Inget totalstopp för ålfiske i EU
Det blev inget totalstopp för ålfiske när EU:s fiskeriministrar förhandlade i natt. De beslut som togs anses inte tillräckliga för att återställa den akut hotade arten.
Kommissionens förslag till ett ålfiskeförbud fick inte stöd hos fiskeriministrarna men flera andra åtgärder utlovas under det kommande året. Bland annat ska ett fiskestopp införas under tre månader när ålen vandrar ut i havs. Men löftena är långt från tillräckliga, enligt en samstämmig kör av bedömare.
– Man räddar inte någon ål med det här, säger en förhandlare som deltagit i nattmanglingen innan beslutet togs till Sveriges Natur.
Ålbeståndet är akut hotat. Enligt forskares bedömningar kvarstår endast mellan en och tio procent av beståndet, jämfört med nivåerna runt 1950-talet. Men trots flera nödrop och efterföljande löften om åtgärder de senaste åren har den mystiska arten, som vandrar mellan Sargassohavet och de europeiska vattnen under sitt liv, inte kunnat återhämta sig.
Under hösten har frågan klättrat än en gång på den politiska agendan. EU-kommissionen la i slutet av sommaren fram ett förslag på ett ålfiskeförbud i Östersjön. Men det möttes av kraftiga protester. ”Varför ska bara vi ta smällen, när fisket sker i hela unionen” sa de flesta länderna runt innanhavet. Kommissionen fick istället ett nytt uppdrag, och la fram ett till fiskeförbudsförslag i början av november för alla hav utom Medelhavet. Men det slängdes också i skrivbordslådan av fiskeministrarna. Ministrarna landade istället i att det ska införas fiskestopp under tre valfria månader under perioden september till januari. Men stoppet gäller bara fiske till havs av ål över tolv centimeter, så effekten bedöms vara mycket liten i ett europeiskt perspektiv, där fisket av den större ålen främst sker i nationellt vatten, utom i Östersjön.
Ansträngningarna anses dock inte ha varit förgäves. Det anser i alla fall i Andrew Kerr vid Sustainable Eels Group. Han säger att det var ett smart drag av kommissionen att lägga fram förbudsförslagen som alternativ, även om de inte skulle gå igenom.
– Genom att ha lyft frågan får ministrarna börja ta ansvar för sin politik på området. Det är nämligen väldigt många länder som inte följt det som de utlovat att göra för att återställa ålen.
EU:s medlemsstater har egentligen i uppdrag att sätta upp och följa förvaltningsplaner för hur beståndet av den europeiska ålen ska återhämta sig. Men sedan den lagen infördes 2007 har det varit svårt att se något stort resultat. Beståndet har inte återhämtat sig, snarast tvärtom. Vid sidan av det legala fisket har också ett illegalt fiske vuxit fram. Enligt uppskattningar exporteras nu fyra gånger mer ål illegalt än vad som fiskas legalt, främst till Ostasien.
– Detta trots att det finns ett förbud mot export. Ett till förbud hade därför kunnat ses som ett ytterligare steg i hyckleriet kring ålen, säger Andrew Kerr, som menar att befintlig lagstiftning hade varit ett bra första steg, om den hade efterlevts.
Nils Höglund vid Coalition Clean Baltic anser dock att det inte räcker med att redan beslutad lagstiftning.
– Det behövs en skräpning av reglerna och samordningen behöver bli bättre. Annars blir det bara så att vissa länder kanske gör vissa åtgärder, medan andra skördar frukten. Det har exempelvis skett i Östersjön, där Litauen exempelvis haft ett fiskestopp som leder till att ålen kan migrera. Men när de kommer till Öresund så blir de bara uppfiskade av fiskare från Danmark och Sverige.
För svensk del bedöms fiskestoppet under tre månader kunna få en viss effekt. Det skulle kunna innebära en begränsning med omkring 35 procent, enligt uppskattningar från Regeringskansliet.
Läs mer: Snabb återhämtning med fiskeförbud
Nästa år finns det dock ytterligare en chans till förbättring. Då sker nämligen en översyn av de åtgärder länderna genomfört till följd av ålförordningen. Kommissionen lovade också vid mötet att deras politik på området ska utvärderas externt, för att se om ytterligare skärpningar av reglerna bör göras.
Andrew Kerr efterlyser ett helhetsperspektiv, där även andra lagstiftningar tas in.
– Det är verkligen inte bara fisket som påverkar beståndet. Enligt svensk forskning dör runt 30 procent av ålarna av vattenkraftverksturbiner, och många fler också till följd av andra mänskliga verksamheter. Just nu blockerar vi exempelvis omkring en miljon av vandringsvägarna för fisk i Europa. Så länge som vi inte återställer dem så kommer ålbeståndet inte att kunna återhämta sig, säger Andrew Kerr.
Arbetet med att utvärdera vandringsvägar har redan dragit igång på vissa platser, såsom i Sverige.
De länder som främst behöver öppna vattenvägarna är Frankrike, Spanien och Portugal, enligt Andrew Kerr. Han anser även att det inte har gjorts tillräckligt för att ta tag i hindren från vattenkraften i bland annat Sverige.
– Vi finner oss nästan på ändstationen där vi utrotat arten, men nu får vi en sista chans. Gör vi en ordentlig översyn och fortsätter det politiska arbetet nästa år så kan vi nog se resultat snart.
Läs mer: Dödläge för ålen