Insekter – protein med problem

I en anspråkslös källarvåning i Uppsala gör lysrören i taket sitt bästa för att lysa upp de mörka korridorerna. Åsa Berggren stannar utanför en dörr och uppmanar oss att lyssna noga. Först hör vi inget alls, men sedan blir ljudet tydligare. Inifrån rummet hörs ett svagt visslande.

– Det låter som en försynt liten fågel. Visst är det fint? säger hon och kliver in i labbet.

Åsa Berggren är professor i ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Ingen annan gör det hon gör. Var och varannan vecka får hon telefonsamtal från människor runt om i världen som vill fråga henne om råd.

På andra sidan dörren bor en samling hussyrsor. Det vi hörde var hanarnas parningssång. Här inne lyser starka lampor och den tropiska värmen slår emot oss. Hussyrsorna lever i rymliga lådor som påminner lite om hamsterlådor. Förutom mat och vatten har varje syrsa också tillgång till ett litet gömsle att krypa in i.

– Runt om i världen odlas insekter i stora hangarer. Det har blivit en jätteindustri, men det mesta är fortfarande helt okänt. Vi vet inte ens hur insekterna mår och hur tätt de ska leva. Det är egentligen otroligt för när det gäller kor, grisar och kyckling har vi en strikt djurhållning och har koll på allt in i minsta detalj, säger Åsa Berggren.

Klimatsmartare alternativ till kött

I stora delar av Asien, Afrika och Latinamerika är insekter en självklar del av kosten. Även i västvärlden lyfts insekter fram som ett klimatsmartare alternativ till kött. Inom EU är det fortfarande förbjudet att sälja insekter som livsmedel. Lagen har dock varit otydlig och full av kryphål. I Sverige har man stått fast vid ett förbud, men i länder som Nederländerna, Belgien, Danmark och Finland har man tolkat det som fritt fram.

Trots intresset är det få forskare som engagerat sig i ämnet. Åsa Berggren och hennes kollegor är ensamma om att forska med hållbarhet i åtanke. De är också ensamma om att undersöka hur sjukdomar sprids mellan insekterna.

– Vi har id-märkt syrsorna för att hålla reda på vem som är vem. Då kan vi också studera deras beteende. Varje hussyrsa har två färgglada prickar på halsskölden.

När syrsorna fått mat går Åsa Berggren upp en våning. Hon skruvar försiktigt av korken till en liten flaska med vit färg. Det ser ut som nagellack, men det är en giftfri specialfärg. Ytterligare två honor behöver märkas innan de kan flytta ner till de syrsor vi just träffade. För att de båda syrsorna inte ska hoppa iväg under märkningen har hon tillfälligt kylt ner dem några grader.

– Att vi valde att jobba med just hussyrsa är ingen slump. Den är lättodlad och har bra näringsvärden. Den har funnits i Sverige i flera hundra år, vilket gör att den inte riskerar att bli en invasiv art. Dessutom har smaken rankats som en av de bästa när man testat syrsor, säger hon.

Än så länge har hon och hennes kollegor främst studerat djur från vilda populationer. Kommersiella hussyrsor föds upp i stor skala för att sedan säljas till zoobutiker som reptilföda. Åsa Berggren visste redan tidigt att de behövde två separata labb för att hålla isär djuren. De köpta hus­syrsorna tenderar nämligen att bära på ett mycket smittsamt virus.

– Alla hussyrsor vi har köpt har haft viruset. Jag trodde inte det skulle vara så illa. Förutom viruset har vi också hittat salmonella och E.coli­bakterier. Det vill man ju kanske inte heller mata sina husdjur med, men det är nog inte så många zooaffärer som vet att syrsorna är sjuka. De levereras i gigantiska plastbackar och det är ingen som räknar dem. Om några dör samtidigt som populationen också växer är det inte så lätt att märka det. Jag vet att det finns folk som köper både syrsor och mjölmaskar från zoobutiker och odlar upp och äter själva. Det är en fin tanke, men det medför stora risker, säger hon.

Hussyrsor mer orädda

Forskarna studerar också hur insekterna beter sig. Till sin hjälp har de ett special­designat beteendelabb. Hittills har de till exempel sett att vissa hussyrsor är mer orädda än andra. Det tycks också finnas skillnader mellan könen.

Åsa Berggren är övertygad om att insekter som exempel­vis mjölmask och hussyrsa kommer att bli tillåtna som människoföda i EU. Det välkomnar hon. Hon konstaterar att insekterna på många punkter är mer hållbara än annat kött. Men helt okomplicerat är det inte.

– I fjol blev det stor uppmärksamhet när vi påpekade att insektsindustrin inte automatiskt blir hållbar bara för att den är lovande. Fodret står för en stor del av miljö­belastningen inom djurhållning. Då tycker vi att det är viktigt att till exempel använda blommande växter som rödklöver som också gynnar pollinatörer. I Sverige finns ett genuint intresse från både forskare och företagare. Där tror jag att vi har ett försprång.