Den amerikanska havsborstmasken Marenzelleria neglecta är en högriskart. Foto: Camilla Bollner/Azote
Invasiv havsborstmask ställer till med dyr röra
En objuden gäst har åkt snålskjuts till Östersjön där den kan kosta oss mångmiljardbelopp. Denna havsborstmask hör till toppskiktet på Artdatabankens nya lista över arter som ställer till skada i Sverige.
Artdatabanken har tagit fram en riskbedömning av 1033 främmande arter i Sverige, läs mer om den nya listan här. En av högrisk-arterna är den amerikanska havsborstmasken Marenzelleria. Den upptäcktes 1985 i södra Östersjön och under början av 2000-talet hittades den i Umeå. Denna invasiva havsborstmask, som antas ha rest med barlastvatten, gräver djupare än inhemska arter och finns i stort antal. Grävandet syresätter bottnensedimentet och fosfor som låg bundet där kommer upp i vattnet igen. Bara detta enda artkomplex ökar återcirkulationen av fosfor med mellan två och fyra procent varje år.
Döda bottnar
Tillsammans med kväve är fosfor det huvudsakliga näringsämnet som bidrar till övergödning. Övergödningen, framför allt fosfat, leder i sin tur till ökade mängder blågröna alger och växtplankton som senare dör, sjunker och bryts ner av bakterier. Nedbrytningen kräver syre och om den är för omfattande orsakas syrebrist, som ger döda bottnar.
Havsborstmaskens närvaro ökar alltså kostnaden för att minska mängden fosfor i Östersjön. Kompensationen för havsborstmaskens återcirkulation av fosfor, genom intensifierade reningsåtgärder för bland annat jordbruk, industri och reningsverk, beräknas kosta Östersjöregionerna sammanlagt 1756 miljarder kronor över ett spann på 60 år, enligt Naturvårdsverket. Från en mer positiv synvinkel kan man däremot påpeka att havsborstmasken ökar den biologiska mångfalden på de artfattiga djupa bottnarna, och kan möjligen utgöra mat åt andra djur såsom fisk. Marenzelleria är en av cirka 140 främmande arter i Östersjön.
