”Kärnkraften kan inte återhämta sig”

Det har gått 27 år sedan Mycle Schneider tog emot Right Livelihood Award i Stockholm för sitt arbete med att varna för de risker som plutonium utgör för mänskligheten. Men han är i allra högsta grad fortsatt aktiv och ger tillsammans med en rad andra personer sedan snart 20 år ut en årsrapport om statusen för världens kärnkraftsindustri.

Nyligen presenterade han årets 500 sidor långa rapport The World Nuclear Industry Status Report på Kungliga tekniska högskolan (KTH) i Stockholm. Framför allt innehåller rapporten hårda fakta, om reaktorer som startat och stängts och om politiska beslut som tagits i land för land, men Mycle Schneider drar också en del slutsatser.

Kärnkraften minskar kraftigt

Mycle Schneider konstaterar att kärnkraften är på nedgång, särskilt i Europa och Amerika. 2022 stod kärnkraften för 9,2 procent av världens el, vilket i det närmaste är en halvering sedan 1996 då kärnkraften producerade 17,5 procent av all el.

– Den kan inte återhämta sig. Förnyelsetakten är så låg att det är högst sannolikt att vi kommer att se ett utdöende av arten, säger han till Sveriges Natur efter seminariet på KTH.

Det handlar om en ”organisk avveckling”, enligt Mycle Schneider och säger att det inte krävs några politiska beslut om att stänga ner. Reaktorerna stängs ändå och nybyggnationen hänger inte med.

Läs också: Tyskland stänger sista kärnkraftsreaktorn

Solkraft går förbi kärnkraft i Kina

Kärnkraften har gått starkt tillbaka i de ledande marknadsekonomierna i Nordamerika, Europa och Japan. Den växer däremot i Kina och i Ryssland samt de länder som Ryssland exporterar till.

– 2023 växte kärnkraften i Kina med en reaktor på en gigawatt. Men solkraften ökade med 217 gigawatt, säger Mycle Schneider.

Det är knepigt att jämföra olika kraftslag i kapacitet (watt, gigawatt), men i energi räknat gick solkraften 2022 förbi kärnkraft i Kina. Något som vindkraften gjorde redan för omkring tio år sedan, enligt Mycle Schneider.

– Vi trodde länge att kärnkraften skulle hinna i kapp, men tvärtom gick solkraften 2022 också om. Så även i det enda land som investerat massivt i kärnkraft så är det inte mycket jämfört med vad de satsar på i övrigt.

Ett annat land som säger sig satsa på kärnkraft är Indien, men där finns bara knappt 7 gigawatt kärnkraft, vilket är lika mycket som i Sverige. Och solkraften gav i Indien redan 2022 dubbelt så mycket energi som kärnkraften.

Läs också: Regeringen bäddar för kärnkraft

Det byggs få nya reaktorer

I USA, världens största kärnkraftsland med 94 reaktorer, byggs nu inte en enda reaktor. I EU byggs det just nu två: den ena i Slovakien började byggas 1985, den andra i Frankrike som varit under byggnation sedan 2007. De sägs båda tas i drift under 2024.

– Så troligen, från nästa år, byggs ingen reaktor alls i EU.

Vad gäller det mål om tredubbling av kärnkraften till 2050 som bland annat Sverige ställde sig bakom i höstas säger inte Mycle Schneider att det är dåligt eller svårt. Enligt honom är det omöjligt.

– Det finns inga företag som klarar av att leverera, annat än ryska och kinesiska. Så även om en liten utbyggnad sker någonstans så betyder det inget.

Försöker öka reaktorernas livslängd

I Frankrike finns 56 av EU:s 100 reaktorer. Landet är efter USA näst störst i världen på kärnkraft, och man arbetar just nu med att förlänga reaktorernas livslängd till mer än 40 år.

I Frankrike gör man vart tionde år en stor inspektionsgenomgång för att hålla uppe säkerheten. Målet är att de gamla reaktorerna så nära som möjligt ska leva upp till samma krav som för nya reaktorer.

I USA är det annorlunda. Där kräver kärnkraftinspektionen att reaktorerna lever upp till den säkerhetsredovisning som gällde från början.

Som med bilar, att man år köra en 40 år gammal bil med de krav som ställdes då?

– Precis, men det är att förenkla. Det är stor skillnad på säkerhetskraven nu för nya reaktorer jämfört med de som gällde på 1970-talet. Ingen av de så kallade andra generationens reaktorer skulle godkännas av någon myndighet idag.

Svårt förbättra säkerheten i efterhand

De flesta av världens reaktorer är av den modell som brukar kallas andra generationens. Det går att förbättra säkerheten på dessa i efterhand på en del sätt, men inte fullständigt.

Läs också: Ny klimatpolitik med kärnkraft i fokus

Den upprustning av säkerhet som nu pågår i Frankrike är ett ambitiöst åtagande, där den första etappen kostar mer än 500 miljarder kronor. Det kommer krävas fem gånger så mycket arbete att förlänga reaktorernas livslängd där från 40 till 50 år, som det krävdes när man ökade från 30 till 40 år, enligt Mycle Schneider.

Han säger också att bara driftskostnaderna (för bränsle, underhåll och personal) har fördubblats för det statliga franska energibolaget Electricité de France som producerar nästan all el i landet och driver alla reaktorerna. Åldrandet på reaktorerna yttrar sig på flera sätt. Det var bland annat korrosion som ledde till att fransk kärnkraft gick mycket dåligt 2022 och inte något vidare under 2023.

Reaktorerna blir allt äldre

I Frankrike finns en risk att reaktorerna tagit stryk av att de ofta regleras upp och ned extra mycket på senare år. Samma sak händer allt oftare även i Sverige, särskilt i Forsmark som drar ner effekten när det blåser mycket, som till exempel under den aprildag Mycle Schneider talar på KTH.

I USA var medelåldern för en reaktor 42,6 år vid årsskiftet 2023/2024. I Frankrike var den 38,6 år och i Sverige 41,5 år. De reaktorer som stängdes under perioden 2018-2022 var i genomsnitt 43,5 år gamla. Den äldsta reaktorn i världen som ännu är i drift startade 1969.

Endast fyra små modulära reaktorer

Det talas ibland om att små modulära reaktorer är ett bra alternativ, men för tillfället finns eller byggs endast fyra sådana i världen – samtliga i Kina och Ryssland.

Läs också: Myten om framtidens reaktorer

Mycle Schneider har fungerat som expert åt såväl Europaparlamentariker som regeringarna i Frankrike, Tyskland och Belgien i kärnkraftsfrågor. Han arbetar aktivt för att minska produktionen av och lagren av anrikat uran och plutonium i världen.