Giftigt vatten i Försvarsmaktens spår

Det hela började drygt 20 mil från Vättern, dagarna innan jul 2013.

– Det dundrades ut i lokala tidningar, på tv, på kommunens hemsida, säger Herman Afzelius.

Han är en av invånarna i det lilla samhället Kallinge i södra Blekinge som fått i sig rekordhöga halter av miljögifterna med samlingsnamnet per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) genom dricksvattnet (se fakta här intill).

– Jag visste ju i princip nära noll vad PFAS var då. Jag trodde ju såhär: det här giftet upptäcktes denna dag tillfälligt, säger han.

2 500 gånger mer PFAS

Den 16 december 2013 uppmättes runt 10 000 nanogram PFAS per liter i Kallinges dricksvatten. Det ska jämföras med det gränsvärde på 4 nanogram per liter som ska börja gälla från och med 1 januari 2026.

Men det var först våren 2014 som Herman Afzelius förstod att det hade varit gift i vattnet redan när han flyttade till Kallinge, ett årtionde tidigare.

– När forskare från Arbetsmiljömedicin i Lund ville göra omfattande blodprovstagning på oss så insåg jag att det här, det har pågått under en längre tid, säger han.

Cancer av att dricka vatten

En dag upptäckte han en knöl i ena tricepsmuskeln. Allt han gjort var att dricka vattnet som kom ur kranen.

– Hemma hos mig, till frukost, lunch, middag, dricker jag och min familj vatten. Det ska vara det hälsosamma alternativet. Men jag har aldrig någonsin känt den känslan innan, att här ska jag nog vara försiktig. Kanske för att vatten marknadsförs som det rena alternativet. Känslan är att i Sverige har vi koll på våra utsläpp. Vi har lagar, regler, uppföljning, skyddsnät kring gifter och föroreningar. Man har vaggats in i detta, säger han.

Läs också: Dokumentär skildrar miljöskandal om PFAS

Försvarets brandövningar ligger bakom

Även om de halter av PFAS som just Kallingeborna utsattes för var rekordhöga så är PFAS-föroreningar av det här slaget inte unika.

I Uppsala lägger det kommunala bolaget Uppsala vatten stora summor på att rena höga halter av PFAS från grundvattnet med hjälp av filter, innan det når Uppsalabornas dricksvattenglas. Detta efter att förhöjda halter upptäcktes för drygt tio år sedan, i Bäcklösa vattenverk.

På Frösön utanför Östersund har höga halter av PFAS uppmätts i vatten, mark och i djur. Bland annat har en studie som nyligen genomfördes av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visat att öns skogssorkar har bland de högsta värdena av PFAS i Europa. Regelbunden konsumtion av rådjurskött från Frösön kan också leda till att det högsta rekommenderade veckointaget av PFAS överskrids.

Flygflottiljer på alla platserna

Det finns en gemensam nämnare som förenar dessa fall. Försvarsmakten har bedrivit brandövningar på de flygflottiljer som finns på platserna.

Brandskummet har innehållit PFAS. Men Försvarsmaktens hantering skiljer sig åt från de olika fallen.

I Kallinge dömde Högsta domstolen i december förra året det kommunala bolaget Ronneby miljö och teknik att betala skadestånd till 154 invånare för att bolaget inte gjort tillräckligt för att rena dricksvattnet från PFAS. Försvarsmakten har erkänt att utsläppen härstammar från flygflottiljen F17, men har inte velat stå för den ersättning som vattenbolaget i sin tur kräver, vilket P4 Blekinge har rapporterat om.

Myndigheten har överklagat

I Uppsala var det istället Försvarsmakten som i april i år ställdes till svars i Mark- och miljööverdomstolen. Myndigheten dömdes till att ersätta det kommunala vattenbolaget för kostnaderna att rena grundvattnet de senaste tio åren. Försvarsmakten har överklagat domen till Högsta domstolen eftersom myndigheten inte anser sig ligga bakom utsläppen som man säger sig kunna härleda till andra källor än från flygflottiljen F16.

På Frösön har samtidigt Försvarsmakten frivilligt tagit på sig att begränsa spridningen av PFAS från myndighetens tidigare verksamhet, vid flygflottiljen F4 (nedlagd 2006), genom en rad åtgärder. Bland annat vill man täta en brunn och täcka över det tidigare brandövningsområdet.

