Grönare skolgårdar för bättre klimat

När barnen på sju av Stockholms skolor började i skolan efter sommarlovet möttes de av nya skolgårdar. Asfalt och plastbeläggningar har bytits ut mot naturmark och grönska.

Nästa sommar ska ytterligare fem av kommunens skolgårdar ”förgrönas”. Vinsterna är många, men en av dem är klimatanpassning, enligt Malin Jönsson som är projekthandläggare på Stockholms kommun.

– Asfalt lagrar värme och ger hela staden ett varmare klimat, medan träd och buskar ger skugga och svalka. Hårdgjorda ytor kan också skapa översvämningar eftersom vattnet inte har någonstans att rinna undan.

Gröna skolgårdar bidrar till återhämtning

Flera forskningsstudier visar att naturliga och gröna miljöer också gör leken mer utforskande och inkluderande – grupperna blir mindre segregerade av ålder, kön och funktionsnedsättningar. Gröna miljöer bidrar även till återhämtning och ökad koncentrationsförmåga. Dessutom finns indikationer på att grönare skolgårdar främjar barns rörelse, vilket har fått Cancerfonden att engagera sig i projektet.

– I dag vet vi att 16 000 cancerfall årligen i Sverige kan förebyggas med mer hälsosamma levnadsvanor. Där spelar fysisk aktivitet en stor roll. Vi vet också att goda vanor bör grundläggas tidigt. Därför är det viktigt att skapa förutsättningar för fysisk aktivitet i skolan som når alla barn. I dag rör sig åtta av tio barn för lite, säger Maiju Wetterhall på Cancerfonden.

Att arbeta med just skolgårdar är viktigt eftersom ansvaret för hälsan inte kan bäras av en enskild individ, anser hon.

– Vi behöver planera gemensamt så att det är lätt att göra rätt. Det här är vårt sätt att visa att samhället kan göra mer för barn och ungas hälsa.

Läs också: Gör skolan till en plats för ekologisk gemenskap

Effekter av ombyggda skolgårdar ska utredas

Cancerfonden finansierar en forskningsutvärdering av hälsoeffekterna efter ombyggnationerna. Målet är att få en modell för skolgårdsförnyelse som kan spridas nationellt.

Stockholm är inte först ut att jobba med grönare skolgårdar. Några kommuner som har arbetat länge med detta är Lund, Malmö och Örebro. Även flera europeiska städer ligger långt fram.

I Paris, i Frankrike, har eleverna själva fått rita hur de skulle önska att deras skolgårdar skulle se ut. Sedan har arkitekter skapat grönare gårdar med utgångspunkt från teckningarna. Totalt har 40 000 kvadratmeter asfalt eller andra hårda konstmaterial bytts ut på drygt 130 skolor och förskolor sedan 2018.

– Vi har indikationer på att temperaturen har sjunkit ett par grader på de grönare gårdarna. Vi har fått väldigt mycket uppskattning från barn och personal, och vi är väldigt stolta över vårt arbete, säger Nathan Abou som är pressansvarig på Paris stadsförvaltning.

Läs också: Så ska skolmaten bli mer hållbar

Grönska kan minska överblick

Finns det då inga problem? Enligt Malin Jönsson på Stockholms stad har det dykt upp farhågor om att mer grönska gör det svårare för personalen att överblicka skolgården. En lösning kan vara att skapa glesare ”miniskogar” där barnen fortfarande känner sig omslutna av grönska.

– Sedan kanske man inte måste se alla skolans hörn från en plats, utan vi får fundera på hur man skapar överblick från några punkter. Vi får testa oss fram. Därför är det förnämligt att kunna börja med några utvalda skolgårdar.