IPCC-rapport om smältande isar ger ökat tryck till klimatförhandlingarna
Den senaste rapporten från IPCC om haven och smältande isar blir ett ytterligare tillägg till ett år där trycket på ökade ansträngningar från politik och näringsliv ökat alltmer. Det menar forskare som följer FN:s klimatförhandlingar.
I FN:s klimatpanels senaste rapport blir det tydligt vilka konsekvenser som vi väntar i havs- och isberoende miljöerna om de eskalerande klimatförändringarna inte bromsas. Förutom att låglänta länder och bosatta områden kommer att drabbas omfattande av havsnivåhöjningar, hotas också bland annat dricksvattenförsörjningen kraftigt av smältade isar i bergsområden.
Rapporten är den andra specialrapporten på bara någon månad från FN:s klimatpanel IPCC, och den tredje på ett år. Kunskapsläget inför de kommande klimatförhandlingarna i Chile i höst är därmed omfattande.
LÄS MER: Sverige och Brasilien protesterade gemensamt mot IPCC-rapport
Utlovat höjda åtaganden
Det är dock inte bara ett stärkt kunskapsläge som sätter ytterligare tryck i de politiska förhandlingarna, menar Mathias Fridahl vid Linköpings universitet.
Att 66 länder i veckan annonserat att de ska ta fram netto-nollutsläppsmål vid det extrainkallade klimatmötet i New York bidrar också. Lägg därtill till att 59 parter, däribland Kina, Indien och EU, också har utlovat höjda åtaganden inom Parisavtalet under nästa år.
– För varje land som tar på sig ambitiösare åtaganden, sätter man press på de länder som inte säger något och de som står och vacklar. Och om man tänker sig någon sorts omvärldsbevakning, är det ju också så att ju fler länder som tar på sig en viss typ av åtaganden, desto fler får faktiska nackdelar av att inte följa med på det här tåget, säger Mathias Fridahl, som följt klimatsamtal inom FN:s klimatkonvention UNFCCC under flera år.
LÄS MER: Sverige åker till New York med höjt klimatbistånd i bagaget
Fridays for Future
Ovanpå dessa tecken så bidrar också Fridays for Future-rörelsens omfattande protester, framsteg inom både sjöfarts- och flygsektorns samtal om deras klimatåtaganden och nya steg tagna inom Montrealprotokollet för att begränsa användningen av klimatskadliga gaser till att trycket öka ytterligare på de som vacklar.
– Det rör sig ju i en slags positiv riktning, som inom några år förhoppningsvis också får stort genomslag i utsläppsminskning och faktiskt politik, fortsätter Mathias Fridahl, till vardags universitetslektor vid den tvärvetenskapliga institutionen TEMA.
LÄS MER: Miljontals ungdomar i skolstrejk för klimatet
IPCC:s rapporter har ”haft bra tajming”
Även om det kanske inte är många nya slutsatser i rapporten i sig. I och med att IPCC sammanställer det samlade vetenskapliga underlaget för tillfället på området, påstås rapporterna ofta fungera som ett påtryckningsmedel i klimatförhandlingarna.
–Det är också så att IPCC tidigare har haft bra tajming på rapporterna inför stora förhandlingsrundor mellan länderna i FN:s klimatsamarbete, säger Mathias Fridahl.
Den första IPCC-rapporten skrevs bland annat utifrån ett mandat om att extrahera fram byggstenar till en klimatkonvention. Sedan har det också kommit nya rapporter inför Kyotoprotokollets slutförhandlingar, samt vid tidpunkten för att enas om mandatet till de stora förhandlingarna i Köpenhamn och inför det avgörande Paris-mötet.
Den första IPCC-rapporten skrevs utifrån ett mandat om att extrahera fram byggstenar till en
– Det sägs att rapporterna har givit progressiva stater skjuts i förhandlingarna. Detta i och med att de då kan säga i förhandlingarna att ”Vi är överens om kunskapsläget” och ”Vi har ju signerat det här i olika IPCC-sammanhang”, så kan de säga att ”Vi vet nu att det här är allvarligt och nu måste vi agera”. Det hade nog varit svårare att göra utan IPCC, även om det är ett kontrafaktiskt resonemang, säger Mathias Fridahl.
Saudiarabien och USA fortsatte protestera
Men situationen kan också bli som i Katowice förra året. Där fortsatte bland andra Saudiarabien och USA, som inte hållit med om slutsatserna i rapporten i IPCC-sammanhang, protestera mot slutsatserna även på plats i vid UNFCCC-förhandlingarna.
– Men det är inte det normala, säger Mathias Fridahl.
LÄS MER: Nu lämnas regelboken för klimatavtalet till politiken
Den här gången ska dock protesterna ha varit färre inför det underlag som de 104 medförfattarna inom IPCC lagt fram. Enligt de uppgifter som läckt från slutsamtalen i veckan i Monaco, där världens länder fått kommentera ”sammanfattningen för beslutsfattare”, ska det främst ha varit Saudiarabien som protesterats mot att det gjorts alltför stora sammankopplingar mellan ”havsrapporten” och de två tidigare rapporterna som presenterats det senaste året, nämligen rörande markanvändningsrapporten och 1,5-gradsersrapporten.
”Praktiskt att inte bråka om kunskapsläget”
Förhoppningsvis behöver därför inte de politiska förhandlarna ägna energi åt att diskutera kunskapsläget vid de kommande klimattoppmötena i Chile och Skottland.
– Det är ju praktiskt att inte behöva bråka om kunskapsläget. Skulle man sitta vid klimatförhandlingarna och bråka om ”vad klimatförändringarna är” och ”vad som är farligt och inte farligt”, skulle förhandlingarna mycket enklare haverera. Det är ju redan idag tillräckligt svårt att svara på frågan ”Vad vi ska göra åt kunskapsläget?”, fortsätter Mathias Fridahl.
Läs mer: Nya IPCC-rapporten: ”Värre än vi trott”