I spåren av en avverkning

Det blåser kallt i eftermiddagssolen när några medlemmar ur Naturskyddsföreningens Sunnekrets ger sig ut i de värmländska skogarna öster om Sunne. Det är i början på oktober och man har fått nys om att ett skogsbolag har avverkat åtta hektar skog utan att ta hänsyn till de gamla tallar som växte i området.

Vissa tallar var närmare 400 år gamla. Något som Skogsstyrelsen slog fast vid en tillsyn tidigare i år, då man även noterade markskador med negativ påverkan på den bäck som rinner i området. Markskadorna kan leda till urlakning av tungmetaller, och att slam transporteras nedströms till andra vattendrag, berättar Martin Eneling, en av Sunnekretsens medlemmar.

– Hotade arter som exempelvis flodpärlmusslan kan drabbas, men även alla de andra vattenlevande arter som kan tänkas bo i vattendragen, säger han.

Prisad skogsvårdare

Martin Eneling äger själv cirka 50 hektar skog. I kontrast mot resterna av den skog som vi nu står i så brukar han den med naturvårdsfokus och hållbarhet som ledord. Något som han tilldelades Naturskyddsföreningens skogspris 2023 för.

– Jag försöker skapa och gynna naturvärden genom aktiva insatser, säger han.

Gruppen fortsätter att röra sig genom hygget. Fötterna sjunker ner i den breda jordväg som körts upp av skogsmaskiner.

Höstvinden får en ensam asp och de få björkar som lämnats kvar att vagga oroväckande. En mindre sälg har brutits av och ligger omkullkastad på marken.

– När man inte lämnar kvar flera lövträd eller tallar i grupp så kommer de eventuellt att falla ner av sig själva, de kan sällan stå emot stark vind när de står ensamma, säger Martin Eneling.

En järpe susar förbi mellan träden som gränsar till hygget. Några i gruppen berättar att de skymtat ett par älgar på en höjd, och ett lodjur i ett skogsområde en bit bort.

Spår av signalart

På en avbarkad stock noteras ett intrikat snirkelmönster. Det är ett tecken på att vågbandad barkbock levt här. Det är en signalart, vilket tyder på att skogen här hade höga naturvärden.

– Den hade kunnat leva vidare och frodas, men nu finns det inga träd kvar för den att flytta emellan.

Under inventeringens gång reflekterar Martin Eneling kring hur skogsbruket färgats av en ohållbar syn på skogen.

– En utbredd syn i dag är att skogen enbart finns till för att nyttjas av oss människor, och då blir det så här, säger han.

Inventeringen fortsätter uppe på ett krön i avverkningsområdet, där det räknas årsringar på tallstubbar. Det handlar om månghundraåriga träd.

Saknas sanktionsmöjligheter

Den tillsyn som Skogsstyrelsen genomförde i området ledde aldrig till något vitesföreläggande då markskadorna frivilligt åtgärdades av skogsbolaget. Vitesföreläggande rörande de uråldriga tallarna är inte aktuellt.

– Vi kan i efterhand inte göra något åt att träd med höga naturvärden har avverkats. För att vi ska kunna driva ett ärende krävs det att vi innan avverkningen har skrivit ett förbud mot avverkning, säger Anna Sundqvist från Skogsstyrelsens Värmlandsdistrikt.

Skogsbolag har en skyldighet att visa hänsyn när de avverkar skog, vilket ofta innebär att göra en naturvärdesbedömning innan en avverkning påbörjas.

– Tanken med det är att man ska kunna upptäcka om det till exempel finns gamla tallar med höga naturvärden i området, säger hon.

När detta brister har dock Skogsstyrelsen inga sanktionsmöjligheter. Något som Martin Eneling tycker är anmärkningsvärt.

”Det är en skam för Sverige”

– Inte i någon annan bransch hade detta accepterats. Råkar man till exempel riva ett k-märkt hus så kommer det inte ostraffat låtas passera. Det är en skam för Sverige att vi inte kan bevara vår natur. I stället utarmar vi den av ekonomiska intressen, säger han.

I Skogsstyrelsens tillsynsrapport framförs bland annat att ”Skogsbruksåtgärden avviker från rådande praxis vad gäller generell hänsyn i skogsbruket. Det uppdagades vid fältbesöket att i delar av den utförda avverkningen som Moelven Skog AB utfört, hade tallar så gamla som 400 år avverkats. Tallarna och den avdelning i vilket dessa avverkades inom, förmodas haft mycket höga naturvärden.”

Bengt Danielsson är miljö-processchef på skogsbolaget. Han förklarar att det under processens gång skett missar i flera steg, vilket lett till att fel träd har avverkats.

– Det vi gör först är att kolla i system som finns digitalt över nyckelbiotoper, och artportalen och liknande, om det syns någonting där. I det här fallet fanns det inget i systemen som signalerade att det skulle vara något kontroversiellt på platsen, säger han.

”Det är ju en miss från oss”

– Sen fanns det också en färsk grön skogsvårdsplan från 2022, och eftersom markägaren är FSC-certifierad (se faktaruta) så var det ett starkt underlag när vi gjorde naturvärdesbedömningen. I underlaget var de äldsta tallarna uppskattade till 125 år.

– Sedan var virkesköparen ute och gjorde en egen traktplanering. Denne noterade inte heller tallar så gamla som upp till 400 år. Även maskinförare ska kunna identifiera naturvärdesträd men har inte gjort det. Och det är ju en miss från oss. Det borde alltså ha upptäckts. Så kan man ju tycka i efterhand. Men man har inte gjort det helt enkelt. Och det är ju jäkligt olyckligt. Det är såklart så att de där tallarna skulle ju inte avverkas, säger han.

Hur ser ni till att detta inte sker igen? 

– Vi hanterar det i avvikelsehanteringssystem, där vi försöker reda ut vad som hänt och vad vi ska göra åt det. Dels har vi haft träff i fält med entreprenör om både markskadorna och det här då, och gått igenom en rad åtgärder. Vi har skrivit in tydligare i virkesköparens instruktioner att vid minsta tvekan så ska man borra i träden och räkna ålder.

– Vi har också ett internt system där vi pratar mycket om vad som gått snett och hur vi undviker att hamna i samma situation igen. Men min bedömning är att det inte var hela bestånd som har avverkats, utan enskilda naturvärdesträd. Vilket fortfarande i sig är väldigt olyckligt såklart, säger han. 

Svårt att kompensera för avverkade träd

Markskadorna har sedan Skogsstyrelsens tillsyn alltså åtgärdats vilket noteras under inventeringen, men det är svårt att kompensera för de avverkade tallarna enligt Moelvens miljö-processchef.  

– Möjligtvis kan död ved läggas ut, men skadan är ju redan skedd i det här fallet, jag vet inte om man kan göra så mycket mer, säger han.  

Har detta skett tidigare? 

– Det sker ju misstag ibland, men kanske inte exakt så här. Men att det har strukit med något naturvärdesträd, det tror jag ju att det har gjort tidigare utan att det har upptäckts, säger han.

Vad säger du om risken att de ensamma träd som lämnats kvar kan komma att fällas av vinden? 

– Det är ganska vanligt att ställa ut så kallade “evighetsträd” som är tänkta att växa in i nästa bestånd. Att friställda träd blir känsligare för vind, ja så är det förstås. Oftast så går det dock bra.