Under juli, som normalt brukar en månad med mindre flygtrafik än vanligt, landade fler passagerarflygplan på svenska flygplatser än någon tidigare månad under pandemin, drygt 9 000. Foto: Getty
Flygandet ökade under juni och juli
Under juni och juli ökade flygande till och från svenska flygplatser, efter att i princip stått stilla det senaste året. Under juli, som normalt brukar en månad med mindre flygtrafik än vanligt, landade fler passagerarflygplan på svenska flygplatser än någon tidigare månad under pandemin, drygt 9 000. Därmed har antalet landningar ökat till omkring hälften av vad de var före pandemins utbrott.
Innan pandemiutbrottet var flygandet på sakta nedåtgående i Sverige, med det är fortfarande en öppen fråga om det kommer att plana ut på en högre eller lägre nivå när samhället öppnar upp igen. Hittills under corona-pandemin har det nu gått över än en kvarts miljon färre passagerarflyg (reguljärflyg och charterflyg) i landet, än det skulle ha gjort om vi antar att trenderna från åren närmast före pandemin stått sig.
Det är tillräckligt många inställda flyg för att ge en märkbar effekt på svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Tidigare i våras analyserade Sveriges Natur svenskarnas minskade flygande under pandemins nio första månader, och fann då att utsläppen från svenskars flygresor under den perioden varit omkring fem miljoner ton koldioxidekvivalenter mindre än vad som kunde ha väntats utan pandemi – en minskning av flygets klimatpåverkan med drygt 80 procent.
