Vattenkraftverk som tränger undan lokalbefolkningen och stänger ute lokala bönder från floden är ett allt vanligare problem i Brasilen. Landet är fortfarande ett av världens mest utsatta länder för miljöförsvarare. FOTO: Getty Images
Farligare att försvara miljön – tre aktivister dödas varje vecka
Försämrad demokrati och ökad efterfrågan på mark är två orsaker till att människor som försvarar miljön världen runt får det svårare. Enligt rapporten Miljöförsvarare under attack, handlar det om allt från dödshot till mord. Organisationen Global Witness uppger att tre miljöförsvarare dödas varje vecka, året om.
Läget för miljöaktivister har försämrats globalt. Det är en av slutsatserna från Naturskyddsföreningens nya rapport Miljöförsvarare under attack – om hoten mot dem som skyddar vår miljö.
Victor Åström som skrivit rapporten presenterade läget i siffror som samlats in bland annat genom att ställa frågor till företrädare för de 45 organisationer som föreningen samarbetar med, i tio olika länder. 25 organisationer svarade och 86 procent av dem svarade att läget försämrats. 80 procent hade svårare att utföra sina uppgifter och lika många hade tvingats vidta säkerhetsåtgärder. 44 procent hade utsatts för smutskastning.
– Därefter blir det otrevligt, för där kommer siffran 40 procent för dödshot.
24 procent angav att någon i organisationen eller dess målgrupp mördats, berättade Victor Åström.
Allt fler länder drabbas
Några från de föreningar det handlar om har filmats. Presentationen hölls på biografen Victoria, och på vita duken berättade några miljöförsvarare vad de råkat ut för. En av dem som får förbli anonym av säkerhetsskäl, berättade om situationen där befolkningen försökt stoppa bygget av en militärbas vid en flod.
– Nästan alla som leder motståndet mot basen har mördats. Min pappa dödades av militären år 2015. Jag själv har misshandlats för att jag fiskade i floden, berättar miljöförsvararen från Brasilien i filmen.
Våldet har spridit sig till allt fler länder. År 2011 kom rapporter om att miljöförsvarare mördats i 18 länder. År 2016 hade siffran stigit till 25.
Bakom problemen ligger oftast ekonomiska intressen. I filmerna som visas under presentationen handlar det om från mark för flygplatser och vattenkraftverk. Men det största hotet utgörs enligt rapporten av gruvindustrin, tätt följt av jordbruk och skogsindustri.
– Vi ser accelererande naturresursuttag i svåra miljöer. Bristande konsultation med lokalbefolkningen gör att det snabbt uppstår missnöje, säger Victor Åström.
Strid som pågått i 527 år
Efter filmvisningen följde en paneldiskussion. Gunvor Ericson från Miljödepartementet och Gustaf Lind från Utrikesdepartementet samtalade med Carmen Blanco Valer, urfolksaktivist från Peru, bosatt i Sverige, Karin Lexén från Naturskyddsföreningen, Gustaf Lind från utrikesdepartementet och Victor Galaz, docent i statsvetenskap på Stockholm Resilience Centre.
Carmen Blanco Valer tillhör själv urfolksgruppen quechua som har drabbats. Hon menade att hennes grupp stridit för sin mark och även för natur och miljö i 527 år nu, sedan kolonialismen inleddes.
– Nu försöker vi motstå de nykoloniala intrången.
Urfolk som lever nära naturen är ofta de som försvarar de miljöer som hotas. Och de utsätts också för rasism.
En del av samtalet handlade om att få stopp för det som sker. Ett sätt att göra det är att använda pengar som påtryckningsmedel. Om exempelvis de statliga AP-fonderna skulle få nya riktlinje kan de tvingas att ta större hänsyn till mänskliga rättigheter och natur.
– År 2006 kom jag in i riksdagen, och hamnade i socialförsäkringsutskottet där man har hand om pensionerna. 2008 fick vi ett nytt regelverk, som gör det möjligt att ta andra hänsyn än högsta möjliga avkastning. Sakta, sakta håller det här på och förändras, berättade Gunvor Ericson från utrikesdepartementet.
Lagstiftning för alla
Karin Lexén från Naturskyddsföreningen, berättade att föreningen trycker på för att de svenska exportkrediterna ska vara fossilfria.
– Det är också intressant att titta på krav på svenska företag att leva upp till riktlinjer som redan finns inom FN-systemet.
Victor Galaz, docent i statsvetenskap, från Stockholm Resilience Center menade att i slutändan behövs lagstiftning.
– Utan lagstiftning biter det inte, för du får läckage i systemet. Om du bojkottar vissa företag så förlorar de marknadsandelar och ersätts av andra. Därför är lagstiftning som gäller för alla a och o.
Den 10 december förra året arrangerades en manifestation för att uppmärksamma människor som strider för miljön. Nu kommer manifestationen att genomföras årligen under hashtaggen #Light4Defenders.
