EU:s klimatbud färdigförhandlade
Den europeiska unionen kan bli först med att leverera ett innehåll till sitt klimatlöfte inom Parisöverenskommelsen. Men lättnaderna som införts i ramlagarna anses urholka EU:s åtagande.
Slutstriden har avgjorts och EU:s klimatpolitik fram till år 2030 är färdigförhandlad. Detta efter att lagstiftarna precis innan julledigheten kunde enas kring de sista pusselbitarna i det kvarstående tredje ramverket.
Nu väntar endast formellt godkännande innan lagarna blir satta på pränt och unionen kan lämna in dem till de FN-ledda klimatförhandlingarna. Men budet är redan ifrågasatt. EU får kritik för att målet att dra ner utsläppen med 40 procent till år 2030 är inte tillräckligt för att bidra med sin del till tvågradersmålet. Utöver det kritiserar också miljöorganisationer medlemsländerna för att ytterligare ha urholkat den egna ambitionen.
Stridigheter om lättnader
Det som främst möter motstånd är storleken på de lättnader som införts för att göra det enklare för medlemsländerna att nå målen. Det var också dessa lättnader som ledde till stridigheterna som pågick i slutsamtalen för den senast färdigförhandlade lagen, som sätter fast budgeten för vilket utsläppsutrymme medlemsländerna ska ha i alla sektorer utanför utsläppshandeln, däribland transport- och byggsektorn.
2015 släpptes det ut motsvarande nära 2,5 miljarder ton koldioxid från dessa sektorer.
– Många medlemsstater gjorde sitt yttersta för att begränsa klimatansträngningarna till ett minimun, kommenterade den liberala huvudförhandlaren för parlamentet, Gerben-Jan Gerbrandy, efter de avslutade samtalen.
LÄS MER: Ministrarnas klimatmål blir för lätta att nå
Hinner inte nå nollutsläpp
Teoretiskt sett så skulle utsläppen inom dessa sektorer kunna minska med 1025 miljoner ton mellan år 2021-2030, genom att utsläppsbudgeten dras ned årligen. Detta skulle leda till en 30-procentig minskning jämfört med nivån 2005. Men eftersom parlamentet efter hårda strider gått med på medlemsländernas krav på ett ökat utsläppsutrymme från start, samtidigt som de ges möjlighet till att spara på sin kvot över åren, så utökas nu utsläppsbudgetarna totalt.
Tillsammans med att de även kan ersätta 280 miljoner ton minskade utsläpp med bland annat nyplantering av skog, så menar bland annat tankesmedjan Sandbag att den verkliga utsläppsminskningen landar på 26 procent. Detta gör att sektorerna inte får det omställningstryck på sig som de behöver för att hinna nå nollutsläpp framöver.
– Detta visar bara på det falska uttrycket hos medlemsländerna, säger Carlos Cavlo Ambel vid miljöorganisationen Transport and Environment i en kommentar.
– De ger vackra uttalanden vid klimatmötena, men visar väldigt liten ambition när det verkligen gäller.
En lättnads suck
Bland förespråkarna till de så kallade flexibiliteterna som medlemsländerna nu får, drogs en lättnads suck. Många jordbrukstunga länder som Irland och Danmark anses nämligen få svårt att nå sina mål utan lättnaderna. Den nya lagstiftningen välkomnades därför av jordbruksföreträdarna Copa-Cogeca.
– Vi tror att det är viktigt att tackla klimatförändringarna på ett balanserat sätt, utan att hota matförsörjningen, kommenterar Pekka Pesonen vid Copa-Cogeca.
LÄS MER (extern länk): ”EU levererar för att nå Parismålen”, säger klimatkommissionär Canete
För svensk del behövs inte dessa lättnader, då de egna målen på samma områden är högre satta än de 40-procentiga reduktionskrav som läggs fram på EU-nivå. Men det är fortsatt flera andra EU-förslag som nu förhandlas på området, som kommer att påverka den nationella politiken. I mitten av januari avgörs bland annat EU-parlamentets hållning till hur unionen ska uppmuntra användningen av förnybar energi i EU. Därefter väntar ännu en hård strid med medlemsländerna.
LÄS MER: EU-ministrarnas biobränslelinje öppnar för mer palmolja
