För höga halter PFAS i svenska kräftor
I en ny undersökning av Naturskyddsföreningen framgår det att svenska kräftor kan innehålla för höga halter av PFAS. I fyra av sju kräftpaket är halterna högre än vad gränsvärdet tillåter. Två av de här paketen förpackades efter att gränsvärdet började gälla.
Sedan januari 2023 finns det gränsvärden för hur höga halter PFAS det får finnas i ägg, fisk, skaldjur och kött som säljs inom EU. Företag som säljer de här livsmedlen är skyldiga att se till att halterna ligger under gränsvärdet 5 mikrogram per kilo. Trots det nya gränsvärdet har det sålts kräftor med för höga halter PFAS under 2023. Det visar en ny analys som Naturskyddsföreningen låtit göra.
”PFAS finns överallt”
Therese Börjesson är enhetschef för avdelningen hav, vatten och miljögifter på Naturskyddsföreningen. Hon är inte överraskad över analysens resultat.
– Jag är tyvärr inte förvånad. Naturskyddsföreningen har jobbat med PFAS i massor av år och vi vet att PFAS finns överallt i samhället – i vattnet vi dricker och maten vi äter, så vi misstänkte att vi skulle se den här typen av resultat, säger hon.
Hösten 2022 gjorde Testfakta en analys av kräftor där de undersökte mängden PFAS i kräftor från Sverige, Spanien, Turkiet och Egypten. Också de kunde visa höga halter av PFAS i svenska kräftor. Men vid den tidpunkten fanns inga gränsvärden för PFAS i livsmedel. De nya reglerna gör att det inte längre är tillåtet att sälja livsmedel med mer PFAS än gränsvärdet tillåter.
Kräftorna innehåller mest PFAS
Naturskyddsföreningen har låtit analysera blåmusslor, havskräftor, räkor och kräftor. Kräftorna är signalkräftor från svenska insjöar och det är de som sticker ut i testerna. I fyra av sju paket är halterna PFAS högre än vad gränsvärdet tillåter, med ett resultat på mellan 5,1 och 7,0 mikrogram PFAS per kilo. PFAS-nivåerna i de andra testade livsmedlen ligger under gränsvärdet (se tabell i faktarutan).
Enligt Therese Börjesson beror det sannolikt på att kräftorna är från sjöar och de andra djuren lever i hav och troligen inte är lika nära lokala utsläpp av PFAS.
Var kommer kräftorna ifrån?
– De kommer från svenska insjöar men vi har testat för få kräftor i den här analysen för att dra slutsatser om en hel sjö, därför vill vi inte gå ut med vilka sjöar de är fiskade från. Det kan vara punktkällor som gör att värdena är jättehöga på vissa platser men lägre i andra delar av en viss sjö. Men förekomsten av så här mycket PFAS är ändå ett tydligt tecken på att det behövs kraftfulla åtgärder för att stoppa spridningen av de här kemikalierna, säger hon.
Läs mer: Dokumentär skildrar miljöskandal om PFAS.
Två av fyra paket har sålts 2023
Två av de fyra kräftpaketen med för mycket PFAS har förpackats efter att gränsvärdet började gälla, de andra två förpackades innan 2023 och har därför dispens och får fortfarande säljas. Nu kommer Naturskyddsföreningen anmäla förekomsten av de paket som förpackats 2023 till Livsmedelsverket.
– Det är Livsmedelsverket som är ansvarig myndighet och nu blir det upp till dem att avgöra om försäljningen varit olaglig eller inte, säger Therese Börjesson.
Efterlyser ett totalförbud av PFAS
Naturskyddsföreningen jobbar för ett totalförbud mot PFAS, en fråga som hanteras av EU just nu.
Läs mer: PFAS kan totalförbjudas
– Det krävs ett totalförbud för att vi ska kunna stoppa spridningen av mer PFAS, och vi gör allt vi kan för att det ska bli verklighet. Men sen blir det också upp till alla ansvariga tillsynsmyndigheter att göra vad de kan för att hantera den PFAS som redan spridits. Många kommuner kommer behöva jobba hårt med sanering och rening framöver, säger Therese Börjesson.
Vad vill du säga till alla som äter kräftor, är det farligt?
– Att äta några kräftor då och då är inte det stora problemet, det är ju den sammantagna mängden PFAS som spelar roll. Men vi vet att PFAS i för stora mängder kan ge skador på immunförsvaret och öka risken för vissa cancersorter. Men självklart ska vi inte ha livsmedel som innehåller mer PFAS än vad som är tillåtet.