Trots kännedomen av dessa tre tidigare fall och de juridiska efterspel som följt tycks varken Försvarsmakten eller regeringen villiga att sätta stopp för vad som tycks kunna leda till ökade utsläpp av PFAS i Vättern, Europas största dricksvattentäkt. Orsaken stavas Sveriges militära upprustning.

Läs också: Svenskarnas vatten innehåller för höga värden av PFAS

Utökad flygverksamhet kan ge mer PFAS

Vid Vätterns västra strand tornar stenborgen Karlsborgs fästning, med anor från 1819, upp sig. Här huserar Livregementets husarer, K3.

Ett stenkast bort ligger flygflottiljen F7 (tidigare F6). Här har Försvarsmakten historiskt ägnat sig åt flygövningar, där brandskum innehållande PFAS-kemikalier har använts.

Nu ska landningsbanan renoveras och flygverksamheten mångdubblas. Men den är vattensjuk, vilket innebär att grundvattenståndet är högt och tidvis går upp i markytan på sina platser. Därför måste marken först dräneras.

Hundratusentals får dricksvatten från Vättern

Dräneringen riskerar att leda till att de PFAS-kemikalier som har lagrats i marken släpps ut i Sveriges näst största sjö, Vättern. En sjö som närmare 300 000 personer får sitt dricksvatten ifrån och som ännu fler kan komma att börja nyttja som dricksvattentäkt.

Kumla, Lekeberg, Hallsberg och Örebro kommuner har alla ansökt om att börja ta vatten från Vättern. Det skulle innebära ytterligare 200 000 konsumenter av vatten från sjön.

Även Stockholm vill ta vatten från sjön

Även Stockholm tittar på möjligheterna att börja ta dricksvatten från Vättern eftersom saltintaget i Mälaren väntas öka framöver. Det visar en vattenförsörjningsplan för Stockholm Vatten och Avfall från 2022, som SVT rapporterat om. Det skulle i sin tur innebära drygt två miljoner vattenkonsumenter till.

Grundvattnet och marken på flygplatsområdet som ska byggas ut innehåller mycket höga halter av en av de skadligaste varianterna av PFAS: PFOS. Detta visar mätningar som flera konsultfirmor har gjort i området de senaste åren, bland annat på Försvarsmaktens uppdrag.

Man har i grundvattnet uppmätt halter på upp till 2 300 000 nanogram PFOS per liter vid flygplatsområdet. Riktvärdet är 45 nanogram per liter.

Läs också: PFAS går från mamma till foster under hela graviditeten

Effektivt i brandsläckningssyfte

Att Försvarsmakten har valt att använda brandskum som innehåller PFAS finns det flera skäl till. I Försvarsmaktens skrift “Regler för Militär Luftfart – Flygplatsräddningstjänst” från 2005 står det bland annat att brandskum innehållande kemikalierna var det som huvudsakligen skulle användas i dess verksamhet.

På myndighetens webbplats framgår det att “PFAS-användningen och de föroreningar som har uppkommit genom denna användning utgör ett samhällsproblem med många aktörer”, men att det inte är rimligt att övergå till PFAS-fritt släckskum eftersom de alternativ som finns inte har den “släckkapacitet som krävs för att upprätthålla flygsäkerheten vid förbanden”. Enligt Försvarsmakten är det tidsmässigt “mycket korta insatstider” som gäller för att rädda piloter när flygplan som i vissa fall innehåller vapenlast ska släckas.

Arbetar på ersättningsprodukt

Försvarsmakten säger sig arbeta för att hitta en ersättningsprodukt. Tillsammans med Research Institute of Sweden (RISE) framhåller myndigheten att man jobbar för att hitta “tekniskt och samhällsekonomiskt relevanta lösningar för substitution av släckmedel, spridningsbegränsning, rening och sanering.”

Sveriges Natur har upprepade gånger varit i kontakt med Försvarsmakten för att få svar på våra frågor. Till exempel varför brandskum med PFAS även används vid icke skarp verksamhet och varför man hanterar förorenade platser runt om i Sverige olika. Men myndigheten har tackat nej till en intervju, liksom till ett besök på Karlsborgs regemente, med hänvisning till hög arbetsbelastning.

