Färre älgar i skogarna ökar vargens påverkan
Samtidigt som skogens konung är utsatt för ett hårt jakttryck av människan tar nygamla fiender alltmer plats i skogarna. På senare år har varg och björn börjat få en större påverkan på älgstammen. Sveriges Natur ringde upp en forskare för att ta reda på mer.
De senaste decennierna har älgpopulationen minskat dramatiskt. Minskningen beror främst på älgjakten – varje år skjuts omkring en fjärdedel av älgstammen. Under samma period har vargen gjort återkomst till de svenska skogarna. I dag bedöms det finnas omkring ca 450 vargar i Sverige.
Också antalet björnar har ökat. 1976 fanns omkring 500 björnar i Sverige. Hösten 2023, efter avslutad jakt, finns ca 2450 enligt uppgifter från Naturvårdsverket.
Björnar ger sig generellt sett inte på vuxna älgar men tar gärna kalvar – oftast väljer björnen relativt nyfödda kalvar och har därför en begränsad påverkan på älgstammen. Vargen äter däremot gärna älg året runt. Kalvar är populära även för vargen men den klarar också av att döda vuxna älgar.
Läs mer: På spaning efter björn
Jakt påverkar överlägset mest
Jakt är fortfarande den faktor som reglerar den svenska älgstammens storlek absolut mest men i takt med att älgtätheten minskar påverkar rovdjuren allt mer. Egentligen inte för att antalet rovdjur ökat utan snarare för att antalet älgar minskat.
Håkan Sand är docent i viltekologi och forskar på Grimsö forskningsstation vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.
– Det spelar inte så stor roll hur många älgar som finns per hektar. Vargen tar ungefär lika många älgar ändå, oavsett om det finns 5, 15 eller 20 älgar per 1000 hektar. I dag har många områden fem älgar per 1000 hektar. Då blir det inte så många älgar kvar till jägarna efter att vargen tagit en eller ett par av de älgarna, säger han.
Hundra älgar per vargrevir
Det finns omkring 60 – 70 vargrevir i Sverige, varav en del ligger i södra delar av Sverige med begränsad eller ingen tillgång på älg. Där äter vargen mer rådjur, dovhjort, kronhjort och vildsvin till exempel. Vargar som har revir i ett område där det inte finns alternativa bytesdjur till älg tar dessa ungefär hundra älgar per år.
Vad betyder det sammantaget, hur många älgar fälls av varg per år i Sverige?
– Ungefär 5000 älgar. Samtidigt tar jägarna tar ut cirka 60 – 70000 älgar per år. Men det är en skev jämförelse eftersom det inte finns varg i alla områden där det jagas älg. Om man ser till de områden där det finns varg tar nog vargen i snitt en tredjedel och jägarna tar cirka två tredjedelar av de älgar som fälls per år. Men det finns stora variationer, i vissa områden tar vargarna fler älgar och jägarna kan då knappt ta ut några älgar alls och tvärtom.
Hur ser sambandet ut mellan antal vargar och antal älgar som dödas av varg?
– Antalet vargdödade älgar är beroende av antalet vargar men framför allt av antalet revir, det vill säga par och flockar, eftersom det är dessa grupper som står för den dominerande delen av vargdödade älgar. Om vi räknar med ca 70 vargrevir i Sverige och att det i varje revir dödas ca 100 älgar per år så blir det ca 7000 älgar. Men nu är en del av reviren belägna i områden med alternativa bytesdjur såsom rådjur, dov, kron och gris vilket gör att jag grovt uppskattar antalet vargdödade älgar till ca 5000 per år.
”Finns en tröghet i älgförvaltningen”
Håkan Sand har varit med och forskat om relationen mellan varg och älg med hänsyn till älgförvaltningen i många år.
– Vi har skrivit ganska många artiklar om vargens predation på älg och hur älgtätheten påverkar denna relation i förhållande till jakten, bland annat en fet rapport på uppdrag av Naturvårdsverket redan 2012. Men det finns en tröghet i älgförvaltningen. Det är inte säkert att man i älgförvaltningen märker på en gång att älgpopulationen börjar ge vika, det blir tydligare efter några år och då är det lätt hänt att man har skjutit lite för många älgar. Nu är det fler och fler som reagerar på att antalet älgar minskat så kraftigt.
Samtidigt framhåller markägarsidan ofta att Sverige har världens tätaste älgstam som ett argument för att fler älgar ska skjutas?
– Jo, det stämmer att vi fortfarande har en tät älgstam men frågan är vad som är relevant att jämföra med? Det är väl egentligen mer intressant att se till utvecklingen inom Sverige än att jämföra med andra länder som kanske har helt andra förutsättningar än vad vi har.
Stora skillnader i älgarnas beteende
Håkan Sand har varit delaktig i forskning om hur den skandinaviska älgens beteende skiljer sig från den nordamerikanska älgens sätt att bete sig.
– Älgar i Nordamerika är mycket mer aggressiva mot både människor och rovdjur. Deras stora fiende är björn och varg och de är mer benägna att försvara sig än de svenska älgarna. De bjuder bokstavligen upp till kamp kan man säga, sparkas och försöker skrämma bort rovdjur och är mindre rädda för människor.
Vad beror det på?
– I Sverige har vi också haft varg under många tusentals år men de senaste 200 åren har varg och björn i stort sett varit borta i stora områden så älgen har förlorat det här beteendet, de flyr snarare än försvarar sig. Från mitten av 1800-talet och stora delar av 1900-talet har våra älgar beskattats av människan men knappt påverkats av rovdjur alls.
Tror du att den svenska älgen kan öva upp sin försvarsförmåga?
– Ja, det skulle jag tro, om de blir mer utsatta för varg och björn. Problemet är att om jakten fortsätter på samma höga nivå som nu är det den som är den huvudsakliga dödsorsaken för älgen, det skulle därmed krävas mindre jakt och mer predation av varg och björn för att älgens beteende ska präglas mer av rovdjuren.
Läs fler nyheter från Sveriges Natur:
Försvarsmakten sätter hållbarhet på undantagFörsvarets snabbspår för miljöprövningar klart
Naturskyddsföreningen slutar ge ut årets bok