Annons
Förslag: ”Stoppa torskfisket i Östersjön”

Östersjötorsken blir mindre och mår sämre för varje år som går enligt nya beräkningar. FOTO: Maria Ovegård/SLU

Förslag: ”Stoppa torskfisket i Östersjön”

Internationella havsforskningsrådet, ICES, föreslår i en ny rekommendation att EU vidtar omedelbara åtgärder för att rädda östersjötorsken och att fiskekvoten för det östra beståndet sätts till noll nästa år. Detta inför höstens fiskeförhandlingar där EU:s medlemsstater ska besluta om 2020 års fiskekvoter.

Fiskestoppet motiveras med att dagens lekbestånd minskat under flera år och sedan ett par års tid ligger under gränsen för full fortplantningskapacitet, och så kommer att göra åtminstone till runt år 2024 även om torskfisket helt skulle upphöra. Biomassan av torsk av kommersiell storlek, över 35 centimeter, har inte varit lägre sedan 1950-talet. I sitt råd till EU skriver ICES att alla typer av torskfiske, oavsett fångstnivå, drabbar dagens få kvarvarande torskar av kommersiell storlek och på så sätt förvärrar beståndens struktur och chans till reproduktion.

Conrad Stralka, verksamhetschef vid BalticSea2020, är nöjd med ICES nya rekommendationer och föreslagna nollkvot.

– Det betyder ett stopp för allt torskfiske i Östersjön. Och det är bra. Jag tycker generellt sett att det är en välskriven och insiktsfull rekommendation där man också kan skönja en viss självkritik över att man tidigare inte tagit hela ekosystemet i beaktning, där man underskattat effekterna av syrebrist, temperaturökning och liknande, och överskattat torskens förmåga att återhämta sig efter överfiske.

EU ska diskutera torskfiskestopp

I slutet av augusti börjar EU:s medlemsstater diskutera ett eventuellt torskfiskestopp.

– Jag hoppas att Sverige nu håller fast vid den progressiva fiskeripolitik man pratat så mycket om på sistone och aktivt försöker påverka de andra medlemsländerna att ge östersjötorsken en rimlig chans att återhämta sig, säger Conrad Stralka.

Fast även om det skulle bli ja till nollkvoter för 2020 års torskfiske lär det bli en lång och tuff resa för den idag så svaga östersjötorsken att återhämta sig, liksom för ett hållbart fiske. Den årliga fiskekvoten av torsk från det östra beståndet har inte utnyttjats sedan 2010 och uttaget förra året låg på 55 procent av kvoten.

– Det finns inte längre något större ekonomiskt värde i torskfisket utan det består mest av ett fåtal större trålare som tillsammans tar upp torsk för några tiotal miljoner kronor årligen. Det är inte längre värt för dem att fånga det lilla som finns kvar av torsken där ute. Annars skulle man åkt dit direkt och dragit upp kvoten.

Det småskaliga kustnära fisket kan däremot behöva lite stöd vid ett fiskestopp.

– Det är ju den typen av fiske vi vill se i framtiden och inte några stora dammsugare till trålare. Förmodligen kommer det nog att bli någon typ av undantag för att stödja och underlätta för det kustnära fisket av torsk, säger Conrad Stralka.

Läs ICES rekommendation här.

Uppdatering efter regeringens besked i frågan: 

Sveriges regering: Vi vill se ett torskfiskestopp redan i sommar

Sveriges regering vill ha ett snabbt förbud av torskfiske i östra Östersjön och ska nu aktivt driva frågan om nödåtgärder på EU-nivå för att skydda torskbeståndet. Det säger miljö-och klimatminister Isabella Lövin till Sveriges Natur.

– Det är oerhört viktigt att vi nu får på plats åtgärder som ger torsken en möjlighet att återhämta sig. Sverige kommer driva på för ett fiskestopp från 1 juli i år och kommer också verka för att torskens föda, skarpsill och strömming, skyddas i områden där torsken behöver den.

För att ytterligare hjälpa torsken vill regeringen också tillåta licensjakt på det växande beståndet av säl, om Naturvårdsverket ser att det är befogat.

Den vetenskapliga analysen Internationella havsforskningsrådet, ICES, gjort visar att läget för östersjötorsken är värre än befarat.

– Den är en ytterst allvarlig larmklocka. Läget för Östersjötorsken är nu sämre än någonsin, trots att vi nyligen sett några år av uppgång i beståndet. Men torskarna är för små, de är sjuka och visar tecken på dvärgväxt och försämrad reproduktionsförmåga. Vi behöver agera kraftfullt utifrån den här informationen,  säger Isabella Lövin.

Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på X