Försenade mål för biologisk mångfald

I slutet av september ströks i USA ytterligare 23 arter, 22 djur och en växt, från listan över hotade arter. Det handlar bland annat om elfenbensnäbben (bilden), som sågs senast 1944, och som nu benämns som utrotad, tillsammans med de 22 andra arterna.

Problemet är globalt, den biologiska mångfalden minskar och trenden förutspås fortsätta om inget förändras. Detsamma gäller i Sverige.

I presentationen av Naturskyddsföreningens och Världsnaturfondens gemensamma rapport Biologisk mångfald – nuläge och vägen framåt i våras konstaterades att mångfalden av liv på jorden minskar snabbare än någonsin i mänsklighetens historia och att läget är akut.

Under pandemin har det stora FN-möte där man ska ta fram nya globala mål för bevarande av biologisk mångfald, UN Biodiversity Conference, skjutits upp. Nu inleds digitala förhandlingar i nästa vecka, 11-15 oktober. I slutet av april sker uppföljningen med faktiska möten i Kunming i Kina.

Mötet som i bland hamnat i skuggan av höstens stora klimattoppmöte ska samla världens stater kring nya gemensamma mål för naturen för det kommande decenniet, under konventionen för biologisk mångfald. Målen ska ersätta de tidigare från 2010.

I förhandsdiskussionerna lyfts rättviseaspekterna fram och en viktig fråga blir hur man finansierar bevarandet i fattiga länder.

Ett första utkast släpptes i somras och innehöll 21punkter, bland annat diskuteras att 30 procent av mark och hav ska skyddas. Ytterligare kraftiga minskningar i takten på introduktionen av invasiva arter föreslås och en minskning av bekämpningsmedel samt slut på plastavfall finns med på listan. Dessutom föreslås en ökning av finansiella resurser till åtminstone 200 miljarder dollar om året.