Kärnkraften får ny sprängkraft i valspurten

LÄS MER: Allt du behöver veta om valet 2018

Kärnkraften är en av svensk politiks stora slitvargar sedan början på 70-talet. Många trodde frågan var begravd i och med den blocköverskridande energiöverenskommelse som regeringen slöt med Centerpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna 2016. Men nu tycks frågan väckts till liv igen, inte minst genom flera utspel från Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor i valspurten.

I Expressens och Dagens Industris direktsända partiledardebatt den 14 augusti presenterade hon plötsligt ett förslag om att bygga ut kärnkraften, ett förslag som fick partikollegor att reagera. Och så sent som i går levererade hon ytterligare ett vallöfte under TV4:s partiledarutfrågningar.

– Jag är beredd att ge ett nytt besked här i dag. Om Vattenfall inte är beredd att ompröva sitt beslut att lägga ned de två reaktorerna i Ringhals tycker jag att svenska staten kan ge bort dessa reaktorer till någon annan.

Hur kan en fråga som dödförklarats så många gånger fortfarande leva och hur är partiernas förhållningssätt/ställning till kärnkraft idag? Sverige Natur reder ut detta.

Varför lever kärnkraftsfrågan fortfarande?

Fram till 1970-talet fanns det inget större motsättning mellan partierna om kärnkraften. Kärnkraften var framtidens energi som skulle rädda samhället från alla miljöproblem. 1973 drabbade en oljekris världen vilket ledde till en energikris. Det satte fart på utbyggnaden av kärnkraftverk i Sverige. Samma år tog Centerpartiet ställning mot kärnkraften vid deras årliga stämma i Luleå, då de såg att restavfallet lämnar kvar problem för kommande generationer.

Centerpartiets vallöfte inför valet 1976 blev att inga nya kärnkraftsreaktorer skulle få laddas eller tas i drift, samt att all kärnkraft borde vara avvecklad till 1985. Valet blev en stor framgång för Centerpartiet. Tillsammans med Folkpartiet (Liberalerna) och Moderaterna kunde deras partiledare Thorbjörn Fälldin bilda den första borgerliga regeringen på 44 år.

Att regera var inte enkelt för Centerpartiet. Oljekrisens konsekvenser levde fortfarande kvar och ekonomin gick dåligt. Folkpartiet och Moderaterna ville inte avveckla kärnkraften, vilket gjorde att Centerpartiet inte kunde få igenom ett av sina stora vallöften. 1978 sprack den borgerliga regeringen och Folkpartiet med Ola Ullsten i spetsen bildade en minoritetsregering som ledde Sverige fram till valet 1979. Där vann de borgerliga partierna och kunde återigen bilda en ny regering ledd av Thorbjörn Fälldin.

Harrisburg

Klockan fyra på morgonen den 28 mars 1979 i staden Harrisburg i Pennsylvania, USA  skedde det som skulle på riktigt ändra synen på kärnkraft i Sverige. Reaktor nummer 2 på kärnkraftverket Three Mile Island havererade och förstördes i en härdsmälta. Olyckan fick enorm inverkan på uppfattningen om kärnenergi och säkerheten kring den. Det ledde till politiskt tumult i Sverige och riksdagen beslutade att folkomröstning om Kärnkraften skulle hållas i Sverige.

I folkomröstningen 1980 kunde man välja mellan tre linjer, vilka alla på något sätt skulle avveckla kärnkraften.

Linje 1 som stöddes av Moderaterna och Linje 2 som stöddes Socialdemokraterna och Folkpartiet, var nästan likadana och innebar att kärnkraften skulle ”avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd”.

Linje 3 stöddes av Centerpartiet, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet. Den innebar att man skulle avveckla all kärnkraft på tio år och stoppa all pågående och planerad utbyggnad av kärnkraften.

Omröstningen slutade 18,9 % för linje 1, 39,1 % för linje 2 och 38,7 % för linje 3.

Efter folkomröstningen beslutade riksdagen att all kärnkraft i Sverige skulle vara avvecklad till 2010, då de sista på påbörjade reaktorerna skulle vara klara 1985 och hade en beräknad livslängd på 25 år. Men när 2010 väl stod för dörren hade Sverige fortfarande tio aktiva kärnkraftsreaktorer.

Överenskommelser inom och över blocken

En förutsättning för att kärnkraftsfrågan lever än idag är den energiöverenskommelse allianspartierna slöt när de satt regering år 2009, då Centerpartiet ändrade inriktning i kärnkraftsfrågan.

