Försvarsmakten duckar ansvar för PFAS-utsläpp

Måndag den 25 augusti 1953. Ett flygplan av typen J29 Tunnan störtar under en övning vid Försvarsmaktens anläggning på Ärna flygfält i Uppsala. Brandskum används för att släcka den brand som uppstår, men pilotens liv går inte att rädda.

Måndag den 7 maj 1962. En kadett tvingas nödlanda ett plan av samma typ och på samma område. Kadetten klarar sig, men planet fattar eld och totalförstörs, trots försök att släcka elden med brandskum.

Lördag den 8 april 1978. 9 000 liter flygbränsle läcker från Ärna genom diken ut i Fyrisån. För att undvika större skador väljer man att bränna upp 3 000 liter av bränslet som finns kvar i mark, ledningar och diken. Brandskum läggs ut runt branden för att undvika spridning.

Brandskum med PFAS vid flygfält

Sedan 1943 har det svenska flygvapnets flygflottilj F16 bedrivit verksamhet vid Ärna flygfält i Uppsala, med undantag för perioden 2003 till 2021. Incidenterna ovan är några av de haverier på platsen som Upsala Nya Tidning har rapporterat om genom åren, där brandskum har använts.

Här har även regelbundna brandövningar genomförts. Man har då bland annat använt sig av brandskum innehållande per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS).

Läs mer: Svenskarnas vatten innehåller för höga värden av PFAS

50 övningar per år med PFAS

Under perioder har det genomförts så många som 50 övningar per år med brandskum innehållande PFAS på platsen. Tidvis skedde två till tre provskjutningar med skumkanoner per dag.

Det visar en intern rapport från Försvarsmakten, som det kommunala bolaget Uppsala Vattens jurist Björn Gullefors begärt ut efter prövning i Högsta Förvaltningsdomstolen. Sveriges Natur har tagit del av rapporten.

– När jag begärde ut rapporten så nekade Försvarsmakten först att lämna ut den. Detta trots att de har vittnat om den under rättegång i Mark- och miljödomstolen, där de hävdade att det var en gedigen utredning på 2 500 sidor. Det var i verkligheten ett nio-sidigt utkast som faktiskt visade på att det var mer som hade spridits än vad man tidigare hade vittnat om i domstolen, säger Björn Gullefors.

Läs också: PFAS-förgiftade invånare i Kallinge får skadestånd 

Prövas i högsta instans

I den rättegång i Mark- och miljödomstolen, i oktober 2021, som Björn Gullefors nämner så gav en oenig domstol Försvarsmakten rätt. Uppsala vatten krävde Försvarsmakten på ersättning (215 miljoner kronor) för kostnaderna att rena de förhöjda nivåer av PFAS som uppmätts i Uppsalas grundvatten.

Domen överklagades av Uppsala vatten till Mark- och miljööverdomstolen. Ett avgörande i målet har tidigare skjutits upp, men väntas nu meddelas den nionde april.

Försvarsmakten har i domstolsförhandlingar och i rapporten bland annat hävdat att brandskummet som användes var dyrt och så pass effektivt att man enbart använde små mängder av det vid övningar.

– På andra platser, såsom i Halmstad, har Försvarsmakten fullständigt vräkt ut brandskum, har det andra kemiska egenskaper i just Uppsala som gör att det blir mer effektivt här än i till exempel Halmstad? Det låter ju väldigt konstigt. Dessutom fanns ett regelverk om att just sådant skum måste användas, säger Björn Gullefors.

Han syftar på Försvarsmaktens “Regler för Militär Luftfart – Flygplatsräddningstjänst” från 2005, som bland annat stadgade att brandskum innehållande PFAS var det som huvudsakligen skulle användas i Försvarsmaktens verksamhet.

Förgiftat vatten i brunn

Fortifikationsverket, den myndighet som ansvarar för att förvalta Försvarsmaktens fastigheter, upptäckte 2016 mycket höga halter av PFAS i en brunn på Ärna flygfält, vilket Upsala Nya Tidning tidigare har rapporterat om.

