Försvarets snabbspår för miljöprövningar klart
Från 1 januari 2025 och fem år framöver erbjuds försvaret ett snabbspår för miljöprövningar. Ett inte helt okontroversiellt beslut som under remissrundan möttes av kritik på flera håll visar en sammanställning som Sveriges Natur har gjort.
Den 6 december fattade regeringen beslut om att införa regelförenklingar för att påskynda försvarets miljöprocesser. Beslutet fattades efter sommarens promemoria om Snabbare processer enligt miljöbalken för att stärka det militära försvaret som under hösten varit ute på remiss.
– Med detta beslut så kan det militära försvaret växa snabbare då beslutsprocesser kan kortas från år till veckor. Det möjliggör ökad verksamhet på till exempel flygplatser, skjutfält och hamnar. Detta ökar vår försvarsförmåga, säger försvarsminister Pål Jonson i ett pressmeddelande den 6 december.
Läs också: Försvarsmakten sätter hållbarhet på undantag
Sveriges Natur har gått igenom de 75 remissvaren på promemorian. Där framgår att fler än två tredjedelar har ställt sig helt eller delvis positiva till regellättnader och snabbare miljöprövningar för försvaret, medan en knapp tredjedel har varit helt eller delvis emot.
De allra flesta remissinstanserna framhåller, i enighet med regeringen, vikten av att handläggningstiderna påskyndas. Kritikerna betonar riskerna för att lättnaderna kan leda till oåterkalleliga skador på miljön samt att dricksvattenförsörjningen och därmed även Sveriges civila beredskap kan hotas.
Osäkerhet kring hur fridlysta arter påverkas
Bland remissvaren framkommer också osäkerhet kring hur fridlysta eller skyddade arter kan påverkas, att det inte är tillräckligt tydligt hur ändringarna står sig i förhållande till Artskyddsförordningen och Natura 2000-områden. Det framgår bland annat i svaren från Karlskrona och Lunds kommuner.
Läs också: PFAS i mark och organismer på Frösön
Ett annat av de kritiska remissvaren kommer från en enig samhällsnämnd i Härnösands kommun där Socialdemokraterna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet har majoritet.
– Försvaret och dess verksamheter ges i det här förslaget möjlighet att ha verksamhet som riskerar att bidra till miljöförstörelse som hotar miljön och i slutändan kanske även människors hälsa, säger Helena Elfvendal (MP), ordförande i Härnösands samhällsnämnd, till Sveriges Natur.
Försvaret kan ha negativa effekter på miljön
I remissvaret står det att Härnösands kommun bedömer att en påskyndad miljöprövning och i vissa fall mycket lägre krav på miljöutredningar, riskerar att orsaka negativa effekter på miljö och människors hälsa. Helena Elfvendal berättar att Härnösands stadskärna ligger på ön Härnön, omgiven av vatten. Det återspeglar sig tydligt i remissvaret där det står att:
”Härnösands kommun motsätter sig att försvarets arbete i vatten ska kunna hanteras via en enklare anmälan om vattenverksamhet med möjlighet att söka undantag från miljöutredningar, eftersom det förfarandet riskerar att orsaka negativa konsekvenser på vattenmiljön.”
Läs också: Giftigt vatten i Försvarsmaktens spår
– Vi säger nej till just den delen i förslaget eftersom eventuell inverkan på miljön kan uppstå och då har vi inte längre miljölagstiftningen i ryggen, säger Helena Elfvendal.
Hon säger också att kommunen arbetar för att hantera gamla miljösynder i vattnet kring Härnön och därför är mycket noggrann med att följa miljöbalken och miljölagar.
Försvaret ska kunna frångå miljöbalken
Härnösands kommun, liksom andra remissinstanser, anser även att Försvarsmaktens ansvar för eventuella miljöskador och sanering måste tydliggöras eftersom lättnaderna riskerar att leda till ökade skador på miljö och hälsa.
– Vår kritik bottnar i att försvaret föreslås kunna frångå miljöbalken och exempelvis göra nya anläggningar och vidta verksamheter som vi som kommun i vanliga fall hade viss kontroll över genom miljöbalken. De här undantagen medför stora risker som man sedan inte kan göra ogjorda, säger Helena Elfvendal.
Läs också: Försvarsmakten måste betala för PFAS-utsläpp
Förstår försvarets behov
Liksom de flesta andra remissinstanser säger sig Härnösand kommun förstå Försvarsmaktens behov av att snabbt kunna utöka verksamheten, liksom antalet övningar med egna eller utländska styrkor. Däremot anser kommunen inte att en förenklad miljöprövningsprocess är den bästa vägen att gå.
– I fredstid bör myndigheter kunna prioritera att ta den miljöhänsyn som föreskrivs i miljöbalken och inte heller minska kraven på samråd, säger Helena Elfvendal.
Vågskålen väger över till Försvarsmakten
I den kritik som framförs i remissvaren är det tydligt att instanserna anser att regeringen prioriterar försvaret framför miljö och klimat. I remissvaret från exempelvis Tierps kommun, levandegörs målkonflikten:
”I den metaforiska balansvågen så har vi totalförsvarsvärden i den ena vågskålen och i den andra vågskålen så har vi värden rörande närdemokrati, rättssäkerhet och lokala miljörisker.”
Tidigare i höstas vägde också vågskålen över till försvarets fördel när regeringen avslog planer på 13 havsbaserade vindkraftsverk i de södra delarna av Östersjön med hänvisning till försvarets intressen.
Läs också: Flygvapnet får rätt om Karlsborg i högsta instans
Förslaget bereds av Regeringskansliet
På frågan om det stämmer att regeringen prioriterar försvaret framför miljö och klimat svarar klimat- och näringsdepartementets experter skriftligen via klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtaris pressekreterare:
”En konsekvens av att försvarets verksamhet ökar i omfattning är att omgivningspåverkan ökar.” Och: ”Om förslagen genomförs så kommer alltså försvarets verksamheter fortfarande behöva leva upp till samma miljöskyddsnivå som gäller idag.”