Så kan tio miljarder människor äta hållbart

De närmaste decennierna riskerar påverkan av dagens livsmedelssystem på miljön att öka kraftigt. I en ny studie som publiceras i tidskriften Nature idag räknar forskarna med en ökning på 50-90 procent till år 2050 om man fortsätter som idag.

Livsmedelssystemen är en stor pådrivare av klimatförändringarna, i förändringar av hur man använder mark, överanvändandet av färskvatten och nedsmutsning av ekosystem både i haven och på land.

Men det finns lösningar. Det är inte omöjligt att producera mat till tio miljarder människor på ett hållbart sätt.

Flexitariska dieter

När forskargruppen nu första gången någonsin på global nivå kvantifierar hur stor omställning som behövs för att livsmedelssystemet ska bli hållbart inom planetens gränser handlar lösningen både om hur vi producerar maten, vad vi äter och vad som händer med det vi inte äter upp eller som kanske aldrig ens når tallriken.

I produktionen handlar det om att förbättra metoderna. Trycket på jordbruksmarken måste till exempel begränsas och användandet av färskvatten måste minska.
Det krävs en omfattande omställning av produktionen som innebär ökade investeringar i forskning och infrastruktur men också styrmedel och stöd till bönderna för att använda de bästa metoderna.

För konsumenterna blir det viktigt vad som hamnar på tallriken. Den som behöver ytterligare argument för att gå över till en mer hälsosam kost serveras ett här. Forskarna rekommenderar mer så kallade ”flexitariska dieter”, helt enkelt att äta mer växtbaserat. På global nivå skulle större andel grönsaker på tallrikarna kunna minska utsläppen av växthusgaser med mer än hälften. Det minskar också utsläppen av kväve och fosfor. Användningen av jordbruksmark kan gå ned och färskvattenbehovet kan minska med upp till en fjärdedel.

Offentlig sektor

Men ansvaret ligger inte bara hos konsumenter och producenter enligt forskarna. Det handlar om att fatta beslut i både offentlig sektor och näringsliv, samt om ekonomiska incitament, märkningar och kostråd.

”Sverige ligger långt fram när det gäller kostråd som bygger på både hållbar och näringsriktig kosthållning. Men studien visar att även dessa behöver förbättras på hållbarhetssidan. Till exempel rekommenderar livsmedelsverket idag upp till 500 gram rött kött i veckan. Den flexitariska kosten vi analyserat innehåller endast 300gram kött i veckan, säger Line Gordon, chef för Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, där flera av forskarna bakom studien har sin hemvist.

Samtidigt måste matsvinnet minska. Den mat vi slänger, eller mat som aldrig kommer fram till tallriken, uppmäts till 1,6 miljarder ton mat i världen, eller drygt en tredjedel av all mat som produceras enligt en ny rapport från Boston Consulting Group.

Minska matsvinnet

Ett av FNs hållbara utvecklingsmål, mål 12.3, är att halvera matsvinnet till år 2030 när målen ska vara uppnådda. Mål 12 handlar om ansvarsfull konsumtion och produktion, men att minska matsvinnet är också en viktig del för att uppnå målet om att minska hungern globalt när var nionde person i världen fortfarande är undernärd.

Den nya studien som presenteras idag, Options for keeping the food system within environmental limits, lyfter också fram vikten av att halvera det globala matsvinnet, vilket skulle kunna minska miljöpåverkan med 16 procent.

Forskarna betonar också att alla metoderna tillsammans krävs för att ställa om.

”Studien visar tydligt på att ingen lösning ensam är tillräcklig för att undvika att passera planetens gränser. Men om lösningarna implementeras tillsammans kan vi producera tillräckligt med mat för att föda en växande befolkning ett hållbart och hälsosamt sätt”, säger Dr Marco Springmann vid Oxford University, som lett studien.

LÄS MER: En tredjedel av all mat slängs