Steklar, dyngbaggar och fjärilar är mest utsatta enligt rapporten.
Katastrofal minskning av insekter globalt
Den första forskningsrapporten om hur insekter mår globalt visar på en katastrofal trend: över 40 procent av de undersökta arterna minskar. Författarna lägger största delen av skulden på ett intensivt kemikaliejordbruk.
Forskare uttrycker sig ofta mycket försiktigt, men den här rapporten är skarpt formulerad. “Om vi inte ändrar vårt sätt att producera mat kommer insekter som grupp vara på väg mot utrotning inom några decennier,” skriver författarna i artikeln som är publicerad i Biological conservation.
Här kan du läsa om läget för insekterna i Sverige:
Grundas på 73 studier
Att undersöka alla insektsarter över hela jorden är naturligtvis en omöjlig uppgift. Analysen grundas på de 73 studier som bedömts som mest trovärdiga när det gäller utvecklingen av insekter i världen. De flesta av studierna gjordes i Västeuropa och USA, och några i Australien, Kina, Brasilien och Sydafrika. Väldigt få studier är gjorda i andra delar av världen.
− Om förlusten av insektsarter inte kan stoppas kommer detta att få katastrofala konsekvenser för både planetens ekosystem och mänsklighetens överlevnad, säger Francisco Sánchez-Bayo på Sydneys universitet till The Guardian. Han är författare till rapporten tillsammans med Kris Wyckhuys på den kinesiska akademin för jordbruksvetenskap i Peking.
Insekter är helt nödvändiga för att ekosystemen ska fungera, enligt forskarna. De är exempelvis mat för andra djur, pollinatörer och återvinnare av näring.
Forskarna skriver att intensivt jordbruk är den huvudsakliga drivkraften bakom minskningen. Det handlar framför allt om den tunga användningen av bekämpningsmedel och elimineringen av träd och buskar som tidigare omgav fälten.
Alarmerande proportioner
Sánchez-Bayo tror att de nya sorterna av bekämpningsmedel mot insekter som introducerats under de senaste 20 åren har varit särskilt allvarliga. Det handlar exempelvis om neonikotinoider och fipronil, kemikalier som används rutinmässigt, är långlivade och steriliserar jorden.
Minskningen av insekter verkar ha börjat i början av 1900-talet, ökat på 1950- och 60-talet för att sedan nå ”alarmerande proportioner” under de senaste två decennierna.
Urbanisering och klimatförändring är också viktiga faktorer. I tropikerna handlar en stor del av minskningen om klimatförändringar eftersom regnskogsarter ofta är specialiserade och anpassade till ett stabilt klimat. Det gäller till exempel en av de 37 sammanställda studierna som är gjord i Puerto Rikansk regnskog. Där hade massan av markinsekter minskat med 98 procent på 35 år.
Effekterna sprider sig även in i skyddade områden. Det visar exempelvis den tyska studien från 2017, som visade en insektsminskning på 75 procent i naturreservat.
Åtta gånger högre
Ett litet antal av anpassningsbara arter ökar i antal, men det kan långt ifrån kompensera de stora förlusterna, enligt Sanchés-Bayo. Exempelvis kan arter som klarar bekämningsmedel bättre öka i det vakuum som andra lämnar efter sig.
Utrotningstakten av insekter är åtta gånger högre än den är för däggdjur, fåglar och kräldjur. Värst ute är fjärilar, steklar och dyngbaggar. En av studierna som ligger till grund för rapporten är gjord i Oklahoma, där antalet arter av humlor halverades mellan 1949 och 2013.
Artur Larsson på svenska Artdatabanken är expert på steklar, en av de grupper som pekas ut som värst drabbade i studien. Han tror att utvecklingen i Sverige liknar den globala, men att minskningen inte är lika alarmerande. Artur Larsson vill dock vara noga med att man inte kan extrapolera 73 studier av olika arter i olika områden till en sanning som gäller för alla arter överallt.
− Men det räcker att säga vi har en minskning av insekter globalt om de här studierna är representativa.
En sammanfattning av den vetenskapliga artikeln finns att läsa här.
