Kamp om klimatet i EU

Med ett nytt Europaparlament på plats 2019 kunde även en ny EU-kommission tillträda med en ny ordförande i spetsen, den tyska kristdemokratiska politikern Ursula von der Leyen. Hon lovade en klimatlag, en grön giv och en rättvis omställning för alla.

– Mobiliseringen med Greta Thunberg påverkade hela det politiska samtalet, säger Malin Björk, Europaparlamentariker för Vänsterpartiet.

Hon började 2019 sin andra mandatperiod i Europaparlamentet, i miljöutskottet där hon inte hade suttit under den första perioden.

– Många av oss kände att här kommer vi att kunna påverka på allvar. Så för mig var det viktigt att få en plats i miljöutskottet.

Påverka hur?

– Mobiliseringen gjorde det tydligt att förändringen som krävdes var av större och mer strukturell art än vad som tidigare hade varit fallet.

Läs också: Så röstade de svenska EU-parlamentarikerna
Läs också: Klimat och miljö på efterkälken i EU

Ville se förändring av miljöutskottet

Fast miljöutskottet behövde då bli bredare, tycker Malin Björk. Det fanns förvisso specialistkunskaper inom miljö- och klimatområdet, men utskottet sågs som tekniskt.

– Där samlades ingenjörer medan jag menade att det finns en poäng i att även samla samhälls-, natur- och hälsovetare och ekonomer för att få större bredd och politiskt djup. Mer tyngd i klimatfrågorna.

Saknades kunskap

Miljöpartisten Pär Holmgren var å sin sida helt ny i parlamentet 2019, med lång erfarenhet som tevemeteorolog, naturvetare och klimatspecialist. Han såg något annat än Malin Björk.

– Jag slogs av att det inte fanns så mycket kunskap, säger han.

Enligt honom var kunskapsbristen stor i både partigrupperna och i miljöutskottet.

– I debatter och utfrågningar märkte jag ett enormt glapp mellan vad man sa och förstod. Tyvärr är det inte många med min bakgrund som går in i politiken.

Pär Holmgren lade därför mycket tid på att höja kunskapsnivån och öka förståelsen för komplexiteten i klimatfrågan.

– Inte minst har jag fått den gröna gruppen att förstå innebörden av ett klimatnödläge, hur extremt allvarligt läget är.

30 000 lobbyister i EU

En annan grupp som försökte påverka klimatpolitiken var lobbyisterna. Enligt organisationen Corporate Europe Observatory lär det finnas runt 30 000 lobbyister i EU.

– Bilindustrin är ett tydligt exempel, säger Pär Holmgren.

En annan stor aktör är Copa-Cogeseca, som på hemsidan beskriver sig som Europas jordbrukares samlade röst.

– Det är en lobbygrupp som skärpt tonen och skyller mycket av problemen inom jordbrukssektorn på miljö- och klimatpolitiken.

När Malin Björk reflekterar över lobbyismen pekar hon på en rad korruptionsskandaler: Lux Leaks 2014, Paradisläckan 2021 och Qatargate 2022.

– Att de avslöjas är det bästa motgiftet. Folk är i dag mer medvetna om lobby­ismen.

Vad har förändrats?

– Vi parlamentariker ska bättre redovisa vilka vi träffar.

Hon anser att Europaparlamentet är den mest öppna av EU:s alla institutioner.

– Du kan se hur jag röstat och vilka ändringsförslag jag lagt. Det finns en transparens i parlamentet som inte finns i kommissionen eller Europeiska rådet. Där är risken större att krafter som inte ska ha en stor roll ändå får det.

Hur gör du själv för att påverka klimatpolitiken?

– Jag jobbar med miljörörelsen och civilsamhället, har kontakt med parlamentariker från andra politiska grupper. Jag informerar, har samtal och möten för att få en majoritet för förslag i utskottet, säger Malin Björk.

Tror hon sig kunna påverka de tyska sossarna, som är många, så lägger hon krutet där.

”Man måste driva på”

– Så ska man jobba som parlamentariker. Man kan inte sitta och tänka: jag har lagt ett jättebra ändringsförslag. Man måste driva på.

Men till syvende och sist handlar det också om pengar. Hon tycker att EU präglas av industri- och företagslobbyism.

– De som inte är vinstdrivande har lite mer uppförsbacke, säger Malin Björk.