Foto: Malin Gustavsson
Gör ditt eget biokol
En gammal odlingsmetod har på sistone fått en renässans. Nämligen att använda biokol, som kan förbättra jordar och samtidigt binda koldioxid i marken. Det är också därför materialet ibland kallas för det svarta guldet. Sveriges Natur bjuder på tips om hur du själv kan göra biokol.
– Det känns bra att bygga bra jordar och bidra till bättre klimat. Dessutom är det gratis att tillverka själv av trädgårdsmaterial som man ändå vill bli av med, säger trädgårdsmästare Patrik Lantz.
Hans intresse för biokol väcktes för några år sedan, när han läste en utbildning i ekologisk odling på Vårdinge folkhögskola. Sedan dess har han djupdykt i biokolets värld, så mycket att han nu för sina kunskaper vidare genom trädgårdsutbildningarna där han tidigare varit elev.
Ska brytas ner utan syre
Längst ner i fruktträdgården på Capellagården i Vickleby på södra Öland ligger en stor rishög. Bakom den brinner det i en gammal konstgödselspridare och från två hål i marken.
– Vi har grävt konformade gropar för att skapa ett luftflöde som gör att det blir bra förbränning. Man eldar i lager, och varje lager tar bort syret från det undre lagret, säger Patrik Lantz.
När man pratar om biokol är pyrolysprocess ett viktigt begrepp att känna till. Det handlar om att organiskt material bryts ner under syrefria förhållanden.
– Samtidigt är det viktigt att få till hög temperatur, då frigörs flyktiga ämnen i träet. Rent träkol blir kvar och detta kan man använda som biokol, säger Patrik Lantz.
- Biokol skapas vid höga temperatur (helst runt 600 grader), under syrefattiga förhållanden. Det behövs för att potentiellt giftiga gaser ska förbrännas ordentligt.
- Det finns så kallade kon-tiki, konformade behållare avsedda för biokolstillverkning. En fördel med dessa är att det går att släcka genom att tillföra vatten underifrån. Man kan också gräva en stor konformad grop i marken.
- Elda torrt trä, grenar och sly. Lägg på lager för lager. Det ska brinna ordentligt längst upp, så att elden suger upp syre underifrån och det blir syrefritt i botten.
- När det översta lagret har blivit en glödande kolbädd är det dags att släcka genom att tillsätta vatten. Efteråt ska vattnet vara klart och genomskinligt.
- Den färdiga produkten ska vara luktfri, porös och lätt att dela. Om kolet luktar tjära har man misslyckats.
- När biokol läggs i jorden drar det till sig kväve, vilket till en början kan leda till kvävebrist för växterna. Därför är det bra att antingen näringsladda biokolet innan det hamnar i jorden, eller kvävegödsla hela odlingen lite extra. En tumregel är att ta 1,5–2,0 gånger den dos kväve som normalt ges och eventuellt till-
sätta mer vid behov. - För att ladda biokolet, lägg det i ett kärl och tillför näring. Flytande näring så som exempelvis urin och nässelvatten ger en jämn laddning. Även fast näring, som frigörs långsamt, går att använda.
Biokol binder stora mängder vatten
Enligt Patrik Lantz har biokol bra förmåga att hålla kvar näringsämnen, men även att skapa boplatser för mikroliv.
– Jorden hålls lucker samtidigt som biokolen hjälper till att tillgodose tillgången till vatten.
Man kan likna det vid en tvättsvamp. Den porösa ytan gör att biokol kan hålla fem gånger sin egen vikt i vatten.
Han förklarar att olika jordar har olika förutsättningar och behov av biokol. En tumregel kan vara att upp till 20 procent av odlingen kan bestå av biokol, men positiva effekter kan fås även vid
mindre mängd.
– När jorden är lucker och näringsrik skapar det goda förutsättningar för rotbildning. Och när roten är stark blir även plantan ovan jord stark.
Luktfritt och bitar som faller sönder
luktfritt, poröst och enkelt att brytas och smulas sönder. Foto: Malin Gustavsson.
Biokolstillverkningen har nu varit i gång några timmar. Rishögen är borta men groparna är fyllda med glödande träkol.
Det är dags att släcka.
I konstgödselspridaren tillsätts vatten från en slang underifrån och vid groparna står välfyllda vattenkannor redo för hastig släckning.
Hur vet man om biokolet blev bra?
– Det ska vara poröst, inte lukta något och bitarna ska enkelt kunna brytas och falla sönder. Om det blir stora och hårda bitar kvar kan man lägga dem på elden igen nästa gång man gör biokol.
Ann-Mari Fransson, docent i växtekologi vid Linnéuniversitetet. Du har varit med och drivit biokolsprojektet Rest till bäst, är biokol så bra som alla säger?
– Det är sant, men det är inte så generellt att det gäller för alla jordar och för allt biokol. Om man till exempel har en sandig, sur jord kommer biokolet att vara bra på många sätt för att öka odlingsegenskaperna. Om man redan har en bra jord bidrar biokolet inte lika mycket. Vissa tungmetaller försvinner vid pyrolysen och visst biokol kan absorbera PFAS.
Vilka nackdelar finns det då?
– När man köper biokol vet man kanske inte riktigt vad man får eftersom det kan ha olika egenskaper. En annan nackdel är att biokol höjer pH-värdet i marken, vilket kan göra att jord med högt pH får ännu högre pH.
