EU-förslag om sänkta koldioxidutsläpp för bilar sätter press på Sverige

Transportsektorn är en av få sektorer vars koldioxidutsläpp fortsatt växer. Därför pekas den ofta ut som en av de största utmaningarna i unionens fortsatta klimatpolitik. Nu blir det alltmer klart vilka åtgärder som vidtas på EU-nivå.

Parlamentets position röstades igenom under onsdagen och ska nu ställas mot ministrarnas linje som ser ut att kunna antas på tisdag. Bland de förslag som parlamentet förespråkar finns också ett krav på att försäljningen av lågutsläppsfordon med ett genomsnittligt utsläpp under 50 gram koldioxid per kilometer ska uppgå till minst 35 procent av nybilsförsäljningen 2030, samt ett uppdrag till kommissionen om att det också framöver ska göras livscykelanalyser på koldioxidutsläppen vid produktionen av nya fordon.

Splittringen stor

I ministerrådet är dock splittringen stor mellan länderna, och det är fortsatt inte klart om det kommer att förespråkas en 35- eller 40-procentig koldioxidminskning där.

Men sammantaget innebär positionerna redan nu att det kommer att bli svårt att räkna med att de nya EU-gemensamma åtgärderna ska täcka behovet för att nå det svenska nationella målet, som är att minska utsläppen med 70-procent i transportsektorn till 2030. Den svenska regeringen och de nationella expertmyndigheterna hade hoppats på hårdare EU-krav, bland annat för risken att den svenska marknaden snedvrids annars.

Hos de svenska parlamentariker som Sveriges Natur talat med efter omröstningen är buden olika för hur den kommande regeringen bör gå vidare.

– Jag tycker att Sverige bör ta sig en rejäl funderare på om, och i så fall, hur, man ska nå det nationella målet till 2030, i takt med att det blir allt svårare att göra det utifrån de förutsättningar som ges på europeisk nivå. Det gäller bland annat för biobränslen, i och med besluten i detta och andra lagförslag, såsom förnybartdirektivet, säger Christofer Fjellner, M-parlamentariker, till Sveriges Natur.

–  Det blir nu verkligen viktigt vad den kommande regeringen tar för ställning till de här frågorna, säger Fredrick Federley, C-parlamentariker.

Sverige inte ensamt

Men Sverige är inte ensamt om att driva på för en kraftigare omställning av transportsektorn. Liknande, om än inte lika ambitiösa, tongångar hörs bland annat i Frankrike, Storbritannien och Nederländerna. Under veckan har nya utspel skett, som driver på för en mer ambitiös linje än den på EU-nivå. Danmarks statsminister förespråkar att Folketinget ska anta en målsättning om att förbjuda försäljningen av alla fordon som enbart drivs på fossila bränslen till 2030, samt att det 2035 inte heller ska få säljas några hybridbilar.

– Det är en tydlig politisk signal, som också ger producenterna god tid på sig att förbereda sig för hur förhållandena på den danska marknaden kommer att se ut om tolv år, säger Fredrick Federley.

Liknande förslag har förts fram i Sverige, bland annat av Vänsterpartiet som vill att försäljningen ska stoppas 2025. Fredrick Federley är inte främmande för att också Centerpartiet bör driva en liknande linje framöver.

– Vi har tidigare i partiet tagit stämmobeslut på att detta bör genomföras, men vi kan bara konstatera att omställningen har gått väldigt mycket saktare än vi tänkte. Nu kanske det är läge igen, och jag har en rätt stor sympati för det. Det är också en pragmatisk hållning, för den stora frågan är ju annars att många oroar sig för om ”min bil kommer att förbjudas”, men det här rör ju nybilsförsäljningen.

Christofer Fjellner ställer sig mer skeptiskt till förslagen om försäljningsförbud.

– Jag skulle säga att det i alla fall på europeisk nivå hade varit mer skadligt för klimatet. Detta måste förändras i takt med energimixen. En polsk elbil är exempelvis sämre än en dieselbil ur ett koldioxidperspektiv.

LÄS MER: Vilken miljöpolitik kan vi förvänta oss av en Kristerssonledd regering