Två isbjörnar som slåss.

Kampen i isriket

På få andra platser i världen syns effekterna av klimatförändringarna så mycket som på Svalbard. För övärldens alla arter är varje dag en kamp för att anpassa sig till krympande isar och mindre snötäcke.

De mäktiga, spetsiga fjällen ovan mörkblått hav. De vidsträckta vyerna med mil efter mil av rå och orörd natur. Det karga, hårda klimatet och de blåskimrande glaciärerna gör Svalbard till en unik plats. För att leva under de speciella förutsättningarna här har växter och djur anpassat sig under tiotusentals år.

Svalbard är hem åt en mängd fåglar, framför allt under sommaren då de kommer hit för att häcka och föda upp sina ungar. Här finns även valar, valrossar, sälar, svalbardrenar, den charmiga fjällräven och isens konung – isbjörnen.

En värld i förändring

Det är mäktigt att uppleva dessa djur i sitt isrike, men det är en värld i förändring. Temperaturerna i Arktis har ökat dubbelt så snabbt som i resten av världen de senaste 50 åren. Havsisens utbredning minskar och så även snötäcket både på is och land. Följden blir att livsmiljöerna för arterna krymper, försvinner och förändras i snabb takt och gör det svårt för exempelvis isbjörnar, valrossar och sälkutar att anpassa sig.

Som naturfotograf blir man på Svalbard ögonvittne till hur snabbt klimatförändringarna sker. Det blir tydligt hur landskapet förändras från år till år.

Glaciär och berg på Svalbard
En värld av is. Ungefär 60 procent av Svalbard är täckt av glaciärer.
en valross ligger på ett isflak.
En valross har tagit en tupplur ovanpå ett isflak och kikar blygt fram. Valrossarnas betar kan bli upp till en meter långa och en fullvuxen hane kan väga uppemot 1 000 kilo.
En död isbjörn på Svalbard.
En ung isbjörn som strandat på Spetsbergens sydkust. Troligtvis har den svultit ihjäl då den inte kunnat ta sig till packisen för att jaga.
En grissla står på en liten avsats på en klippvägg.
Under sommaren häckar mängder av fåglar på Svalbard. Här är en spetsbergsgrissla på en bergssida.
En svalbardren.
Svalbardrenen är en vildren som bara finns på Svalbard och är mindre, har kortare ben och tjockare päls än sina släktingar på fastlandet.
Närbild på isen i en glaciär.
Glaciärerna ändrar ständigt färg och form. Allteftersom isen pressas samman minskar luftbubblorna i isen vilket bidrar till att mindre ljus reflekteras. Färgen på isen säger en del om dess ålder.
En vit fjällräv är ute och går.
Fjällräven, eller polarräven som den även kallas, är väl anpassad för det hårda livet i Arktis. Man ser dem oftast längs Svalbards stränder där de jagar fåglar eller stjäl ägg.
En isbjörn rullar på rygg med tassarna upp i luften.
Mätt och nöjd efter att ha ätit det mesta av en säl passar denna isbjörn på att bada och sedan rulla sig i snön innan den lägger sig för att sova bakom några stora isblock.
En ismås flyger
Den kritvita ismåsen kategoriseras som nära hotad. Den ses oftast vid packisen och håller sig gärna nära isbjörnar för att kunna äta deras rester. Att den håller på att försvinna beror troligen på klimatförändringar, miljöförstöring samt jakt och övriga mänskliga intrång i häckningsområden.

Klimatkrisen genom linsen

Porträttbild av Frida Hermansson i skogen.
Frida Hermansson har haft ett intresse för djur och natur i många år. Foto: Privat.

Frida Hermansson har alltid tyckt om att uttrycka sig i bild. Hon är uppvuxen i en konstnärlig familj, men i stället för penseln blev kameran hennes verktyg.

– Jag har älskat djur och natur sedan barnsben och i kombination med mitt fotointresse föll allt på plats. Jag rör mig mycket ute och tycker om att förmedla det jag upplever, säger hon.

Frida Hermansson arbetar som formgivare och art director. Hon är också delägare i ett reseföretag inom ekoturism.

Företaget arrangerar även fotoresor.

– Jag gillar Svalbard, Island och Nordnorge. Det är något med de karga landskapen, dramatiska bergen och vildmarkskänslan. Det går ibland ett par år mellan resorna och skillnaderna över åren är ofta stora. Där det var glaciärer och permafrost förr är det i dag lerpölar och hål i marken. Det går väldigt snabbt.

Gilla, dela och diskutera våra artiklar på Facebook Följ oss på Facebook