EU sänker dioxingräns – Sveriges undantag består
Från 14 till 2 piktogram. Så kraftigt sänkte EU gränsen för hur mycket av miljögiftet dioxin en människa tål innan hälsan riskeras. Nu utreder EU om även gränsvärdet i fisk ska sänkas. I Sverige, som undantas från gränsvärdet, kan fisk med högre dioxinhalter fortfarande säljas. Frågan är dock hur länge.
Det var tre år sedan som EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, Efsa, utförde en ny riskvärdering av det hälsofarliga miljögiftet dioxin. Det fick till följd att Efsa sänkte det tolerabla veckointaget, TVI, från 14 till 2 pikogram (biljondels gram) per kilo kroppsvikt. I samband med detta konstaterade Efsa att många människor i Europa får i sig alldeles för mycket dioxin via maten.
Den kraftiga sänkningen har ännu inte lett till sänkta gränsvärden för mat, exempelvis för fisk, som Sverige sedan nästan 20 år tillbaka har ett undantag från. EU-kommissionen utreder ny gränsvärdena för mat.
– Vi är lite i limbo just nu, konstaterar Emma Halldin Ankarberg, toxikolog och riskbedömare vid Livsmedelsverket.
Hon berättar att hon och andra inom Livsmedelsverket väntar in EU:s utredningar om hur Efsas kraftiga sänkning kommer påverka olika gränsvärden.
– Efsa tydligt pekar tydligt på att människors exponering för dioxiner måste sänkas och att det behövs ännu större krafttag mot de källor som släpper ut dioxin. Kostråden är bara finlir, det viktigaste är att få ner halterna i miljön, säger Emma Halldin Ankarberg.
Ät fet fisk sällan lyder rådet
Idag rekommenderar Livsmedelsverket barn, ungdomar och kvinnor i fertil ålder, liksom gravida och ammande, att undvika att äta fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern oftare än två till tre gånger om året. Övriga bör inte äta denna fisk mer än en gång i veckan.
Om Sverige fortfarande framöver vill ha ett undantag från gränsvärdet för dioxin i fet fisk från Östersjöområdet är för tidigt att säga. Beslutet att ansöka om undantag görs av regeringen via näringsdepartementet, som meddelar att frågan följs, men att sänkningen inte föranlett några åtgärder kring undantaget.
– Regeringen har naturligtvis noterat Efsas riskvärdering och följer frågan. Något förhandlingsarbete för att ändra de gemensamma gränsvärdena i EU pågår inte just nu. Det är för tidigt att uttala sig om vilka konsekvenser Efsas riskvärdering och en översyn av gränsvärdena kan få för det svenska undantaget och de gällande kostråden, svarar Anders Wannberg, departementssekreterare på näringsdepartementet.
Livsmedelsverket vill slopa undantag
För nio år sedan förnyades det svenska undantaget, på tvärs mot Livsmedelsverkets rekommendation. Då skrev Livsmedelsverket i sitt remissvar bland annat att barn som äter vildfångad lax en gång per månad överskrider det tolerabla intaget och att bara 17 procent av de tillfrågade småbarnsfamiljerna kände till de särskilda kostråden. Detta var alltså flera år innan Efsas kraftiga sänkning av det tolerabla intagsvärdet.
– Livsmedelsverket ville inte ha ett undantag då och tycker fortfarande att vi inte borde ha undantaget kvar, säger Emma Halldin Ankarberg, som menar att Sverige, trots sitt undantag för fet fisk från Östersjöområdet, ändå har stränga kostråd och att det är viktigt att se över hela kosten eftersom dioxin även finns i kött, ost, ägg och andra animaliska livsmedel.
Samtidigt är fet fisk fortfarande den största källan till de mängder dioxin och PCB som människor får i sig.
– Så är det, men fet fisk är ju också väldigt nyttig så därför är våra råd att äta en så varierad kost som möjligt, säger Emma Halldin Ankarberg.