Forskare ser ingen insektskollaps

Flera studier har de senaste sju åren pekat på att antalet insekter i Europa minskar kraftigt, vilket Sveriges Natur tidigare rapporterat om. Man har till och med talat om en apokalyps, men enligt forskare vid SLU tycks detta inte gälla Sverige.

Det var Mattias Jonsson, forskare vid SLU, som tidigare i somras kunde presentera data från fyra sugfällor i Sverige som nyanserar tidigare europeiska studier. Genom att räkna den totala biomassan av, och antalet insekter som samlats in i fällorna kan forskarna från SLU konstatera att antalet insekter i Sverige är mer eller mindre lika många nu som för 35 år sedan.

– Efter de många larmrapporterna kom vi på att det finns prover från de fyra sugfällorna sparade så vi gick tillbaka och analyserade dessa. Det rör sig om tidsserier från mitten av 1980-talet fram till i dag, från Alnarp i Skåne, här i Ultuna i Uppland, Lanna i Västergötland och Sunderbyn i Norrland, säger Mattias Jonsson.

Läs också: Insektssurret som inte får tystna

Insekternas biomassa går upp och ner

Utifrån analyserna kan forskarna inte se någon tendens till att antalet insekter i Sverige minskar.

– Det går inte att se någon generell kollaps, utan mängden biomassa går upp och ner över tid. I Alnarp handlar det snarare om en uppgång under en stor del av perioden.

Insekterna har kategoriserats i ett 30-tal större grupper som steklar, skalbaggar, nyckelpigor, fjärilar och vildbin, men forskarna har inte gått ner på artnivå. Tydligt är att antalet rapsbaggar blivit färre i Skåne, medan flera andra grupper av skalbaggar och steklar blivit fler.

Läs också: ”Våra liv hänger på insekterna”

Drabbas inte lika hårt av klimatförändringar

Varför den svenska studien skiljer sig från tidigare europeiska studier ska Mattias Jonsson och hans kollegor försöka analysera under hösten. En hypotes är att insekter på nordliga breddgrader inte drabbats lika hårt av klimatförändringarna som insekter söderöver.

– När det blir lite varmare kan det också vara så att en del insekter gynnas. De kompenserar för negativa effekter från skogs- och jordbruk. Det kan också vara så att vi redan sett en nedgång av insekter när jordbruket var med intensivt på 1970-talet och att det till viss del redan skett en återhämtning genom naturvårdsåtgärder och minskad användning av bekämpningsmedel.

Läs också: Väg till mångfald

Andra rapporter nyanserar

Mattias Jonsson understryker också att det finns andra rapporter än de mer alarmerande från 2017 och 2019, som nyanserat utvecklingen för insektsarter i Europa något. Det handlar bland annat om en artikel i den amerikanska tidskriften Nature 2023 och en schweizisk rapport från 2022. Båda rapporterna tar fasta på hur klimatförändringarna påverkar huruvida vissa insekter blir fler och andra färre.

De svenskar forskarnas målsättning är att deras rapport kan presenteras i sin helhet senare i år. Då med fullständiga data och en mer djupgående analys.

Förtydligande: SLU:s studie är finansierad av vetenskapsrådet Formas. Det finns sedan 1980-talet nio sugfällor på tolv meters höjd utplacerade i jordbrukslandskap på olika platser i Sverige. Dessa sugfällor används för olika slags forskning kring insekter.