EU-direktiv om företags ansvar för mänskliga rättigheter röstas ner

Efter att EU-kommissionen och ministerrådet i december förra året var överens om att införa ett direktiv som kräver att unionens företag ska ta ansvar för mänskliga rättigheter och miljön i hela leverantörskedjan (Corporate Sustainabilty Due Diligence Directive, CSDDD) har rådet ändrat sig. Under onsdagen, den 28 februari, meddelade ministerrådets ordförandeland Belgien att ”trots ordförandelandets ansträngningar kunde inte tillräckligt med stöd hittas”.

Beskedet kunde inte vara mer dramatiskt. Det var bara den 14 december 2023 som rådet skrev att rådet och Europaparlamentet nått en provisorisk överenskommelse om ansvarsutkrävande för företag för att kunna skydda miljö och mänskliga rättigheter inom EU och globalt.

Läs också: Organisationer kritiserar EU-direktiv om mänskliga rättigheter

På Naturskyddsföreningen tar generalsekreterare Karin Lexén emot beskedet om det nedröstade direktivet med besvikelse.

– Den lag som var på väg att bli verklighet var historisk och hade kunnat förhindra företag från att möjliggöra barnarbete i gruvor, utsläpp av miljögifter och fördrivning av urfolk från sina marker, säger hon i ett uttalande.

Stora bötesbelopp

Enligt det förslag som EU-kommissionen tog initiativ till i februari 2022 och senare godkände i december samma år, och Europaparlamentet i juni 2023, skulle direktivet gälla alla företag i EU med en omsättning på mer än 40 miljoner euro och fler än 250 anställda, eller EU-baserade multinationella företag med en omsättning på mer än 150 miljoner euro och fler än 500 anställda.

Även icke EU-baserade företag med en omsättning på mer än 150 miljoner euro, varav 40 miljoner euro omsätts inom EU skulle inbegripas. Finanssektorn skulle undantas.

Bland kraven föreslås att företagen tvingas rapportera hur såväl mänskliga rättigheter upprätthålls som miljön skyddas i hela produktionsledet. Företagen måste även redogöra för hur de lever upp till Parisavtalet för klimatet, från 2015. De företag som inte skulle göra detta kan beläggas med en böter på upp till fem procent av företagets omsättning.

Tyskland hoppar av

Trots minsterrådets provisoriska ja i slutet av förra året meddelade Tyskland i början av 2024 att man tänkte avstå från att rösta. Bakgrunden är att liberala FDP i den tyska regeringskoalitionen sett juridiska frågetecken och ”en ökad byråkratisk börda” för tyska företag.

Kort därpå meddelade också Italien att man inte längre stöttade direktivet, varför den första omröstningen i ministerrådets förberedande organ Coreper med EU-ländernas ambassadörer, den 9 februari fick skjutas upp. För att ett förslag ska kunna gå igenom rådet krävs kvalificerad majoritet, det vill säga att 65 procent av EU:s invånare står bakom förslaget.

Om Tyskland och Italien skulle avstå skulle inte en tillräckligt stor majoritet kunna nås. I stället sköts omröstningen fram till 28 februari, men då lade Frankrike nya krav om att gränsen för antal anställda för de företag som skulle omfattas av direktivet höjas till 5 000.

Sverige tveksamma

Inför omröstningen hade också Sverige visat motstånd mot direktivet. Till Dagens Nyheter sade energi- och näringsminister Ebba Busch den 6 februari att ”näringslivet har en viktig roll att spela i arbetet för en hållbar utveckling, och svenska företag ligger i framkant. Det finns dock betydande risker att förslaget leder till ökade administrativa bördor och kostnader.”

Fler än 100 europeiska företag har krävt att EU tar fram ett direktiv för ökat ansvar för mänskliga rättigheter och miljö inom näringslivet. Bland undertecknarna återfinns Svenska Ericsson, IKEA och Haglöfs. I ett mejl till Sveriges Natur skriver Haglöfs kommunikationschef Sara Skogsberg att företaget är besviket efter ministerrådets beslut:

”Vi ser CSDDD som en nödvändig och naturlig utveckling av det ansvar vi som företag har för mänskliga rättigheter och miljön och är besvikna över att det inte fick tillräckligt stort stöd.”

Även Karin Lexén på Naturskyddsföreningen tror besvikelsen bland flera svenska företag är stor i dag.

– Bland annat IKEA, Ericsson och Volvo menar att lagen behövs för att skapa en mer rättvis spelplan där ansvarsfulla företag gynnas, säger hon.

Svårt nå beslut innan valet

Det belgiska ordförandeskapet skriver efter onsdagens besked att det kommer att jobba för att det går att nå en överenskommelse i samarbete med Europaparlamentet, men tiden är knapp. Parlamentet stänger den 25 april. Den 9 juni väntar val och i juli tillträder ett helt nytt Europaparlament under ett ungerskt ordförandeskap i ministerrådet.