Godkänd av regeringen

Försvarsmaktens utökade verksamhet på Karlsborgs flygflottilj är godkänd av regeringen, och så även den dränering av flygfältet som renoveringen av landningsbanan kräver. Men än är sista ordet inte sagt.

På andra sidan Vättern, rakt öster om Karlsborg, ligger Motala beläget. Här håller föreningen Aktion Rädda Vättern i sitt årsmöte, en kylig vårdag i mitten av april. Några lätta snöflingor faller över föreningens nyss omvalda ordföranden Elisabeth Lennartsson.

Hon för en kupad hand fylld av Vätternvatten till läpparna. Hon och några andra styrelseledamöter pustar ut vid vattenbrynet på Motalas strandpromenad, efter tre timmar av intensiva mötesbestyr.

Marken måste saneras

Försvarets expansion på Karlsborgs flygplats och de hotande PFAS-utsläppen stod högt på årsmötesagendan. Föreningen tycker bland annat att marken som ska dräneras först måste saneras.

– Men regeringen har godkänt att den ska dräneras direkt. Då får man ut alltihopa i sjön och i vårt dricksvatten, säger Elisabeth Lennartsson medan hon blickar ut över sjön.

Föreningen bildades 2013 och är politiskt och religiöst obunden. De har sedan starten arbetat med ett enda mål i fokus: att skydda Vättern, bland annat från effekterna av gruvetableringar.

– Vi har aldrig bara snackat, utan agerat. Och allting finns hela tiden verifierat, det är rätt sorts bakgrundsmaterial vi använder. Det har varit målsättningen från start, att alltid ha verifierbara uppgifter. Då vinner vi våra strider, säger styrelseledamot Roland Thörnqvist.

Risk att ingen lyssnar

– Man måste vara helt seriös, det går inte att bara svamla om saker och ting. Då är det ju ingen som lyssnar, tillägger Elisabeth Lennartsson.

Aktion Rädda Vättern har överklagat regeringens godkännande av utökad verksamhet vid Karlsborgs flygflottilj till Högsta förvaltningsdomstolen. Föreningen vill att marken saneras innan den dräneras och att Försvarsmakten skärper reningsprocessen av de vattenmassor som kommer rinna ut i Vättern.

Vattnet från flygfältet ska enligt regeringsbeslutet renas till 95 procent. Detta går dock emot ett tidigare beslut från Länsstyrelsen i Västra Götaland län, som har krävt att det renas till 99 procent.

Samtidigt har Mark- och miljödomstolen i Vänersborg i ett yttrande framfört att svensk miljölagstiftning inte tillåter att halterna av PFAS ökar över huvud taget i Vättern. Halterna är nämligen för högra redan i dag, enligt domstolen.

Prövas i högsta instans

Senare under våren infinner sig representanter för Aktion Rädda Vättern på Riddarholmen i Stockholm. Det är dagen innan Kristi himmelsfärd och våren har gjort ett tillfälligt uppehåll.

Med några grader i luften och isande regn är det, vädret till trots, en munter skara som vandrar upp för trapporna till Svea hovrätt. Det är i de lokalerna som Högsta förvaltningsdomstolens domare ska ta del av föreningens sakframställan gällande regeringens godkännande av utökad flygverksamhet i Karlsborg.

Tillsammans med sitt juridiska ombud, miljökonsulten Christer Haagman lägger föreningen fram sina argument i den ljusa och spartanskt inredda förhandlingssalen. Det råder strikt fotoförbud.

Bryter mot lagstiftning och EU-direktiv

Christer Haagman säger att regeringens godkännande bland annat bryter mot miljölagstiftningen och EU:s vattendirektiv. Enligt honom tillåter varken lagen eller direktivet någon försämring av vattenkvalitén, inte ens vid militär övningsverksamhet.

Han upprepar också det centrala argumentet: Försvarsmakten behöver sanera först och dränera sen, inte tvärtom. Han avslutar med några väl valda ord.

– Vättern är en gemensam nationell tillgång. Vi bör skydda den nu och för kommande generationer.

Sveriges Natur frågar honom om inte Försvarsmakten måste ha möjlighet att utöka sin verksamhet för att kunna skydda Sverige från ett ökat hot från öst?

