Indisk miljörättsgrupp prisas för banbrytande kamp
Den indiska organisationen LIFE är ett gräsrotsinitiativ som använder juridik som verktyg för att stärka miljöskyddet i Indien. Den 1 december tar de emot Right Livelihood-priset i Stockholm. Sveriges Natur har träffat pristagarna.
De två advokaterna och vännerna Ritwick Dutta och Rahul Chowdhury grundade LIFE (Legal Initiative for Forest and Environment) år 2005 när insikten om hur få miljöjurister som fanns i Indien slog dem. Det tyckte att det behövdes en dedikerad miljörättsgrupp som kunde föra rättstvister på uppdrag av drabbade samhällen och människor. Sedan dess har organisationen tagit sig an ett tusental rättsfall över hela landet.
Från sitt huvudkvarter i New Delhi har de tagit sig till Stockholm för att ta emot Right Livelihood-priset som delas ut den första december. När Sveriges Natur träffar pristagarna på det lämpligt benämnda Victory Hotel har de hunnit upptäcka staden innan prisceremonin drar i gång.
– Den här sortens erkännande ger oss styrka och självförtroende, och visar att vi är på rätt väg. Även dem vi företräder får stärkt förtroende genom att närma sig några som kan föra deras sak framåt, säger Rahul Chowdhury om mottagandet av priset.
– Vi har hållit en ganska låg profil jämfört med många andra indiska organisationer, och aldrig gjort anspråk på beröm för några rättsfall eller segrar. Därför är vi glatt överraskade över att ha blivit globalt erkända, tillägger Ritwick Dutta.
”För sitt innovativa juridiska arbete som hjälper lokala samhällen att skydda sina resurser och stärker miljöskyddet i Indien” mottar LIFE priset, lyder motiveringen från Right Livelihoods jury. Ritwick Dutta räknar upp organisationens uppdrag som består av tre huvudsakliga pelare: Att underlätta och stärka tillgången till information, medborgarnas rätt till deltagande och beslutspåverkan samt tillgång till rättslig prövning.
– Alla frågor vi tar oss an har en miljömässig koppling. Bland dem prioriterar vi ekologiskt sårbara och hotade områden, oavsett om det gäller kust, skog eller berg. Vi prioriterar även utsatta samhällen och försöker främja det vi kallar miljödemokrati i rättsstaten, säger Ritwick Dutta.
Vunnit över brittiskt gruvföretag
Ett rättsfall som LIFE framgångsrikt drivit var mot det brittiska gruvföretaget Vedanta som planerade en bauxitgruva i delstaten Odisha. Företaget fick inget tillstånd av Indiens högsta domstol eftersom samtycke från det lokala samhället krävdes.
– Från början bestämde vi oss för att bara ta rättsfall för samhällets svagare sektion. Vi tar inga ärenden från staten, säger Rahul Chowdhury.
LIFE sätter individen i fokus och driver i princip bara rättstvister när det kommer in en lokalt anknuten röst, förklarar Ritwick Dutta.
– Tidigare utkämpades de flesta fallen av icke-statliga miljöorganisationer. Vi ändrade dynamiken och gjorde berörda individer till petitionärer. I 95 procent av fallen har vi företrätt bönder, fiskare, herdar eller någon annan som är direkt påverkad av miljökonsekvenser, säger han.
En policy organisationen har är att inte avslå ärenden som är för miljöns skull. Har samhällsgrupper eller individer de företräder inte de ekonomiska resurserna som krävs för rättstvisterna tar de sig an fallen ändå.
– Vi måste vara den grupp i världen som förlorat maximalt antal fall, påpekar Rahul Chowdhury.
– Men även om vi förlorar 80 procent av fallen skulle vi under ett år med 100 rättsfall få 20 segrar. Domarna för dessa gör att frågorna uppmärksammas i medier och rörelser byggs upp. Det finns många fördelar bortom rättssalens fyra hörn, tillägger Ritwick Dutta.
En miljon kronor
Prispengarna på en miljon kronor har ännu inte hunnit få ett specifikt ändamål, men Ritwick Dutta och Rahul Chowdhury har bestämt sig för att att de ska gå till någonting samordnat inom organisationen, möjligen ett helt nytt initiativ.
– Vi har sökt vägledning och idéer. Efter prisutdelningen är planen att åka tillbaka till Indien och ha ett möte med några nyckelpartners i vårt arbete för att bestämma var summan behövs allra mest, berättar Ritwick Dutta.
Framöver kommer organisationen skifta riktning en aning. De vill fokusera mer på rättsprocesser som bygger på Indiens klimatåtaganden, särskilt kring resiliens och anpassning. Större skogsarealer, skydd av kusten och klimatsäkring av infrastruktur är några åtgärder de nämner som kritiska. Även lagarna måste reformeras, förtydligar Ritwick Dutta, som liknar dagens möjlighet att hantera klimatförändringar juridiskt vid att designa en missil med hjälp av en skrivmaskin.
– Indiens nettonollåtagande är 2070, men studier visar tydligt att städer som Mumbai, Calcutta and Chennai kommer vara under vatten vid 2050. Klimatförändringarnas effekter kommer bli allvarliga, och det är oerhört viktigt att Indiens domstolar erkänner klimatförändringarna som en nuvarande katastrof och nationell nödsituation, säger han.