Forskning anmäls för fusk – bråket om slutförvaret fortsätter

Kopparkapslarna som ska härbärgera kärnavfallet står i centrum för debatten om slutförvaret. FOTO: Curt-Robert Lindqvist

Forskning anmäls för fusk – bråket om slutförvaret fortsätter

Striden om kopparkapslarna i kärnavfallet fortsätter. En artikel om kopparkorrosion har nu anmälts för oredlighet, i vanligt tal forskningsfusk. Anmälaren Torbjörn Åkermark menar att artikeln innehåller rena lögner om en avgörande säkerhetsbarriär. Artikeln är skriven av företrädare för Svensk kärnbränslehantering, Uppsala universitet med flera.

Skribent Kerstin Lundell

20 november 2018, kl 09:00

Kopparkorrosion är i centrum för debatten om ifall slutförvaret för kärnavfall i Forsmark blir säkert eller inte och en orsak till att mark- och miljödomstolen sa nej till förslaget 23 januari i år. På ena sidan står Svensk kärnbränslehantering, SKB, som anser att förslaget som lämnats in är säkert. På andra sidan finns forskare från Kungliga tekniska högskolan, KTH och bland andra korrosionsexperten Torbjörn Åkermark som tidigare varit forskare där.

Torbjörn Åkermark anklagar nu företrädare från SKB för att ljuga i ämnet och har lämnat in en anmälan om oredlighet i forskning eller forskningsfusk som det kallas till vardags. Anledningen är det som står i en artikel om kopparkorrosion i tidningen Corrosion Science. Där presenterar företrädare för SKB med flera uppgifter som ska visa att koppar inte korroderar i rent vatten, något som KTH-forskarna anser sig ha visat. Ansökan har skickats till universitet i Uppsala eftersom en av medförfattarna till artikeln är professor där.

Kopparskyddet får inte korrodera sönder

I debattens centrum finns ett fem centimeter tjockt ytskikt av koppar. Det täcker kapslar som när de fyllts med kärnavfall kommer att väga 25 ton. De ska förvaras på 500 meters djup under överskådlig framtid, utan att radioaktiva ämnen kommer ut i omgivningen, är tanken. Kopparen är avgörande för att hindra de radioaktiva isotoperna från att komma ut i biosfären via vattnet. Kopparskyddet får inte korrodera sönder.

Debatten om kopparens motståndskraft bedrivs till stor del med sifferserier; försöksserie står mot försöksserie och mätning mot mätning. KTH-forskarnas försök och slutsatser om att koppar kan korrodera i rent vatten har fått stöd i sifferserier bland annat från Studsvik, ett kärnforskningscentrum. Men det har gång på gång ifrågasatts av Svensk kärnbränslehantering och nu också i den kritiserade artikeln.

Torbjörn Åkermarks anmälan handlar om att sifferserierna i artikeln har använts på fel sätt och inte alls visar det som artikelförfattarna påstår.

– Jag kände inte igen de resultat de presenterade i artikeln. Då upptäckte jag att de plockat data från olika försök och klippt och klistrat ihop dem, berättar Torbjörn Åkermark.

Han satte sig ned och undersökte vad som hänt. Han fann att mätningarna hämtats från en rapport från ett privat mätlaboratorium i Göteborg. Men det handlade om mätningar från olika försök, upptäckte han. Han tycker nu att data från olika mätningar satts samman på ett sätt som bedrägligt stödjer slutsatsen att kopparkorrosion i rent vatten inte är ett problem.

– De har publicerat något som visar att problemet med korrosion inte är så farligt som domstolen påstår, säger Torbjörn Åkermark.

Han anser nu att sättet som data från försöken presenterats inte är tillåtet enligt de principer som styr vetenskapen. Principerna är viktiga, för det gör att det går att lita på att vetenskapliga resultat inte är påhittade. I sin anmälan till Uppsala universitet, skriver han: ”Bristerna består i rena lögner, vilseledande resultat, missledande beskrivning av forskarläget, bortväljande av resultat, och förringande av andras resultat.”

Satt ihop mätningar

Två av de kritiserade artikelförfattarna medger att de har satt ihop mätningar från olika försök. En referenskurva från ett försök, har använts tillsammans med mätningar från andra försök.

– Men det är inte fel att göra så, säger professor Mats Boman som är professor vid Uppsala universitet.

Sedan hänvisar han till huvudförfattaren, Allan Hedin, som företräder Svensk Kärnbränslehantering. Han bekräftar också att sifferserier satts ihop på det sätt som Torbjörn Åkermark påstått men att det inte alls handlar om forskningsfusk.

