Fiskar har samma slags smärtregistrerande sinnesorgan och nervceller som däggdjur.
Fiskar kan känna med sina vänner
Fiskar känner med sina vänner. Ny forskning visar att stressen inte bara ökar hos fisken som fångas – hjärtfrekvensen höjs även hos andra fiskar.
Fiskar känner smärta, precis som däggdjur. Att få en krok i munnen gör ont.
Att fiskar kan lära sig att undvika fiskeutrustning efter att ha fångats med krok och sedan frisläppts igen är känt sedan tidigare. Liksom att de nappar bättre om man byter drag. Men hittills har man inte vetat om den enskilda fiskens upplevelse har betydelse för eller påverkar andra fiskar.
– När vi fiskade i dammar med en dags mellanrum blev fångsten inte lika stor som när vi fiskade med flera dygns mellanrum. Hur kommer det sig att den minskar mer i ena fallet? Vi började fundera på om det finns en stresseffekt och hur den i så fall påverkar övriga fiskar, säger Magnus Lovén Wallerius som är verksam vid institutionen för biologi och miljövetenskap på Göteborgs universitet.
Hjärtfrekvensen ökade
Fiskarna som ingick i studien var odlad regnbåge som försågs med hjärtfrekvensloggar. Via loggarna kunde forskarna mäta dels hur den enskilda fisken upplevde att fångas med krok, dels hur omgivande fiskar upplevde händelsen.
Det visade sig att hjärtfrekvensen ökade hos både den enskilda fisken och omgivande fiskar, jämfört med en kontrollgrupp där ingen blev utsatt. Med andra ord: stressen ökade hos fiskar i närheten av den som fångades. Men vad detta beror på är inte klarlagt.
– Vad gäller karp vet man sedan tidigare att om huden blir skadad sprids varningssignaler i vattnet. Men det kan också bero på beteende, som att de fångade fiskarna simmar underligt när de blir tillbakasläppta.
Det beror på flera faktorer om en fisk alls nappar på ett bete. Exempelvis spelar fiskens allmänna tillstånd och tidigare erfarenhet in. Fisk som fångas av fiskare och slängs i vattnet igen är mindre sårbara. Därför blir fiskelyckan sämre ju mer man fiskar på en viss plats. En period med fiskestopp gynnar fångsten, men risken ökar att man överfiskar.
Djärva och blyga fiskar
Det finns också individuella skillnader mellan fiskarna.
– En del är mer djärva, andra mer blyga. Sannolikheten att fångas först ökar hos dem som är mer stresståliga, berättar Magnus Lovén Wallerius.
Fiskar du själv?
– Jag har väl alltid fiskat större delen av mitt liv. Nu är jag mer medveten, då jag har insett vad som faktiskt händer med fisken.
