Känsligt när EU ska ta ansvar för att stoppa skövlingen

Sent om sider har EU-maskineriet börjat ta fram en samlad strategi för hur EU ska minska sin roll som pådrivare för avskogningen globalt. Men EU-kommissionen verkar ha svårt att hitta passande verktyg.
– Det är inte lätt att hitta metoder för hur det ska ge effekt, säger en förhandlare som följt samtalen på EU-nivå.

EU har stor ansvar för global skövling

Faktum är dock klart. EU är den största importören av produkter som kopplas till skogsskövling och utarmning av biologisk mångfald. Därmed sitter EU på en stor del av ansvaret för den skövling som sker globalt. Mellan 1990 och 2008 bidrog medlemsländerna gemensamt till en skövling motsvarande Portugals yta. Den största efterfrågan kommer från odlingen av djurfoder som sker på mark som trängt undan bland annat regnskog. Enligt ny forskning bidrar en sjättedel av det vi äter i Europa till avskogning globalt.
– Avskogning är inte någon annans problem. Det är EU:s ansvar att ta en ledande roll i detta, sa en av EU-kommissionens ansvarige tjänsteman Jorge Rodriguez Romero vid en konferens för några veckor sedan.

”Ekosystemen utarmas och skövlingen fortsätter”

Ambitionen att ta tag i frågan har dock varit på tapeten en längre tid. Redan när det senaste miljöåtgärdsprogrammet la fast insatserna mellan 2013-2020 var det ett prioriterat ärende: EU skulle göra vad de kan för att internationellt stoppa avskogningen till år 2020.

Men EU-kommissionen har dröjt med att lägga fram sina planer, vilket kritiserats av miljöorganisationer. Först i december 2018 lades en skiss på åtgärder fram. Från miljöorganisationer har färdplanen kritiserats som alltför svag, även om de uppmuntrar att frågan nu är uppe för politisk diskussion.
– Vi är oroade för att det tagit sådan tid, samtidigt som ekosystemen utarmas och skogsskövlingen fortsätter, säger Anke Schulmeister, som ansvarar för skogsfrågor på Världsnaturfonden WWF:s Brysselkontor.

Interna stridigheter

Enligt flera källor ska orsaken vara interna stridigheter inom kommissionen. Vissa delar har velat ta tag i problemet under flera år, men andra delar har varit motsträviga och svåra att övertyga. Kompromissen som presenterades i vintras innehåller främst vidareutvecklingar av befintliga ”mjuka” verktyg, såsom att stärka de partnerskap som finns med de aktuella exportländerna.

Men när planerna skickades ut på remiss fick de mothugg. Dels anses de nuvarande insatserna vara otillräckliga, dels efterfrågades skarpare verktyg.
– Men nuvarande kommission kan inte lägga fram några faktiska lagförslag så här sent i mandatperioden. Därför kan man inte förvänta sig mer än råd till nästkommande kommission om vad som kan göras. Vi hoppas att de öppnar för alla sorters åtgärder, inklusive lagstiftning, säger Anke Schulmeister.

Känsligt med skarpa förbud

Men det är inte lätt att gå fram med regelverk som skulle förbjuda eller på annat sätt förhindra importen av produkter som kopplas till skogsskövling. EU:s timmerförordning har förvisso syftat till att stoppa importen av illegalt virke sedan 2013. Men när avverkningen inte är illegal, såsom i exempelvis stora delar av Brasilien numera, blir det direkt svårare.

Inom politiken som ska driva på förnybara bränslen har en annan väg stakats ut. Genom att skärpa reglerna för vilka råvaror som ska räknas som hållbara blir det framöver svårare för skogsskövlingskopplad import av bland annat palmolja.

LÄS MER: Omstritt palmoljeförslag kan få grönt ljus i EU

Åtgärden är dock inte ett förbud, även om det emellanåt framställts så i debatten. Men trots det har EU-regelverket väckt ont blod hos producentländer.

– Palmoljereglerna har stött på ordentliga protester från länder som Malaysia och Indonesien, som planerar att väcka talan mot EU i världshandelsorganet WTO. Frågan är om någon i EU är villig att dra igång ytterligare handelsstrider med exempelvis Brasilien i det globala handelspolitiska klimat som vi har nu med exempelvis konflikten mellan USA:s president Donald Trump och Kina, säger en förhandlare som följer utvecklingen på EU-nivå.

Inte troligt med nya förbud

Förhandlaren menar att det därför inte är troligt att kommissionen öppnar för nya regelverk som kan leda till ytterligare en förbudsdiskussion.

När det slutliga ”Meddelandet om åtgärder för att stärka EU:s insatser mot avskogning” presenteras är inte klart. Enligt en talesperson på kommissionen ska det ske inom de kommande veckorna eller månaderna.

Anke Schulmeister vid WWF trycker på behovet av lagstiftning.

– Det behövs nya regelverk. Det har till och med den externa utredning kommissionen beställt pekat på. Annars kommer insatserna inte få någon effekt. Men det krävs också att de använder sig av andra kompletterande åtgärder, som att understödja producentländerna samtidigt som man adresserar drivkrafterna till utarmningen av ekosystemen. Det innebär att branscherna som har gjort åtaganden att skapa skövlingsfria varukedjor faktiskt lever upp till dem.