Igelkotten på Rödlistan

Vart femte år uppdateras Rödlistan, en tjock bok med listor på arter vars framtid ser mörk eller osäker ut. Den 15 april presenteras Rödlistan 2020 av Artdatabanken i Uppsala. Sveriges Natur fick en förhandstitt på däggdjurslistan.

− Nu har vi säkra siffror på att igelkotten minskar, säger Henrik Thurfjell som är ordförande i Artdatabankens expertkommitté för däggdjur.

Många har märkt att igelkottar syns alltmer sällan men de har inte inventerats systematiskt. Nu har Artdatabanken fått siffror från Svensk fågeltaxering som sedan 2010 noterar igelkottar under sina nattrutter. Underlaget är ganska litet men pekar på en kraftig nedgång. Ändå hamnar igelkotten i den lägsta hot­kategorin − ”nära hotad”.

− Minskningen skulle egentligen motivera en starkare klassning men arter flyttas i regel bara ett steg i taget på Rödlistan, förklarar Henrik Thurfjell.

Grävlingen ökar

Frågan är varför den minskar. Här behövs mer forskning men en av orsakerna är troligen att huvudfienden grävling har ökat. Andra förklaringar som har diskuterats är bekämpningsmedel eller någon okänd sjukdom. Även färre öppna komposter, rishögar och lövhögar kan spela in, tror Henrik Thurfjell.

− Rödlistningen väcker förhoppningsvis ett intresse hos forskare och allmänhet så att vi kan få fram säkrare svar på varför igelkottarna minskar.

Andra nykomlingar på rödlistan över däggdjur är östersjötumlare och skogshare. Skogsharen blir vit på vintern och konkurreras ut av fält­haren i ett varmare klimat. Vargen förflyttas till en starkare hotkategori, ”akut hotad”.

Men det går också bra för flera arter, poängterar Henrik Thurfjell.

− Både uttern och den naturliga kronhjortsstammen kommer förmodligen att trilla ur rödlistan 2025 om de fortsätter som nu. Många fladdermöss har också hamnat i lägre hotkategorier på årets lista.

Vilka är dina bästa igelkottsminnen? I den här Facebooktråden delar Naturskyddsföreningens Facebookvänner med sig av sina bästa stunder med det taggiga djuret.