Lägre klimatutsläpp hjälper hållbarhetsmål
Det finns väldigt många synergier mellan utsläppsminskning och hållbar utveckling. Det säger FNs klimatpanel IPCC:s rapport som släpptes den 8 oktober. Att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader skulle leda till att lösa många av de globala hållbarhetsmålen. Och tvärtom – satsningar på hållbar utveckling skulle ge klimatåtgärder på köpet.
Vid FNs toppmöte den 25 september 2015 antog generalförsamlingen resolutionen Agenda 2030. Agenda 2030 listar 17 globala hållbarhetsmål och 169 delmål som världen hoppas uppfylla till år 2030.
Målen är:
- Ingen fattigdom
- Ingen hunger
- Hälsa och välbefinnande
- God utbildning för alla
- Jämställdhet
- Rent vatten och sanitet
- Hållbar energi för alla
- Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
- Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
- Minskad ojämlikhet
- Hållbara städer och samhällen
- Hållbar konsumtion och produktion
- Bekämpa klimatförändringarna
- Hav och marina resurser
- ekosystem och biologisk mångfald
- Fredliga och inkluderade samhällen
- Genomförande och globalt partnerskap
Synergier och målkonflikter
Förra veckan presenterade FN:s klimatpanel IPCC de åtgärder som behöver genomföras för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader.
Flera av åtgärderna överensstämmer med vad som krävs för att uppnå de globala hållbarhets- och utvecklingsmålen.
– Att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader istället för två grader skulle minska utmanande effekter på ekosystemen, människors hälsa och välbefinnande, vilket gör det lättare att uppnå FN: s hållbarhetsmål, säger Priyardarshi Shukla, medordförande för IPCC:s arbetsgrupp III, i ett pressmeddelande.
Om man begränsar uppvärmningen till 1.5 grader förväntas det minska antalet människor som drabbas av svält, vattenbrist och sjukdomar. Det förväntas också att leda till att färre drabbas av översvämningar och torka. Utmaningar med mat- och vattentillgångar i fattiga länder förväntas bli mindre vid 1,5 graders uppvärmning. De socioekonomiska förlusterna väntas bli mindre vid 1,5 grader (8% av BNP per capita) jämfört med två graders uppvärmning (13% BNP per capita).
Rapporten pekar på att satsningar på hållbar utveckling möjliggör den omställning av samhällen och system som krävs för att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader.
År 2050 väntas runt 70 procent av världens befolkning bo i städer, vilket leder till energibehovet kommer öka. Författarna till rapporten lyfter därför fram behovet att anpassa stadens energisystem till den utvecklingen. Ren energi, smarta elnät och energieffektivisering i städer skulle ha en stor inverkan på att begränsa utsläppen.
Det finns några målkonflikter mellan klimatanpassning och de globala hållbarhetsmålen. Det gäller framförallt markanvändningen. Om vi behöver använda oss av negativa utsläpp genom exempelvis koldioxidsänkor, så är inte den marken tillgänglig för livsmedelsproduktion. Det totala antalet möjliga synergier överstiger dock antalet målkonflikter.
Fortfarande risker med 1,5 grader
Rapporten framhåller att 1,5 graders uppvärmning utgör en stor risk för många samhällens möjlighet till en hållbar utveckling jämfört med dagens uppvärmning på drygt en grad. 1,5 graders uppvärmning riskerar att leda till brist på mat, högre matpriser, inkomstbortfall, förlorade försörjningsmöjligheter, negativa hälsoeffekter, och befolkningsförflyttningar.
Den säger också att de som kommer drabbas värst av uppvärmningen är jordbrukssamhällen, kustsamhällen, ursprungsbefolkningar, fattiga i afrikanska städer, människor och ekosystem i Arktis och små önationer.