EU överens: Minska torskfisket i Östersjön
EU är överens om att kraftigt minska torskfisket i Östersjön. De framtagna kvoterna ska verka för ett långsiktigt hållbart fiske. Men beslutet blev inte så ambitiöst som Sverige önskat.
EU:s jordbruks- och fiskeministrar beslutade i tisdags om kvoter för fisket i Östersjön under 2020. Beslutet innebär att förbudet att fiska på det östra torskbeståndet består och att flera av de andra fiskekvoterna sänks. I västra Östersjön sänks exempelvis kvoten för torsk med 60 procent och för sill med 65 procent. Däremot tillåter man en bifångst för östtorsken på upp till 2 000 ton, något som kritiserats av forskare och miljöorganisationer.
LÄS MER: Tabell över kvoter i Östersjön 2020
Jordbruks- och fiskeministrarna tog även ett steg mot att förvalta fiskbestånden i ett större perspektiv och erkände vikten av att se till hur olika miljöfaktorer samspelar. De baltiska medlemsstaterna gjorde därför – för första gången – ett tydligt skriftligt åtagande att effektivt och snabbt ta itu med andra orsaker till ohälsosamma fiskbestånd, såsom föroreningar, övergödning och nedbrytning av livsmiljöer till följd av industri-och jordbruksaktiviteter.
LÄS MER: Kollaps för Östersjötorsken
”Inte så ambitiöst som Sverige önskat”
Beslutet blev inte så ambitiöst som Sverige önskat och inte heller helt i linje med EU-kommissionens ursprungsförslag, där man föreslog stramare kvoter. Men de framtagna nivåerna leder åtminstone till ett mer hållbart fiske för de utsatta bestånden i Östersjön, menar landsbygdsminister Jennie Nilsson enligt uppgifter till Sveriges Radio.
– Jag gick in i förhandlingar med ambitionen att vi skulle få resultat så nära kommissionens förslag som möjligt. Vi landade inte exakt där men resultatet är bra.
LÄS MER: Förslag: ”Stoppa torskfisket i Östersjön”
Flera aktörer kritiserar beslutet
Kritik som lyfts mot beslutet är de negativa konsekvenserna av att bifångst av 2000 ton östlig torsk tillåts, men också att det skulle behövts mer restriktioner för fisket på torskens mat, alltså sill och skarpsill. Dessutom lyckades man inte enas om en bättre kontroll på fisket. Granskningar har visat på felrapportering i fisket av sill och skarpsill, där varannan svensk trålare uppgett fel mängder. Felrapporteringen kan i sin tur leda till att alltför höga nivåer sätts på sillkvoterna.
Baltic Eye, webbmagasinet som tillhör Stockholms universitets Östersjöcentrum, riktar också viss kritik till beslutet. De menar att ministrar behöver ta större hänsyn till samspelet mellan olika fiskebestånd, som torsk och dess matfiskar skarpsill och sill. Tar man inte hänsyn till matfiskarna kommer återhämtningen av det östra torskbeståndet dröja, samtidigt som risken för en långsiktig kollaps ökar. Sillfisket, skarspsillsfisket och plattfiskfisket bör anpassas efter det östra torskbeståndets situation och behov eftersom det finns starka indikationer på att torskens dåliga tillväxt och försämrade kondition kan kopplas till födobrist, skriver de på sin hemsida.
LÄS MER: Baltic Eyes kommentar på beslutet
LÄS MER: Minska sill- och skarpsillfisket nästa år – för torskens skull
Världsnaturfonden WWF också kritiska
Världsnaturfonden WWF är också kritiska till beslutet. De menar att man i flera fall tillåter ett för högt fisketryck och att man därmed missar målet om att stoppa överfiske till 2020.
– Situationen för Östersjötorsken och den vårlekande sillen är mycket bekymmersam. Vi är därför mycket besvikna över att EU:s fiskeministrar tillåtit en bifångstkvot på 2000 ton för torsk i östra Östersjön och en kvot på 3150 ton för den vårlekande sillen i västra Östersjön, trots att forskarna rekommenderat en nollkvot för båda bestånden, säger Karin Glaumann, fiskexpert på Världsnaturfonden WWF på deras hemsida.
