Lastbilsskatten kan bli kännbar för de svenska åkerierna, men jämnar ut konkurrensvillkoren gentemot utländska bilar.
Olika skatt för olika lastbilar
Ett nytt utredningsförslag om kilometerskatt på den tunga lastbilstrafiken är på gång, efter tjugo år av debatt. Vilka nivåer som föreslås är ännu oklart, men det kan bli en styrande skatt med viss effekt om utredningens förslag blir verklighet. Skatten förväntas bli differentierad både efter vikt och miljöklass hos fordonen.
En avståndsbaserad skatt på den tunga lastbilstrafiken för att täcka kostnaderna för miljökostnader och slitage på vägarna har varit på tapeten länge. Men nu börjar den segslitna frågan kanske att närma sig en lösning. Vägslitageskattekommittén arbetar som bäst med ett förslag. Utredningen skulle redovisas i december i år, men har fått förlängt till i slutet av februari.
En kilometerskatt för tung trafik föreslogs först av Naturskyddsföreningen i mitten av nittiotalet. En statlig utredning lade därpå fram ett förslag till en sådan kilometerskatt år 2004. Det genomfördes dock aldrig. Oro för skattens effekter på skogsindustrin och norrlandslänen gjorde att utredningens förslag lades undan. Kilometerskatt finns numera i nio europeiska länder. Alla är olika utformade men baseras på det EU-gemensamma Eurovinjettdirektivet.
Efter valet 2014 dammades idéerna av igen. Statsminister Stefan Löfven lovade då i regeringsförklaringen att tillsätta en utredning om en avståndsbaserad vägslitageavgift, som skatten nu döpts om till. Den nu sittande utredningen har ett omfattande uppdrag om att ta fram ett konkret förslag till ett fungerande skatte- och uppbördssystem för avståndsbaserade skatter för tunga lastbilar. Det är en mycket komplex uppgift: tekniskt, juridiskt och ekonomiskt, och med potentiellt stora effekter för näringsliv och glesbygd. Därför har kommittén behövt extra tid.
I juni höll vägslitageskattekommittén en hearing där man luftade sina idéer. Mötet gav upphov till ett ramaskri i media från främst åkeribranschen och Centerpartiet. En uppgift spreds om att kommittén föreslog en skatt på 26 kronor milen för de tyngsta lastbilarna. Det var dubbelt upp mot vad man tidigare antagit att nivå skulle hamna på.
Men kritikerna missade att kommittén föreslog en differentiering dels efter viktklasser, men också efter miljöklasser. Skatten skulle då kunna variera mellan 1,50 kronor ner till 20 öre per mil för en vanlig treaxlad lastbil, beroende på Euroklass. En gammal bolmande öststatsbil i Euroklass I skulle då betala det högsta beloppet och en modern lastbil med en väsentligt mycket renare motor i Euroklass VI skulle betala det lägre beloppet. Endast de största malmlångtradarna skulle enligt förslaget komma upp i över 20 kronor milen. De föreslagna svenska skattenivåerna ligger till större delen under, eller lika med, nivåerna i andra europeiska länder.
Kommitténs förslag till differentierad vägslitageskatt, som det såg ut i juni 2016.
Kronor per kilometer.
| Viktklass | Euroklass I | II | III | IV | V | VI |
| <26 ton, 3 axlar | 0,15 | 0,1 | 0,1 | 0,05 | 0,04 | 0,02 |
| 26-34 ton, 4 axlar | 0,74 | 0,69 | 0,69 | 0,63 | 0,63 | 0,61 |
| 34-42 ton, 5 axlar | 1,43 | 1,37 | 1,36 | 1,31 | 1,3 | 1,27 |
| 42-50 ton, 6 axlar | 1,81 | 1,74 | 1,73 | 1,67 | 1,66 | 1,63 |
| >50 ton, 7 axlar | 2,54 | 2,47 | 2,47 | 2,37 | 2,36 | 2,33 |
Effekten på trafikarbetet av en vägslitageskatt har beräknats av kommittén. Den antas minska antalet körda lastbilskilometer med mellan två till åtta procent beroende på vilken av fyra analyserade skattenivåer man väljer.
Den genomsnittliga slitagekostnaden på vägarna beräknar kommittén till någonstans mellan 30 och 70 öre per kilometer, enligt två olika studier. Till det kommer miljökostnader på mellan 1 och 20 öre beroende på storlek och miljöklass på lastbilarna. De administrativa kostnaderna för skatteuppbörden beräknas till mellan 10 och 20 öre. De samhällskostnader som skatten ska täcka ligger således sammanlagt på någonstans mellan 50 öre och 1,10 kronor per kilometer. Beroende på var riksdagen sen väljer att lägga skattenivåerna kommer det fiskala överskottet att bli olika stort. Men lastbilsskatten kommer sannolikt att ge ett netto till statskassan.
Under hearingen i juni fick kommittén in synpunkter om att det vore bättre att beräkna skatten utifrån fordonens skattevikt istället för deras totalvikt. Det gör nu att man valt att räkna om alla förslag och konsekvensbedömningar utifrån detta. Så exakt vilka skattesatser som kommer med i slutbetänkandet i februari går inte att säga ännu.
Fyra femtedelar av lastbilstrafiken på vägarna i Sverige är svenska bilar, resten är från utlandet. Vägslitageskatten föreslås gälla alla tunga fordon på svenska vägar, vilket skulle kunna utjämna konkurrensvillkoren för svenska åkare något.
Kommittén tänker sig att systemet kan övervakas med elektroniska färdskrivare i bilarna som automatiskt skickar information till Transportstyrelsen om körda sträckor i landet. Därtill behövs några hundra fasta kontrollstationer i form av kameror vid vägkanten och vid landets gränser som kontrollerar vilka lastbilar som far förbi.
LÄS MER Karolina Skog: Sjötrafik ska ersätta tunga lastbilar
