättningar. Där behöver det finnas tydliga och tillgängliga resurser för att kunna lösa det.

Så är ju inte situationen nu med den gällande budgeten, där högerpartierna skar ner två miljarder på skogsskydd. Skogsstyrelsen befarar att skyddsvärd skog nedanför fjällkedjan kommer att avverkas eftersom ersättningen till ägare av fjällnära skog kommer att sluka resurserna.

− Det är djupt upprörande att när M, KD och SD ska komma överens om vad de ska slakta i en kommande budgetproposition så väljer de just kompensation till markägare och skydd av skyddsvärd skog. Och så använder de resurserna för att sänka bensinskatten.

Ser du något utrymme för dig att stoppa sänkningen av bensinskatten?

− Det är upp till riksdagen, och också den socialdemokratiska riksdagsgruppen, att ta ställning till hur man ska rösta i en eventuell omröstning. Men som miljöminister kan jag konstatera att det här är historiskt dålig och farlig politik som riskerar att skämma ut oss.

Hon nämner att beskattning är det verktyg som pekas ut av många forskare som mest effektivt för att hejda klimatkrisen.

− Även om beslutet ligger hos riksdagen har jag ju möjligheten att peka på detta. Vi vet ju att klimatkrisen är akut och att vi har ett begränsat antal år på oss att lösa detta.

Annika Strandhäll kort om…

Nedskärningarna på hållbart bostadsbyggande i den budget som oppositionen röstat fram:

− Det kan kosta Sverige 33 miljarder om vi blir av med EU:s omställningsstöd, vilket ju inte är så jättehärligt. Vår finansminister kommer att behöva förklara varför de här satsningarna har försvunnit.

Den omfattande skattereform som ska genomföras enligt regeringens klimatpolitiska handlingsplan:

− Det finns ett behov av en större skattereform, men det är en komplicerad process som vi inte kommer att ge oss in på i den nuvarande regeringssituationen. Det blir i så fall efter nästa val.

Förbud mot ”fossil reklam”:

− Jag tycker att det är spännande naturligtvis och är försiktigt positiv. Jag har ju varit folkhälsominister och haft ansvar för rökning och sådant, så jag vet ju att den typen av politiska initiativ kan ha stor genomslagskraft.