Nivåerna var så pass höga att personalen uppmanades att inte dricka av vattnet, och skyltar som varnade för att göra detta sattes upp. Det visar ett upplysningsmeddelande från Fortifikationsverket med Försvarsmaktens generalläkare som mottagare (sedan 2017 “Försvarsinspektören för hälsa och miljö”, FIHM).

I Uppsalas grundvatten har samtidigt höga halter av PFAS uppmätts. Långt över Livsmedelsverkets nya gränsvärden som börjar gälla från den 1 januari 2026.

Mätningar av PFAS utanför flygområdet

Enligt Uppsala Vatten sker utsläpp av PFAS från F16 på Ärna. Det säger det sig ha kunnat fastställa efter att ha satt upp grundvattenrör utanför området.

– De har inte släppts in på området, därför har mätningarna skett utanför, säger Dan Berggren Kleja, professor i markkemi på Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala (SLU) och forskare på Statens Geotekniska Institut.

Han agerade expertvittne åt Uppsala vatten i Mark- och miljödomstolen 2021. Uppsala vatten har även genomfört spridningsmodell-beräkningar, som visat på att förorenat vatten spridits från Ärna till ett av Uppsala vattens upptagningsområden.

– Vi använder datormodeller för att göra våra beräkningar. Men eftersom vi också går ut i fält och faktiskt testar på ett antal olika provpunkter och bekräftar att det som räknats fram i modellen stämmer så finns det en vetenskaplighet i våra mätningar som saknas i Försvarsmaktens konsulters beskrivningar, säger Björn Gullefors.

Dan Berggren Kleja är inne på samma spår.

– Det är bättre mätningar och dessutom har en korrekt spridningsmodell använts, till skillnad från den som Försvarsmakten har använt sig av, säger han.

Läs också: Försvaret brister i transparens

”Utsläpp kommer från andra platser”

Försvarsmakten har med hjälp av konsulter gjort egna bedömningar som visar på att föroreningar från Ärna har spätts ut innan de har nått Uppsala vattens upptagningsområde. De anser därför att de förhöjda halter av PFAS som uppmätts i Uppsalas grundvatten inte går att koppla till verksamheten på Ärna, utan kan ha spridits från ett flertal andra platser.

Försvarsmakten hävdade också under tingsrättsförhandlingarna att föroreningar inte nått grundvattnet på grund av ”mäktiga lerlager om mer än tio meter som skyddar det underliggande grundvattenmagasinet och gör att en eventuell förorening inte kan infiltrera i djupled”. Det kan direkt motbevisas av Uppsala Vattens egna mätningar utanför Ärna, enligt Dan Berggren Kleja.

Han anser att de spridningsbedömningar som Försvarsmaktens konsult har gjort är helt felaktiga, eftersom den modell som Försvarsmakten har använt sig av inte lämpar sig för att mäta spridning ut i Uppsalas grundvatten. Den är enligt honom utvecklad av Naturvårdsverket för att användas på mindre avgränsade, homogena områden, och inte på ett stort och komplext grundvattenmagasin som det handlar om i Uppsala.

– Man kan få intrycket av att man från Försvarsmaktens sida medvetet har använt sig av en spridningsmodell som överskattar utspädningen av föroreningarna för att belägga att “det är inte vi som är problemet”, säger Dan Berggren Kleja.

Försvaret duckar frågor

Sveriges Natur har sökt ansvariga på Upplands flygflottilj och Försvarsmakten centralt. De hänvisar på grund av pågående rättsprocess till ett uttalande på Försvarsmaktens hemsida.

Myndigheten skriver bland annat att den “genom undersökningar och kontinuerliga provtagningar på och kring Ärna flygfält” har “god kännedom om PFAS-ämnenas utbredning i mark och vatten”. Försvarsmakten hävdar också att föroreningarna från tidigare verksamhet på Ärna inte går att koppla till Uppsala vattens upptagningsområde.

Man skriver att föroreningarna i stället härstammar från en eller flera “andra PFAS-användande verksamheter” som ligger närmare upptagningsområdet, och andra släckinsatser som skett närmare samma område. Det är därför orimligt att Försvarsmakten ska ta ansvar för dessa utsläpp, menar myndigheten.