Kärnavfallet dyrare än beräknat enligt Riksrevisionen

Skattebetalarna riskerar att stå för en del av notan för kärnavfallet, eftersom de avgifter som betalas in av kärnkraftsbolagen inte kommer att räcka. Det konstaterar Riksrevisionen som utrett saken.

Skribent Kerstin Lundell

7 december 2017, kl 11:37

“I praktiken har finansieringssystemet haft underskott under stora delar av den tid det nuvarande systemet varit i kraft.” Så skriver Riksrevisionen i rapporten ”Finansieringssystemet för kärnavfallshantering” som blev offentlig idag.

– Regeringen har vid upprepade tillfällen beslutat om kärnavfallsavgifter och ekonomiska säkerheter som varit tiotals miljarder lägre än vad Strålsäkerhetsmyndigheten bedömt nödvändigt och granskningen visar att finansieringssystemet med stor sannolikhet är underfinansierat, säger riksrevisor Ingvar Mattson i en artikel på Riksrevisionens hemsida.

Slutnotan hos skattebetalarna

Finansieringen bygger på att kärnkraftsbolagen betalar en avgift som ska bekosta alla hantering. Det handlar om stora summor. Hittills har kostnaden för hanteringen av kärnavfall kostat 43 miljarder kronor. Ytterligare 65 miljarder finns i den fond som bland annat ska bekosta det föreslagna slutförvaret i Forsmark. Ytterligare 30 miljarder finns som säkerheter.
Men det räcker förmodligen inte ändå, enligt Riksrevisionen. Om den finansiella situationen inte förbättras, kommer slutnotan att hamna hos skattebetalarna. ”Bristerna bör ses mot bakgrund av att felaktiga uppskattningar av enskilda poster i systemet kan uppgå̊ till tiotals miljarder kronor”, skriver Riksrevisionen i sin rapport.

Strålsäkerhetsmyndigheten och Riksgäldskontoret borde få bättre möjligheter att se till att förbättra systemet så att statens och därmed skattebetalarnas risk minskar, blir en av slutsatserna i rapporten.