Överenskommelsen allianspartierna slöt 2009 innebar att man rev upp det tidigare avvecklingsbeslutet och att man accepterade byggandet av nya kärnkraftsreaktorer, men kärnkraften skulle bära sina egna kostnader (Inga statliga subventioner).

Men att få igenom kärnkraftsreformen i riksdagen var svårt för Alliansen, trots att de hade egen majoritet vid det tillfället. Anledningen var att de inte kunde övertyga alla centerpartistiska riksdagsledamöter. Tillslut lades ett kompromissförslag som kunde med  marginal kravla igenom riksdagen.

I omröstningen om att nya kärnkraftverk får byggas röstade 174 ledamöter ja och 172 nej. Tre var frånvarande, ingen avstod från att rösta. I frågan om skadestånden i samband med en olycka blev röstsiffrorna 174 ja och 170 nej. Två avstod och tre var frånvarande.

Kärnkraftsreformen innebar i korthet:

• Avvecklingslagen avskaffades. Det blev åter tillåtet att bygga nya kärnkraftsreaktorer.
• Detta får bara ske om den nya reaktorn ersätter en gammal och på de platser där det redan finns kärnkraftverk i dag.
• Sverige ska även i fortsättningen ha maximalt tio reaktorer.
• Kärnkraftverkens ägare får ett större ansvar för skadestånd i händelse av en olycka.
• Nya reaktorer ska byggas utan statliga subventioner. 

Energiöverenskommelsen 2016

I Socialdemokraternas och Miljöpartiets regeringsförklaring 2014 meddelades att de skulle bjuda in allianspartierna till förhandlingar för att få fram en långsiktig blocköverskridande energiöverenskommelse. Som grund till förhandlingen låg Alliansens energiöverenskommelse från 2009.

2016 hade den rödgröna regeringen slutit en överenskommelse tillsammans med Centerpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna gällande Sveriges framtida elförsörjning. Målsättningen var en hundra procent förnybar elproduktion 2040 och att Sverige skulle ha noll nettoutsläpp 2045.

Överenskommelsen i korthet gällande kärnkraft:

• Avvecklingslagen om kärnkraft kommer inte att återinföras.
• Kärnkraftsparentesen är förlängd genom att inom ramen för maximalt tio reaktorer tillåta nybyggnation på befintliga platser.
• Tillstånd kan ges för att successivt ersätta nuvarande reaktorer i takt med att de når sin ekonomiska livslängd.
• Statligt stöd för kärnkraft i form av subventioner kommer ej införas.

Vad vill partierna med kärnkraften nu?

Kärnkraften delar partierna i tre tydliga grupperingar, som skär över blockgränserna

1. Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna: Utveckla

Inför valet är det Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna som vill investera i och utveckla ny kärnkraft.

Liberalerna och Sverigedemokraterna vill satsa på forskning för att ta fram nya kärnreaktorer.

Kristdemokraterna är ett av fem riksdagspartier som står bakom energiöverenskommelsen. Men i årets valrörelse har Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor (KD) gjort flera utspel om kärnkraften. Två gånger har hon i direktsända partiledardebatter levererat nya besked om kärnkraften. Först i Expressens och Dagens Industris direktsända debatt den 14 augusti, då hon lovade att SD ska bygga ut kärnkraften, vilket till och med överraskade personer i det egna partiet. Sist så sent som i TV4:s partiledarutfrågning i går, måndag den 3 september då hon sa att hon är beredd att skänka bort kärnkraftsreaktorer om inte Vattenfall vill driva dem vidare.

2. Moderaterna och Socialdemokraterna: Förvalta

Moderaterna och Socialdemokraterna vill avveckla kärnkraften i den takt det går att ersätta den med förnybar energi och energieffektivisering. På deras hemsidor ger de inget stoppdatum när kärnkraften ska vara avvecklad, men de ställer sig bakom energiöverenskommelsen där målsättningen att  Sveriges elförsörjning ska vara hundra procent förnybar år 2040.

3. Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet: Avveckla

Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill avveckla kärnkraften så fort som möjligt. Miljöpartiet vill att Sveriges elförsörjning ska bestå av hundra procent förnybara energikällor redan år 2030, medan Centerpartiet och Vänsterpartiet vill Sverige ska vara hundra procent förnybart år 2040.

LÄS MER: Kärnkraftens framtid fortfarande osäker