Europas miljörörelse kraftsamlar inför EU-val

De senaste åren har EU klubbat igenom paket efter paket av ny miljö- och klimatpolitik under FitFor55 och Green Deal, Gröna Given. Flera tunga frågor kvarstår, bland annat kemikalielagstiftningen, samtidigt som ett utmanade omvärldsläge och stundande EU-val kana rita om spelplanen.

Det är några av slutsatserna från European Environment Bureaus (EEB) årskonferens, som arrangerades tillsammans med Naturskyddsföreningen. Med 180 medlemsorganisationer i 38 olika länder är EEB Europas största nätverk av föreningar som arbetar med miljö, klimat och natur.

Den här veckan möttes företrädare i Stockholm för att diskutera strategi och dela information med varandra. Temat var de stora trippelkriserna: biologisk mångfald, kemikalier och föroreningar samt klimat och energi.

Vill se en Green Deal 2

De flesta deltagare var överens om att Green Deal blivit framgångsrikt på flera fronter. EEB gläds bland annat åt vassare klimatmål, ny lagstiftning som ska förhindra avskogning och att Europas skärpta hållning pressade fram det globala avtalet om skydd av biologisk mångfald. Nu ska man satsa både på att höja ambitionerna med en Green Deal 2 och se till att tidigare beslut implementeras ordentligt.

Patrick ten Brink, EEB:s generalsekreterare, tycker att Sverige hanterat rollen som ordförandeland bättre än tidigare befarat. Däremot finns illavarslande tecken på att lagstiftning kan vattnas ur i slutskedet av ordförandeskapet. Ten Brink pekar bland annat ut lagen om restaurering av natur. Idealt sett borde all miljö- och klimatpolitik klubbas igenom innan nästa års valrörelse.

– Vi är oroade för att EU-valet kan leda till ett parlament som inte är positivt inställt till Green Deal och att en del lagstiftning då inte kommer få se dagens ljus. Enligt den nuvarande analysen lär vi fortfarande ha en majoritet, men den kan bli svag. Det understryker faktumet att vi måste få så mycket som möjligt gjort med det här parlamentet och den här kommissionen, även om det inte ursäktar urvattnade åtgärder, säger han till Sveriges Natur.

En stor knäckfråga inför valet är också kemikaliepolitiken, kallad Reach, som ska uppdateras. På bordet finns bland annat ett förbud mot PFAS och halvering av bekämpningsmedel till 2030. Men lagstiftningen förhalas av exempelvis Tyskland, uppbackade av en stor kemikalietung industri. EEB varnar för att det finns en stor risk att förslagen pausas helt om frågorna dröjer till nästa mandatperiod.

Ett annat huvudbry för nästkommande år är markanvändningsfrågor. EU:s jordbruksbudget CAP står för hela 40 procent av unionens utgifter. Majoriteten av pengarna har visat sig gå till redan rika lantbruk med stora utsläpp och stor påverkan på den biologiska mångfalden. Hittills saknas skarpa miljö- och klimatkrav i CAP.

Högernationalism oroar

Flera deltagare på konferensen lyfte också vikten av rättvisefrågor.

– Det mest oroande just nu är narrativet. Vi hör både i Bryssel och från andra länder att klimatåtgärder ställs mot välfärd. Som om klimatomställning vore en orsak till ojämlikhet. Det ger ett växande momentum för högernationalism, och det kan vi bara adressera om vi jobbar tillsammans, säger Chiara Martinelli, chef för paraplyorganisationen Climate Action Network.

Mikael Karlsson, miljöforskare på Uppsala universitet och tidigare ordförande för EEB, tycker trots vissa bakslag att Europas miljörörelse är välmående och växande. Han spår att biologisk mångfald kommer högre upp på dagordningen framöver.

– När det kommer till klimat har de flesta problembilden klar för sig. Där är det viktigt att visa att klimatåtgärder är rättvisa. Men för biologisk mångfald är det centralt att visa att artkrisen inte bara påverkar någon annan någon annanstans, utan att det påverkar oss här och nu. Även med kemikaliefrågan måste man återigen väcka problembilden ordentligt.

Isadora Wronski, senior strateg på Greenpeace, tycker att Europas miljöorganisationer måste ta vara på de möjligheter som ett försämrat ekonomiskt läge kan ge.

– Det gäller att vi som miljörörelse lyckas presentera förslag som är win-win-win för makthavarna. Så att de inte lyssnar på industrins falska och farliga distraktioner, oavsett om det är kärnkraft, CCS eller annat. Vi måste jobba mer samlat med frågorna.

På EEB:s efterföljande årsmöte valdes sittande ordförande Johanna Sandahl om som ordförande. Sandahl är också ordförande för Naturskyddsföreningen, ett uppdrag hon avslutar på riksstämman i juni.