Försvarsmakten sätter hållbarhet på undantag

Bara veckor före Rysslands storskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 slutade Försvarsmaktens hållbarhetschef Naznoush Habashian. Hon hade då bland annat bidragit till att myndigheten utsågs till ett av Sveriges mest hållbara varumärken 2020.

När hon lämnade Försvarsmakten för samma roll på Postnord tillsattes aldrig någon ersättare. I samband med en omorganisation året därpå togs tjänsten bort helt.

Försvaret hade en hållbarhetschef i fyra år

Tiden då Försvarsmakten hade en hållbarhetschef blev kort. Innan Naznoush Habashian fick tjänsten 2018 bar hon titeln miljöchef, en roll hon fick 2016 och som funnits på myndigheten sedan 1990-talet.

I dag finns det varken någon miljö- eller hållbarhetschef. I stället fördelas ansvaret för miljö och hållbarhet på olika delar av myndigheten.

Läs också: Försvaret brister i transparens

Växeln hittar ingen med titel hållbarhetschef

– Vi har inte längre en hållbarhetschef på det sätt som vi hade tidigare, säger Jonas Eriksson, hållbarhetsstrateg på Försvarsmakten.

Han är den som svarar i telefon när Sveriges Natur söker myndighetens hållbarhetschef. I växeln hittar man inte någon med den titeln utan kopplar till något som man trots allt ändå kallar en hållbarhetsavdelning.

Jonas Eriksson säger att han inte är talesperson i hållbarhetsfrågor. Han förklarar att hållbarhetsarbetet sedan något år är uppdelat i en ny organisation där prioriteringarna även tydliggjorts.

– Huvuduppgiften för Försvarsmakten är att försvara Sverige. Sen finns det underuppgifter som exempelvis logistik, materialförvaltning eller hållbarhet, säger Jonas Eriksson.

Läs också: Giftigt vatten i Försvarsmaktens spår

Försvarsmakten lever inte upp till egen miljöhandbok

Jonas Erikssons påstående går inte ihop med att det i Försvarsmaktens miljöhandbok från 2020 står att miljöfrågorna är förutsättningsskapande ”för att kunna bedriva Försvarsmaktens huvuduppdrag”. I handboken, som fortfarande gäller, står det även att ”Hållbarhetschefen leder och utvecklar det strategiska miljöarbetet inom Försvarsmakten samt Försvarsmaktens internationella miljösamarbete.”

När Sveriges Natur frågar vem som har ansvar för myndighetens övergripande och strategiska hållbarhetsarbete kan varken Jonas Eriksson eller pressavdelningen ge något svar. Pressekreterarna avböjer ett erbjudande om en intervju om myndighetens hållbarhetsarbete.

Läs också: Försvarsmakten måste betala för PFAS-utsläpp

Avböjer intervju om havsbaserad vindkraft

Pressavdelningen kan inte heller erbjuda någon ansvarig att intervjua om havsbaserade vindkraftsparker i Östersjön. Samma sak sker på en fråga om att bemöta den kritik som framkom i remissvaren på regeringens förslag om att ge Försvarsmakten, Försvarets materielverk och Fortifikationsverket snabbare miljöprövningar och vissa regellättnader.

Läs mer: Försvarets snabbspår för miljöprövningar klart

Historiskt var det ett pressärende rörande en rapport om Försvarsmaktens miljöarbete som ledde till att myndigheten fick en miljösektion och en miljöpolicy under 1990-talet. Enligt en artikel på myndighetens webb från 2019 krävde en kritisk rapport från Svenska freds i slutet av 1991 ett svar av en miljöansvarig på Försvarsmakten, men någon sådan fanns inte då.

Svenska freds är inte förvånade

– Det förvånar oss inte att Försvarsmakten inte har en hållbarhetschef i dag, men det är mycket upprörande att en myndighet med en så stor klimat- och miljöpåverkan ges fler och fler undantag, säger Gabriella Irsten, ansvarig för frågor om hållbar fred och mänsklig säkerhet på Svenska freds.

Hon syftar bland annat på beslutet om att tillfälligt ge Försvarsmakten, Fortifikationsverket och Försvarets materielverk snabbare miljöprövningar och vissa regellättnader.

”Militären nedvärderar miljö- och klimatsäkerhet”

– I och med Natomedlemskapet och det militära samarbetsavtalet med USA har mängden undantag som ges för militär verksamhet ökat ytterligare. Att Försvarsmakten tillåts blockera utbyggnaden av vindkraft är ett av många exempel, säger Gabriella Irsten.

Hon anser att det ytterst är en fråga om säkerhet.

– Det är ett feltänk att militär säkerhet, i form av att Försvarsmaktens verksamhet, tillåts gå ut över miljö- och klimatsäkerhet, ett av våra största säkerhetshot. Det kan komma att få stora konsekvenser.

Läs också: Flygvapnet får rätt om Karlsborg i högsta instans

Anklagar försvaret för att förvärra hoten mot Sverige

Gabriella Irsten ifrågasätter därför Försvarsmaktens uppdrag att försvara Sverige om myndighetens verksamhet förvärrar klimat- och miljöhot.

– Då riskeras ju allas vår säkerhet. I en tid av historiskt stor upprustning är detta en ännu viktigare fråga eftersom den ökade verksamheten kommer med ökad miljö- och klimatpåverkan.

Sveriges Natur har även pratat med Tommy Borglund, universitetslektor på Handelshögskolan vid Örebro universitet, som forskare i hållbart företagande. Han vill inte kommentera att Försvarsmakten inte längre har varken en miljö- eller hållbarhetschef.

”Mer optimalt med en hållbarhetsdirektör”

Tommy Berglund sitter bland annat i juryn för tidningen Aktuell Hållbarhets rankning av hållbarhetschefer. För tre år sedan rankade tidningen Försvarsmaktens dåvarande hållbarhetschef Naznoush Habashian på plats 52 av Sveriges 100 mäktigaste makthavare inom hållbarhet.

– Det jag kan säga är att det mest optimala hållbarhetsarbetet sker när det finns en hållbarhetsdirektör i ledningsgruppen, med makt att påverka exempelvis budgeten och att hållbarhetsarbetet sedan görs decentraliserat, till skillnad mot exempelvis en avdelning med hållbarhetsexperter som ska göra jobbet, säger Tommy Borglund.

Sveriges Natur har också sökt Försvarsmaktens tidigare hållbarhetschef Naznoush Habashian för en kommentar om myndighetens hållbarhetsarbete, men hon har avböjt att medverka.