Försvaret brister i transparens
Det svenska försvarets totala utsläpp är höljda i dunkel, i kontrast mot våra två Natogrannar Norge och Danmark. Ett medlemskap i alliansen är dock ingen garanti för bättre redovisning.
Norge och Danmark sticker tillsammans med Slovenien ut bland Natoländerna. Detta tack vare sin relativa öppenhet vid redovisning av utsläpp orsakade av respektive försvarsmakt. Norges och Danmarks försvar redovisar till exempel öppet sina utsläpp på nätet, vilket inte det svenska försvaret gör.
Utsläpp redovisas inte
När Sveriges Natur frågar Försvarsmakten kan myndigheten bara redovisa total förbrukning av motorbränslen (81 504 kubikmeter för 2022), inte totala utsläpp av växthusgaser.
– Det räknas på utsläppen internt. Men Försvarsmakten sekretessbelägger siffrorna av säkerhetsskäl, säger Thomas Mårtensson, förste forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och medförfattare till rapporten Klimatneutral Försvarsmakt – Analys av fossilfria vägval för försvarsgrenarna.
Grannländer redovisar
Samtidigt har alltså våra grannländers försvarsmakter en mer öppen hållning. I en skriftlig kommentar till Sveriges Natur framför den svenska Försvarsmakten att detta beror på att den i dagsläget gör en annan sekretessbedömning än Danmark och Norge.
– Siffrorna skulle kunna avslöja hur mycket energi försvaret använder och hur olika system brukas, säger Tomas Mårtensson på FOI.
Ett svenskt medlemskap i Nato behöver i sig inte innebära en förändring av försvarets utsläppsredovisning. Den brittiska organisationen Conflict and environment observatory (CEOBS) har granskat Natos klimatrapportering och är kritisk.
Men inget krav
Linsey Cottrell, policyhandläggare för miljöfrågor på CEOBS, säger att slutsatserna i Natos senaste rapport främst omfattar alliansen som organisation, inte vart och ett av medlemsländerna. Bland annat finns det just nu inget krav på att enskilda medlemsländer respektive försvarsmakter ska redovisa den mängd utsläpp som de orsakar.
– Vi hoppas dock att Natos sammanställning av medlemsstaternas bästa praxis, som publicerades i samband med rapporten, kommer att uppdateras årligen och ta upp positiva prestationer bland medlemsstater, vilket skulle kunna inspirera till ökad
transparens, säger Linsey Cottrell.
Rättelse: I den fysiska upplagan av tidningen skriver vi att total förbrukning av motorbränslen som redovisas gäller för 2023, rätt ska vara 2022.