Så vill EU stoppa framtida bråk om bekämpningsmedel

Vågorna fortsätter slå in efter kontroverserna när förnyandet av världens vanligaste bekämpningsmedel genomfördes i Europa. EU-parlamentets specialgranskning är precis avslutad, men målet är även att ro i hamn en ny lag på området innan parlamentsvalet.

Oron från ena sidan trycker bland annat på att ytterligare skärpningar behövs för att säkerställa att industriintressen inte ska styra vilka medel som godkänns. Samtidigt kommer oro från andra hållet om att EU behöver skapa stabila spelregler för jordbrukare och växtskyddsproducenter, som upplevt en skakig tid de senaste åren.
– I en så här viktig fråga är vetenskaplig forskning a och o. Intressen eller ideologier har ingen plats här. Dessa beslut får inte vara beroende av dagspolitik eller känslor, sa en av de ansvariga parlamentarikerna, Norbert Lins, efter onsdagens omröstning.

Bakslag för tillverkare

Elefanten i rummet är frågan om framtiden för världens mest använda växtskyddsmedel glyfosat i EU.

Efter att ha fått ett förnyat, men förkortat, godkännande i december 2017, fortsätter efterspelet för fullt. I rapporten som antogs görs endast några få omnämnanden av bakgrunden, på grund av ämnets känslighet. Men en uppmaning gick igenom, som vill att godkännandet ska granskas igen, för att eventuellt kunna dras tillbaka.

LÄS MER: Missade du alla vändor i glyfosatsåpan? Här får du reda på mer.

I veckan fick dock förespråkare för ena sidan i debatten ytterligare vatten på sin kvarn. En granskning från två österrikiska forskare anklagade nämligen den tyska utvärderingen av glyfosats hälsoeffekter för omfattande plagiat och kopiering av ett industrisamarbete.

Läs rapporten, som finansierats av tre politiska grupper på vänstersidan i EU-parlamentet

Ett annat slag mot växtskyddsproducenterna kom också när en fransk domstol i veckan beslutade att dra tillbaka marknadsgodkännandet för en av glyfosatprodukterna, Round-up 360. Detta eftersom myndigheterna enligt domstolen inte hade gjort en tillräcklig säkerhetsanalys.

Sedan tidigare har den nya ägaren till varumärket Round-up, tyska Bayer, redan skakats av uppköpet av konkurrenten Monsanto. I augusti beslutade en domstol i Kalifornien att bolaget ska betala 298 miljoner dollar till en cancerdrabbad markägare som hävdade att han inte blivit tillräckligt informerad om hälsoriskerna med användningen.

Redan då föll marknadsvärdet på Bayer-aktien, och efter veckans nya besked föll kursen ytterligare.

Ytterligare påtryckningar att vänta

På lagstiftningsfronten sker också slutsamtal om flera lagändringar som bland annat syftar till att skapa mer transparens i godkännandeprocessen av växtskyddsmedel i EU. Bristen på öppenhet har varit en annan stark kritik mot hur bland annat glyfosat fick sitt fortsatta godkännande. Det är dock svårt att få reda på något om utvecklingen i samtalen, som förs bakom stängda dörrar, men ambitionen är att lagstiftarna i Bryssel ska vara överens den 11:e februari.

Läs mer om förslagen här 

Guteland: Utvecklingen är ohållbar

Sist men inte minst ska nästa vecka också Jytte Gutelands (S) granskning av bristerna i arbetet med att minska bekämpningsmedelanvändningen i jordbruket röstas om i parlamentets miljöutskott.
Hon hoppas att den sammantagna effekten av de olika parallella processerna skapar ett tryck på EU-kommissionen att lägga fram kraftfulla förslag i en planerade omstöpningen av regelverken för växtskyddsmedel.
– Alla åtgärder i parlamentet säger att vi behöver förbättra vår kemikaliepolitik. Alla ger också rekommendationer att vi ska ha mer öppenhet, mer vetenskaplig grund för besluten och mindre industrilobbyism, samt säger att utvecklingen är ohållbar. Det är riktigt bra, säger Guteland till Sveriges Natur.

LÄS MER: Snårig väg mot ett giftfritt jordbruk 

”Misstänkliggör och sprider oro”

Men det råder också splittring i parlamentet, även om den till det yttre ter sig liten då bara 66 röstade emot att anta den så kallade Glyfosatrapporten, samtidigt som 526 röstade för.En av parlamentarikerna som avvek från den egna partigruppslinjen och röstade emot förslaget är den svenske M-parlamentarikern Christofer Fjellner. Han har tidigare tagit strid för att han anser att parlamentet går för hårt åt myndigheterna och växtskyddsbranschen.
– Trots att det finns en hel del rimliga påpekanden i rapporten så är hela den underliggande argumentationen och syftet med betänkandet att misstänkliggöra den lagstiftning och vetenskapliga prövning som vi har, och att sprida oro om världens säkraste hantering av växtskyddsmedel. Det tycker jag är onödigt, säger Fjellner (M) till Sveriges Natur.Christofer Fjellner har inte heller mycket till övers för det arbete som bedrivs av Jytte Gutelandför att se över orsakerna till att växtskyddsmedelanvändningen inte har minskat.

– Det har sin utgångspunkt i en vanföreställning om att människor använder växtskyddsmedel för nöjes skull. Och det är ju inte sant. Visst är det så att man är dum i huvudet om man inte ställer upp på föreställningen om att vi ”inte ska använda mer växtskyddsmedel än vad vi behöver”, men det är det ju ingen som tycker. Men att därifrån slå fast att vi politiskt ska försöka minska användningen av nödvändiga växtskyddsmedel är bara naivt, och kommer att drabba miljön och livsmedelsförsörjningen.

LÄS MER: Ersättare till utpekad bidödare kan vara lika skadlig