Intensivt jordbruk hotar biologisk mångfald

I decennier har ett alltmer intensifierat jordbruk utarmat den biologiska mångfalden. Jakten på billigare mat har samtidigt lett till att lantbruksföretag runtom i landet lagt ner.

Det är utgångspunkten för Naturskyddsföreningens och Ekologiska lantbrukarnas nya rapport. Där beskrivs hur matsystemet som rått det senaste seklet bland annat inneburit större odlingsfält och mer användning av konstgödsel och bekämpningsmedel. Cirka 1 600 arter i det svenska jordbrukslandskapet är rödlistade. Det handlar bland annat om fåglar, insekter och smådjur i matjorden.

Samtidigt har många lantbruk i områden med skog eller i gränslandet mellan skog och slätt tvingats lägga ned. Det har bland annat lett till att tidigare artrika betesmarker vuxit igen. Sinande variation bland både arter och lantbruk gör också att de långsiktiga förutsättningarna för en stabil matförsörjning försämras, skriver organisationerna.

– Jordbrukskrisen och förlust av biologisk mångfald är två sidor av samma mynt, säger Pim Bendt, enhetschef för odlingslandskap på Naturskyddsföreningen.

Matsystemet skulle bli mer hållbart om jordbrukspolitiken främjade blandad markanvändning i landskapet, djurhållning baserad på gräs och restprodukter och bättre stöd för för naturvårdande åtgärder, samtidigt som en mångfald av företag gynnas.

Livsmedelsstrategin uppdateras

Därför vill organisationerna nu att Sverige ska införa en ny, bredare strategi för hållbar livsmedelsproduktion. Naturskyddsföreningen och Ekologiska lantbrukarna föreslår bland annat att lantbrukare borde få fullt betalt för de miljönyttor som de bidrar till.

Sveriges nuvarande livsmedelsstrategin sträcker sig fram till 2030 och bearbetas just nu av regeringen. Fokus ligger på att öka produktion och självförsörjande.

– Jag vill att Livsmedelsstrategi 2.0 ska stärka den svenska livsmedelsproduktionen. Ett livskraftigt land med god självförsörjning behöver lantbrukare, en stark livsmedelsindustri och en framåtsyftande dagligvaruhandel. Svensk mat är god, klimatsmart och skapar jobb i hela landet, sa landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) i februari.

Många av de svenska jordbruksbestämmelserna och stöden styrs från EU. Av unionens hela budget går 40 procent till den gemensamma jordbrukspolitiken CAP. Som Sveriges Natur tidigare rapporterat om kritiserar miljöorganisationer CAP för att gynna storskaliga, rika lantbruk med stor påverkan på både klimat och biologisk mångfald.

I Sverige brukas bara 20 procent av jordbruksarealen ekologiskt, en andel som minskat något senaste åren. En granskning av Sveriges Konsumenter visar att handeln dessutom blivit sämre på att kampanja för ekologisk mat i takt med att samhällsekonomin förändrats, vilket dragit ned ekoförsäljningen.