– Vi har inga synpunkter på att Försvarsmakten kan behöva öka sin verksamhet. Men inte i vår dricksvattentäkt. Det har vi hävdat från början, det finns alternativa platser och metoder, säger han.

Läs också: För höga halter PFAS i svenska kräftor

Klimat- och miljöministern svarar inte

När Sveriges Natur söker klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) för att ställa frågor om processen svarar en departementssekreterare på klimat- och näringslivsdepartementet att ministern på grund av tidsbrist inte kan ställa upp. I stället hänvisar departementssekreteraren till ett antal skrivelser, och interpellationsdebatter som hållits i riksdagen, kopplat till PFAS generellt.

Frågan om avvägningen mellan å ena sidan Försvarsmaktens rätt att bedriva sin verksamhet för att skydda Sverige från militära hot och å andra sidan vikten av att skydda den svenska befolkningens hälsa från miljögifter, lämnas, trots upprepade försök, obesvarade. Ingen instans som Sveriges Natur försöker nå om detta återkommer.

I Kallinge fortsätter kampen

Tillbaka till Kallinge och Herman Afzelius. Han arbetar vidare med att försöka få ut det skadestånd som Högsta domstolen slagit fast att invånarna har rätt till.

Samtidigt utkämpar han en personlig kamp: mot cancern. Han har drabbats av en mycket ovanlig form av mjukdelscancer i ena armen. Han tror att PFAS kan ha varit en bidragande faktor.

– Det finns fyra faktorer som man vet påverkar risken för denna typ av cancer: Arv, strålbehandling, lymfödem, och kemikalier, säger han.

Bara den sista punkten kan Herman Afzelius kryssa i.

”PFAS är cancerogent”

– Det är detta som vi har varit oroliga för hela tiden, och det största skälet att jag tagit denna fighten. Cancer är inget roligt, och PFAS är cancerogent, säger han.

Utöver Herman Afzelius har tre andra styrelseledamöter i PFAS-föreningen där han är ordförande drabbats av cancer. De två andra ledamöterna har diagnostiserats med sköldkörtelsjukdomar. Alla utom en fick sina sjukdomsbesked åren efter att PFAS-föroreningarna i dricksvattnet uppdagades.

– Det finns så många historier om cancer i Kallinge, hela gator, hela adresser som blir drabbade, säger Herman Afzelius.

Forskning visar på samband

Det är i princip omöjligt att koppla ett specifikt sjukdomsfall till en enskild orsak. Men forskare från Göteborgs och Lunds universitet har undersökt vilka hälsoeffekter som PFAS-föroreningarna kan ha haft på invånarna i Kallinge, och i grannorten Ronneby som också drabbats.

Forskarna kan bland annat visa att antalet njurcancerfall, förhöjda kolesterolhalter, benskörhet, språkstörningar hos flickor har ökat liksom ett ökat antal fall av diabetes typ 2. För Herman Afzelius är det solklart vem som bär ansvaret.

– Det är Försvarsmakten som ska stå till svars för det här. Det är deras brandövningsplats som förgiftat grundvattnet, säger han.

Känner sig maktlös

Han tror att skälet till att de inte vill ta ansvar är okunskap.

– Man visste för lite om hälsoeffekterna av de här typerna av kemikalier tidigare. Man tog inte detta på allvar helt enkelt. Jag tror ju inte att de med illvilja vill lämna befolkningen åt sitt öde, säger han.

Herman Afzelius känner sig maktlös.

– Jag har fått i mig ett gift som jag inte kan bli av med. Både i mig och i mina barn. I lever, i njurar, i hjärnan, i all vävnad, i benstommen. Det finns inte någonstans där det inte sätter sig. Den känslan, att du och din familj har gift i sig resten av livet, det är en jävla dålig känsla.

Herman Afzelius utsågs våren 2024 till Sveriges mäktigaste person inom hållbarhet, av tidningen Aktuell Hållbarhet. I höst kommer det kommunala bolaget Ronneby miljö och teknik AB att stämma Försvarsmakten på de kostnader som förväntas uppstå när bolaget ska betala ut det skadestånd Högsta domstolen dömt dem till.

I mitten av juni 2024 varnade länsstyrelserna runt Vättern för att fisken i sjön har förhöjda halter av PFAS. Mätningar av sjöns kräftor ska också göras under sommaren, liksom av grundvattnet på vissa platser.