Ett kritiserat diagram jämför utveckling av vätgas mellan olika provrör. Gasen sägs vara ett tydligt spår av korrosion enligt forskarna från KTH. Finns där vätgas när koppar stoppas ner i rent vatten, så måste vätgasen komma från vattnet. Vätgasen skiljs från syret i vattnet där det senare reagerar med kopparen. Reaktion med metall och syre är detsamma som korrosion, en reaktion som fått ett speciellt namn eftersom den försvagar metallerna. I det kritiserade diagrammet är det ingen större skillnad på mängden vätgas som mätts upp, mellan provrör som innehåller koppar och ett som inte innehåller någon koppar alls. Provröret som bara innehåller vatten är en referens som ska göra att okontrollerade bakgrundsfaktorer inte ställer till det och leder till falska slutsatser.

Torbjörn Åkermark jämförde diagrammet i mitten med två diagram från en SKB-rapport. I det nedre syns den streckade referenskurvan från mätningar i rent vatten. I det över syns heldragna kurvor med mätningar av koppar. Det undre och det övre diagrammet kommer från olika försök.

Från ett annat försök

Men den referens som valts ut i den kritiserade artikeln, kommer från ett annat försök än det då vätgasutvecklingen i provrören med koppar mätts. Därmed kan bakgrundsfaktorer som ingen har kontroll över ha påverkat resultatet. Skulle det ha gått till på rätt sätt, skulle kurvorna i diagrammet ha kommit från samma försök, anser Torbjörn Åkermark. Nu kan ingen utesluta att något okänt kan ha ställt till det. Att göra så är därför inte tillåtet, enligt vetenskapens egna regler, anser han. Det är också en anledning till att han lämnat in sin anmälan.

Torbjörn Åkermark anser att artikelförfattarna åtminstone borde ha förklarat vad de gjort. Den referensmätning som använts, visade mer vätgas än andra referenser. Eftersom nivåerna låg så nära varandra, hade valet av kopparfritt prov betydelse, anser Torbjörn Åkermark. Men det anser inte Allan Hedin från SKB:

– Referenskurvorna ligger så nära varandra att det inte spelar någon roll. Ett annat val hade gett samma resultat. Jag är inte ett dugg bekymrad över sakinnehållet i Torbjörn Åkermarks anmälan om forskningsfusk, säger Allan Hedin.

Han säger att artikeln visar att den vätgas som mätts upp även i de mätningar som SKB beställt, inte alls är spår av korrosion. För vätgasen kommer inte alls från vattenmolekylerna. Den kommer istället från själva kopparen. Provbitar av koppar som behandlats så att mängden gas i dem ska bli liten, visar andra resultat. Där ligger kurvan för uppmätt vätgas väldigt nära referenskurvan. På frågan om val av referenskurva inte blir än viktigare då, säger Allan Hedin att det inte hade gjort någon skillnad:

– Noggrannare än så blir det ändå inte, säger han.

KTH-forskarna och faktiskt även det laboratorium som levererat sifferserierna till SKB, har mätt upp betydligt större mängd vätgas. Men det är då från koppar som inte behandlats så att mängden vätgas i själva metallen ska vara liten. De försöken visar därmed inte alls att koppar korroderar i rent vatten. ”Resultaten motsäger tolkningen av experiment på senare tid där det sagts att koppar korroderar i rent syrefritt vatten i en omfattning som strider mot etablerade termodynamiska data”, är översättningen av det som står i sammanfattningen av artikeln.

Peter Szakalos är en av de forskare på KTH som mätt vätgas som en del i försök för att utröna om koppar korroderar i vatten. Han avvisar tanken att den vätgas som mätts upp i hans och kollegornas försök kommer från själva kopparen:

– Vi har mätt vätgashalten i den koppar vi använt. Den har inte minskat under försöket, tvärtom, vätgashalten ökar flera gånger efter exponering i syrgasfritt vatten.

Han håller fast vid att han och hans kollegor, liksom det laboratorium som SKB anlitat, visat att koppar korroderar i rent, syrefritt vatten och att det därför är bättre att välja en annan metod än den SKB föreslagit.

Huruvida koppar korroderar i rent vatten eller inte, är bara en av många frågor som mark- och miljödomstolen vill ha säkrare svar på. Om argumenten som används i debatten grundas på god vetenskap eller inte, ska avgöras av Uppsala universitet, som har fått Torbjörn Åkermarks anmälan om oredlighet i forskning.